RAID 4-2019

RAID nr 4 2019 5 åtgärder själv. De djur som behöver vägas dagligen tränar hon att sitta i vågen. Hon vänjer dem också vid att sitta på bordet och acceptera att hon tar dem i svansen. Om ett djur ska sondmatas får det vänja sig vid greppet som krävs för att kunna föra in sonden och sedan vid katetrarna som används som sonder genom att de först bara får ha dem i munnen. Hon tycker råttorna är roligare att hantera då de är mer kommunikativa och de går att lära saker på ett annat sätt än möss. Men även mössen har sin charm. Helt enkelt två olika arter med olika beteenden. På Jessicas arbetsplats jobbar totalt sex- ton försöksdjurstekniker. Det finns även en veterinär, två förmän och en tekniker som sköter alla maskiner. ”Det är bra”, skrattar Jessica när hon nämner den sista teknikern, ”att någon tar hand om den delen.” Jessica berättar att alla försök är styrda enligt lagar och regler. Det görs alltid en etisk prövning i en nämnd för att bedöma om försöket kan vara till någon nytta. Forskarna presenterar en noggrann för- beredd plan som ska godkännas och sedan följas. Försöksdjursteknikerns roll är väldigt viktig i det kommande arbe- tet. Det är nämligen den dagliga tillsynen s s 3R 3R är ett ramverk för att genomföra högkvalitativ försöksdjursforskning med fokus på att utveckla alternativa forskningsmetoder. Detta innebär att alla som arbetar med försöksdjur ska tillämpa principen i sitt arbete och att inget onödigt experiment ska utföras. Principen formulerades redan 1959 och används numera inte bara i Sve- rige utan i hela EU. 3R står för: Replace Ersätt djur med alternativa metoder när så är möjligt. Refine Förfina metoder och utförande så att smärta och obehag undviks. Reduce Minska antalet djur. och övervakningen av djurens allmäntill- stånd som bestämmer om försöken ska få fortsätta. Man poängsätter djurens mående enligt ett förbestämt schema för respektive försök. På detta schema finns en avbrytningspunkt, om denna punkt överskrids ska djuret avlivas och försö- ket avbrytas. Det är Jessicas uppgift att poängsätta måendet och kontakta fors- karen eller veterinären om avbrytnings- punkten uppnås. Eftersom alla försök dessutom ska kunna göras om var än i världen man befinner sig antecknas inte bara djurens mående utan också saker såsom klimatet i rummet, styrda ljus- cyklar, mätning av mat och vatten och liknande. Dialogen med forskarna är mycket viktig. Det är mestadels kom- munikation via e-post på engelska. Jes- sica berättar att mobiltelefoner är ett bra verktyg för att filma och visa direkt hur ett djur mår. – Jag ser mig själv som djurens tales- person, säger Jessica. Det är något av det bästamedmitt yrke, att få värna omdessa djur, pyssla om dem och kommunicera med dem. Vad är det sämsta med yrket? – Det är att jag inte kan ha egna små hus- djur, säger hon snabbt. Det är inte för- bjudet men det finns risk att man skulle kunna få med sig smittor in som kan påverka försöken och det vill jag inte ris- kera. Hygien och smittskydd är mycket viktigt på en försöksdjursanläggning. En annan negativ sak är att det kan bli mono- tont och tungt. För min del har det inte varit något problem eftersom jag nog har rätt god fysik. Det är svårt att hitta något negativt, jag stormtrivs med mitt jobb säger hon med eftertryck. Lite senare under vårt samtal, när vi talar om lite olika försök berättar Jessica om ytterligare något som är jobbigt med yrket. Det är när man forskar på sjukdo- mar som exempelvis MS, som är en fruk- tansvärd sjukdom. För att kunna forska på sjukdomen måste djuren ha samma sjukdom och det är så klart hemskt för djuren också. Dessa djur gör man dock lite extra för att de ska ha det så bra de kan under försöket och svåra försök hålls så korta som det någonsin går. Där är Jes- sicas jobb som djurens talesperson extra viktigt. Avslutningsvis frågar jag Jessica varför hon valde att ställa upp för denna intervju. – Jag älskar mitt arbete och djur och tycker om att prata om det, säger hon. Jag kan göra nytta genom att tala om yrket och skapa förståelse. De flesta vet inte så mycket omdjurförsök, hur reglerade de är och vilket bra djurskydd vi har. Försöken görs inte för skojs skull och de kostar mas- sor med pengar. l Så här ser det ut när en råtta gör sin dagliga viktkontroll.