RAID 2-2021

12 – RAID NR 2 – 2021 Nicole Gandre Lauridsen KARPUS Figur 6: Mätning i karpus med manuell goniometer. (foto: Nicole Gandre Lau- ridsen) Den manuella goniometern hölls med båda händerna där vänster hand höll den skänkeln som följde underarms- benet och höger hand fixerade den skänkeln som följde skenbenet (se figur 6). Rörelsecentrat på leden var i goni- ometerns mitt. Höger hand flekterade också karpus genom att böja skenbenet mot underarmsbenet tills karpus var i maximal passiv flektion. Närliggande leder och strukturer var under minsta möjliga påverkan, men deras positioner var inte standardiserade. Mätningen upprepades tre gånger där hästens ben släpptes ut i neutral position mellan varje mätning. Figur 7: Mätning med digital goniome- ter över skenben. (foto: Nicole Gandre Lauridsen) Figur 8: Mätning med digital goniome- ter över underarmsben. (foto: Nicole Gandre Lauridsen Den digitala goniometern hölls med endast vänster hand, utredarens högra hand flekterade karpus genom att dra skenbenet mot underarmsbenet tills karpus var i maximal passiv flektion. (se figur 8). Närliggande leder och struktu- rer var under minsta möjliga påverkan, men deras positioner var inte standardi- serade. En mätning gjordes längs med hästens skenben och en mätning längs med hästens underarmsben. Mätning- en upprepades tre gånger där hästens ben släpptes ut i neutral position mel- lan varje mätning. BESKRIVNING AV MÄTNINGAR- NAS UTFÖRANDE – RADIOGRAFI Då radiografi inom humanvården an- ses vara ett objektivt och säkert sätt att bedöma ledvinkeln i en led (Ekstrand et al., 1982) jämfördes även den elek- troniska goniometern med radiografi. Undersökningen utfördes vid ett sepa- rat tillfälle. En häst från Sveriges Lantbruksuni- versitet som användes i en röntgenöv- ning för veterinärstudenter mättes i samband med detta. Mätningarna gjordes i kotleden i höger framben i belastad och flekterad position. Hästen vägde 558 kilo, var 19 år gammal och sederades med 0,3ml detomidin 10mg/ ml + 0,3ml butorfanol 10mg/ml in- travenöst en timme innan mätningen. Hästens ben hölls i flekterad position av en veterinärstudent. (se figur 10) och en djursjukskötarstudent mätte kotledens vinkel en gång med den elek- troniska goniometern genom att mäta parallellt med skenbenet och kotbenet. Därefter togs en röntgenbild utan att hästens benvinkel ändrades. På samma sätt mättes kotan i belastad position (se figur 9) men ingen behövde då hålla i benet. Mätningar gjordes sedan med den digitala goniometern på röntgen- bilderna där goniometern lades paral- lellt med skenbenet och kotbenet på bilden. En djursjukskötarstudent höll goniometern över bilden och en annan student läste av värdet. Figur 9: Röntgenbilden visar belastad kota med markeringar för att kunna göra en goniometrisk mätning med di- gital goniometer. (foto: Nicole Gandre Lauridsen) Figur 10: Röntgenbilden visar flekterad kota med markeringar för att kunna göra en goniometrisk mätning med di- gital goniometer. (foto: Nicole Gandre Lauridsen) KONKLUSION En digital goniometer är ett lovande verktyg vid mätningar av karpus och kotled i maximal passiv flektion på häst om den används av samma person. Mer studier behövs dock för att validera me- toden ytterligare. – Fortsättning från sid 10. Detta är en förkortad version av arbetet. Hela arbetet går att läsa på https://stud.epsilon.slu . se/14603/ som elektronisk publicering. Nyckel- ord: goniometry, fetlock, carpus, joint motion.