RAID 2-2019

RAID nr 2 2019 11 inte blir tillräckligt ren är till exempel att patienten kan drabbas av infektioner. Utifrån den information vi fått från tillverkarna av endotrake- altuber framgår det att endotrakealtuber avsedda för engångs- bruk oftast är tillverkade av är polyvinylklorid. Detta material hävdar Bradley (5) inte tål den upphettning som krävs för att en produkt ska bli steril genom autoklavering. Vi har haft svårt att hitta information omendotrakealtuber avsedda för flergångsbruk och kan således inte sägamycket omvad dessa produkter tål. Bed- narski et al. (10) hävdar att silikon är det enda material som tål den upphettning som krävs för att ett föremål ska uppfylla kra- ven för sterilitet. Dock skriver Kruuse på sin hemsida att deras endotrakealtuber i silikon tål en steriliseringstemperatur på max 115 o C under 20 minuter. Ångautoklaver som vanligast förekom- mer inom djursjukvården har normalt ett lägsta program på 121 oC vilket således är för varmt för dessa produkter. Endotrakealtuber avsedda för engångsbruk är utformade på ett sätt så att de är svåra att rengöra. Ytan är skrovlig, produkten är ihålig och kuffen är inte utformad på ett sätt som gör den lätt att rengöra och/eller desinficera och/eller sterilisera. Utifrån det här menar vi att endotrakealtuben mycket väl kan vara en produkt som potentiellt kan överföra smitta mellan patienter. Sjukdoms- framkallande mikroorganismer och biofilm kan med andra ord finnas kvar på produkten efter rengöring och/eller desinficering och/eller sterilisering. “Även om det hittills upplevts ha gått bra att återanvända produkten menar vi att det nu är dags att sluta med det.” Med andra ord tål inte endotrakealtuber avsedda för engångsbruk den temperatur som krävs för att uppnå sterilitet när en använder sig av en ångautoklav. De ska heller inte återanvändas då de inte är tillverkade för att klara de processer det innebär när en utrustning rengörs och desinfekteras. Att undersöka andra metoder så som kallsterilisering anser vi inte vara relevant eftersomprodukten inte ska återanvändas. Tillverkarna menar att när en väljer att mixtra med en produkt som inte är avsedd att återanvändas kan produktens funktion fal- lera. Detta tolkar vi som att produktens egenskaper kan påverkas redan vid en så enkel sak som när när produkten görs ren med ett vanligt rengöringsmedel och en diskborste. Det saknas stu- dier inom området och för att veta helt säkert att produkten inte tål de processer som det innebär när en produkt går från smut- sigt till sterilt måste detta testas i fler ochmer omfattande studier. Endotrakealtubens funktion är att upprätthålla fria luftvägar, vil- ket innebär att det i samband med en process är den funktionen som i värsta fall kan gå förlorad enligt tillverkarna. Patienten som endotrakealtuben används på kan drabbas av andnöd som kan leda till döden. Vi utsätter våra patienter för en onödig risk och ett potentiellt lidande när vi väljer att återanvända produkter avsedda för engångsbruk. Även omdet hittills upplevt ha gått bra att åter- använda produkten menar vi att det nu är dags att sluta med det. Att återanvända endotrakealtuber avsedda för engångsbruk efter- som det fungerat hittills är inte det samma som att arbeta enligt beprövad erfarenhet eftersom det tydligt framgår i produktens bruksanvisning att produkten inte ska återanvändas. Figur 1: Diagrammet visar att 30% återanvänder endotrakealtuber avsedda för engångsbruk inom svensk djursjukvård för smådjur. Referenser 1. SFS Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. 2. SVF. (2012) Sveriges Veterinärförbund - riktlinjer för infektionskontroll inom smådjursjukvården. 3. Oskarsson, B. (2018) Vårdhandboken: Metoder och kontroller. 4. Banck, M. (2017). Vårdhandboken: Renhetsgrader. 5. Bradley, C. (2015). Sterilizing practice for veterinary nurses. The New Zealand Veterinary Nurse, vol. 2015 (74), ss. 6–19. 6. Kastanos, N., et al. (1983). Laryngotracheal injury due to endotracheal intubation: incidence, evolution, and predisposing factors. A prospective long-term study. Critical Care Medicine, vol. 11 (5), ss. 362–367. 7. Sinha, R., et al. (2018). Mucosal injury following short-term tracheal intubation: A novel animal model and composite tracheal injury score. Laryngoscope Investigative Otolaryngology, vol. 3 (4), ss. 257–262. 8. Stauffer, J.L., Olson, D.E. & Petty, T.L. (1981). Complications and consequences of endotracheal intubation and tracheotomy. A prospective study of 150 critically ill adult patients. The American Journal of Medicine, vol. 70 (1), ss. 65–76. 9. Gordin, A., et al. (2011). An Animal Model for Endotracheal Tube–Related Laryngeal Injury Using Hypoxic Ventilation. Otolaryngology–Head and Neck Surgery, vol. 144 (2), ss. 247–251. 10. Bednarski, R.M., Muir, W.W. & Hubbell, J. A. E. (2009). Tracheal and Nasal Intubation. Equine Anesthesia. 2. uppl. Saint Louis: W.B. Saunders, Figur 2: Diagrammet visar vilka olika processer som används vid rengöring och/eller desinficering av endotrakealtuber avsedda för engångs- respektive flergångsbruk inom svensk djursjukvård för smådjur. Dock kvarstår frågan omhur endotrakealtuber avsedda för fler- gångsbruk bäst rengörs, desinfekteras och steriliseras. Enligt vår mening bör de steriliseras. Vi lämnar det upp till var och en att själva ta reda på hur produkten bäst steriliseras eftersom vi trots upprepade försök inte fått tag i informationen som krävs för att besvara frågan. Arbetet publiceras och går att läsa i sin helhet i juni 2019 via SLU:s databank för publicerade arbeten på www.pub.epsilon . slu.se