RAID 1-2021

4 – RAID NR 1 – 2021 KDS är en sjukdom med en komplex och inte fullständigt utredd patologi. Hos hund grundas diagnosen i stora drag på ägarens förmåga till att upptäcka förändringar i hundens mentalitet samt ägarnas vilja att söka vård. Vidare spelar anamnesupptagning och användandet av eventuella frågeformu- lär en stor roll i diagnostiseringen. Att utesluta andra sjukdomar med samma kliniska uttryck är också av betydelse. SJUKDOMSUTVECKLING Det finnas flera olika teorier för sjuk- domsutvecklingen. “Den amyloida kas- kadhypotesen” är den som står starkast. Teorin går ut på att det blir en uppsam- ling av ett protein i olika delar av hjär- nan som gör att hjärnfunktionen i dessa områden försämras. Man tror också att minskad hjärnvolym, fria radikaler, kal- cifiering av hjärnhinnorna, förändringar i perivaskulära strukturer som bland an- nat mikroblödningar eller infarkter och en generell reduktion av neuroner hos äldre hundar kan ha större eller mindre betydelse. Uppsamling av lipofuscin, ett lipidpigment, ökad nedbrytning av bland annat dopamin, minskad mängd katekolaminer och minskad aktivitet i det kolinerga systemet kan också ha ne- gativ effekt på hjärnvävnaden. DIAGNOS Det kan vara så att djurägare till arbe- tande hundar uppmärksammar de ti- digaste ändringarna i hundens presta- tionsförmåga och eventuellt uppfattar detta som ett problem, medan ägare av icke-presterande hundar i mindre grad märker skillnaden. Vilka symtom som hunden visar kommer troligen också att ha betydelse för om hundägaren söker KOGNITIVT DYSFUNKTIONSSYNDROM HOS HUND Kognitivt dysfunktionssyndrom (KDS) är en degenerativ neurologisk sjukdom som karakteriseras av en långsam och gradvis försämring av kognitiv uppfattning och inlärning orsakat av patologiska förändringar i hjärnan. Tillstånden uppträder hos äldre hundar (prevalens på 14 till 60 % hos hundar över åtta års ålder), och den kan jämföras med Alzheimers sjukdom hos människan. TEMA: DEN GERIATRISKA PATIENTEN