RAID 2-2020

RAID nr 2 2020 11 TIK, 2 ÅR (PATIENT B) En tik stelopereras i höger hasled på grund av smärta och instabilitet. Röntgen visar teckenpå gammal fraktur. Tarsalledenfix- eras med en platta på lateralsidan. Områ- det kyls postoperativt och ett Robert- Jonesbandage läggs. Gipsskena ska sitta över plattan som skydd till läkningen påbörjats. Patienten skrivs inpå vårdavdel- ning. Några dagar senare är tassen svullen och kraftigt stasad. Ny skena läggs, Supra- sorbgel och Sorbactkompress läggs över sårområdet. Såret är mörkfärgat och per- sonalen misstänker försämrad cirkulation i tassen på grund av plattan. En vecka efter operationen har huden kring såret gått i nekros och cirkulationen i tassen är fortfa- rande försämrad. Operation utförs för att minska spänningen i huden orsakad av plattan. Kontinuerlig massage av tassen utförs i tre dagar. Tassbandage läggs med Allevynkompress ochSorbactnät närmast huden. Det nekrotiska området ökar trots massage, sårtoalett med NaCl samt för- bandsbyten. En sårrevideringutförs för att ta bort all nekrotisk vävnad. Såret tvättas med NaCl, Suprasorbgel läggs i såret och täcks med Sorbactkompress och tassban- dage. Dagligt bandagebyte enligt föregå- ende beskrivning i en vecka samt kontroll av såret utförs på vårdavdelningen. Perso- nalen ser antydan till granulationsvävnad några dagar senare som därefter ökar suc- cessivt. En vecka senare inleds vakuumte- rapi i sju dagar. Granulationsvävnaden fortsätter öka och omläggning görs. Då används Suprasorbgel där granulations- vävnad saknas samt Sorbactkompresser mellan tår och trampdynor. Allevynkom- press läggs över hela såret och en Melolin- kompress läggs på undersidan av tassenvil- ket fästs med kohesivlinda. Patienten återkommer till djursjukhuset tre gånger i veckan för bandagebyte. Cirka två måna- der efter första operationen ser sårläk- ningen fin ut. De närmsta tre månaderna utförs likadan sårvårdochbandagering vid behov och huden täcker sedan nästan hela plattan. Ett år senare har huden fortfa- rande inte läkt över den distala delen av plattan. Plattan opereras bort, såren revi- deras och personalen lägger Suprasorbgel, Melolinkompress och ett stadigt tassban- dage ovanpå. Vid återbesök två veckor senare visar såret på bra läkningsprocess. Då har det gått ett och ett halvt år sedan första operationen. HANHUND, 9 ÅR (PATIENT C) En hanhund inkommer för en brunaktig missfärgning på höger baktass. Pulpanpå fjärde tån är blottad. Två månader tidi- gare behandlades individen på annan kli- nik för klokapselbrott men rester lämna- des då kvar av misstag. Klon och rester tas bort ochomläggning görsmedSuprasorb- gel och Sorbact närmast såret och utanpå det ett tassbandage. Patienten skickas hem med hemgångsråd om dagligt ban- dagebyte samt antibiotikabehandling i sju dagar. Djurägaren bytte bandaget senare än rekommenderat, hunden kom åt att slicka på bandaget och antibiotikabe- handlingen påbörjades inte enligt ordina- tion. Fyradagar senare inkommer hunden då såret vätskar och tassen är kall. Inskriv- ning sker och tassen masseras regelbun- det då cirkulationen är dålig. Blodpro- ver visar höga inflammationsvärden samt anemi. Operation utförs samma dag och då spolas sårhålan och bakteriologiprov tas. Tassenbandagerasmed hydrokolloid- kompress närmast såret. Trots sårvårdsåt- gärder och frekventmassage ökar svullna- den. Dagen efter tvättas såret med NaCl och personalen använder Suprasorbgel i såret, Allevynkompress