RAID 2-2019

10 RAID nr 2 2019 D en här artikeln är en sammanfattning av ett examensarbete om15hp. Arbetet skrivs av två studenter inomdjursjukskö- tarprogrammet vid SLU under vårterminen 2019. Arbetet är under bearbetning och planeras vara färdigt i juni 2019. Metod Grunden för studien utgjordes av en enkätundersökning som använts för att ta reda på hur hantering av endotrakealtuber ser ut inom svensk djursjukvård för smådjur. Samtliga djursjukhus och djurkliniker för smådjur som har upprättad kontakt med SLU genom djursjukskötarprogrammets verksamhetsförlagda utbild- ning under 2019 (N=57) fick inbjudan att delta i studien. Totalt 22 djurkliniker och/eller djursjukhus för smådjur valde att delta. Vidare bearbetades litteratur från bland annat humansjukvården, Sveriges veterinärförbunds (SVF) riktlinjer för infektionskon- troll, riktlinjer från andra länder och studier somundersöker ska- dor hos patienter i samband med intubering. Två anestesisjuk- sköterskor på två av Sveriges större sjukhus har bidragit till studien med sina uppfattningar om hantering av endotrakealtu- ber inomhumansjukvården.Tillsammans med uttalande från en Återanvändning av endotrakealtuber inom svensk djursjukvård för smådjur Enligt lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård ska djurhälsopersonal arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprö- vad erfarenhet, vården ska dessutom alltid vara god och säker för patienten (1). Vi vet att det har förekommit att verksamma inom djursjukvården återanvänt endotrakealtuber avsedda för engångsbruk vilket vi nu ifrågasätter. Inom humansjukvården kasseras alltid endotrakeal- tuber direkt efter användning. Endotrakealtuber används frekvent inom djursjukvården för att upprätthålla fria luftvägar hos patienten under anestesi. TEXT: ERICA ANDERSSON OCH FRIDA ANDERSSON återförsäljare av endotrakealtuber och bruksanvisningen från företagen som tillverkar endotrakealtuber utgör detta materialet till studien. Resultat Studien vi genomförde hade en svarsfrekvens på 39,3%.Totalt 25 djursjukhus och djurkliniker för smådjur deltog i enkätundersök- ningen. Av dessa 25 var tre tvungna att tas ur studien då deras svar inte var korrekt ifyllda. 20 av de kvarvarande 22 uppgav att de mest frekvent använder sig av endotrakealtuber avsedda för engångsbruk. Av dessa 20 uppgav 30%(N=6) att de återanvänder sina endotrakealtuber som är avsedda för engångsbruk. Vanligaste metoderna vid omarbetning för de som återanvän- der sina endotrakealtuber (oavsett om produkten är gjord för att återanvändas eller ej) var att skölja produkten under rinnande vatten för att sedan desinfektera produkten i en diskdesinfektor. I litteraturen beskrivs rekommendationer för hur endotrake- altuber bör rengöras. Sveriges Veterinärförbund (2), Oskarsson (3) och Banck (4) beskriver att en endotrakealtub enbart behöver uppnå renhetsgrad höggradigt rent. Utrustning som är höggra- digt ren får enligt SVF (2) och Banck (4) enbart komma i kon- takt med skadad hud och intakt slemhinna. Endast steril utrust- ning får komma i kontakt med skadad slemhinna. I de studier somundersöker skador somuppstår i trakea i sam- band med intubering (63%, 95% 100% respektive 100%) haft skador på slemhinnan i trakea efter att de varit intuberade. (6, 7, 8, 9). Dessa skador har uppstått trots att rekommenderat tryck används i kuffen. I flera studier kunde det inte påvisas något sam- band mellan tiden för intubering och skadornas omfattning. Diskussion Bortsett från det faktumatt det mycket tydligt framgår i bruksan- visningen för endotrakealtuber avsedda för engångsbruk att pro- dukten ska kasseras direkt efter användning finns inte mycket information om vad somhänder med produkten omden rengörs och/eller desinficeras och/eller steriliseras samt återanvänds. De fyra studier somundersöker förekomsten av skador i trakea i sam- band med intubering visade att majoriteten av alla patienter som varit intuberade hade skador på slemhinnan i trakea. Huruvida problemen är likvärdiga i djursjukvården går inte veta men ett rimligt antagande är att skador på slemhinnan i trakea förekom- mer även hos patienter som intuberas i djursjukvården. Eftersom nuvarande definition av ett höggradigt rent föremål är att det enbart kommer i kontakt med intakt slemhinna menar vi att endotrakealtuber bör steriliseras mellan användningar. Detta eftersom det enligt svenska riktlinjer enbart är sterila instrument och produkter som får komma i kontakt med skadad slemhinna. När enkäten sammanställdes framgick det att inte ens hälf- ten av deltagarnas endotrakealtuber uppnår renhetsgrad hög- gradigt rent (se figur 2) trots att rekommendationer från Sverige beskriver detta som lägsta krav (2, 3, 4). Detta menar vi är en all- varlig brist ur en hygiensynpunkt. Riskerna med att en produkt