över och Sorbact mellan tårna samt tassbandage. Tassen är fortfarande svullen så massage utförs. Utstryk visar på nekrotiskt material och måttligt med neutrofiler. Inga bakterier eller svamp ses. Nästa dag byts bandaget och såret vätskar fortfarande och tassen är kraftigt svullen. Sårhålan skrapas och gnuggas med dopptyg. Det finns tecken pånekrotiskvävnad i hudenoch såret tvät- tas rent medNaCl. Tassenmasseras, Alle- vyn läggs över sårområdet, Sorbact mel- lan tårna, sårkompress runt tassen och fäster med polstring och självhäftande linda. Efter några dagars rengöring och omläggning ses granulationsvävnad. Elva dagar efter att patienten inkommer till djursjukhuset läggs Suprasorbgel i såret samt på nekrosområdet, Allevyn läggs över såret, glatt kompress över tårna samt tassbandage. Såret sermycket bättre ut två dagar senare. Efter fem dagar ses fortfa- rande nekrotisk vävnad i mitten av såret men granulationsvävnad täcker nu såry- tan. Medicinsk Manukahonung läggs i såret. Patienten åker hem och återkom- mer för bandagebyte varannan dag. Såret läker fint de närmsta dagarnamen tånblir sämre och amputeras. Hunden återkom- mer till djursjukhuset var tredje dag för omläggning med medicinsk Manukaho- nung. Efter en vecka släpper den nekro- tiska vävnaden. Personalen utför fortsatt omläggning med medicinsk Manuka- honung över nekrotisk vävnad och såret samt Allevynkompress och tassbandage. Vid återbesök ca två veckor senare är såret i bra läkningsprocess och inget bandage behövs. Det har då gått sex veckor sedan första besöket. Diskussion - sårvårdsåtgärder Hos patient B användes Suprasorbgel och Sorbactkompress när såret var mörkfärgat några dagar efter operation av hasled. Hydrogel hjälper till att hålla sårytan fuktig och passar till sår med ingen eller liten mängd exsudat som stämmer överens med det befintliga såret (McCaghertyx & Woods 2018). När Hydrogel appliceras bör såret täckas med ett halvgenomsläpp- ligt vidhäftande lager för att bibehålla fuk- ten i såret (Anderson 2003). Ur journalen framgår inte om det görs. När såret går i nekros läggs Allevynkompress och Sor- bactnät närmast huden.Trotsmassage, sår- toalett med NaCl och bandagebyte ökar nekrosen, detta troligtvis på grund av att spänningen i huden över plattan var för stor. Dagligt bandagebytemed Suprasorb- gel i såret görs. En veckas vakuumterapi utförs och då ökar granulationsvävnaden. Flera studier av vakuumterapi visar resultat på minskad infektionsgrad och snabbare sårläkning (Rui-feng et al., 2016; Nolff et al., 2018; Nolff et al., 2017). Därför kan denna behandling vara lämplig i detta fall. Enligt Pitt & Stanley (2014) främjar vakuumterapi granulationsvävnad hos kroniska sår. Detta stämmer väl överens med resultatet hos patient B. När granula- tionsvävnad börjar synas används Supra- sorbgel där granulationsvävnad saknas samt Sorbactkompresser. Hydrogel främ- jar bildandet av granulationsvävnad (Anderson 2003). Därför kan sårgel i det här fallet vara ett bra val av sårvårdsprodukt för att påskynda sårläkningen. Även hos patient C används Hydrogel och Sorbact närmast såret efter borttag- ning avklooch rester från tidigare klokap- selbrott. Efter komplikationer som upp- kom efter hemgång spolades såret och ett bakteriologiprov togs. Hydrokolloidför- band läggs närmast såret. Hydrokolloid- förband ger en fuktig sårmiljö vilket gyn- nar kroniska sår (Abramo et al., 2008). Dagen efter tvättas såret med NaCl och TEMA SÅRVÅRD