RAID 2-2021

2021 – NR 2 RAID – 9 humanvården har fysioterapeuter och ortopedkirurger under lång tid använt sig av metoden för att utvärdera tera- peutiska interventioner (Jaegger et al., 2002) samt att goniometri också kan vara ett objektivt sätt att övervaka den terapeutiska utvecklingen i en led efter ett trauma eller ingrepp (Liljebrink & Bergh, 2010). En viktig del i bedömning av rörelse- asymmetrier hos hästar är att se på varje leds enskilda rörelse, vilket en goniome- trisk undersökning kan hjälpa till med. En korrekt fungerande led ger minsta möjliga belastning i leden och ger en bärande gång och ett symmetriskt rö- relsemönster. Detta höjer hästens värde i så väl sport som i avelssammanhang (Gulda et al., 2013). Goniometri på hästar behöver utvär- deras ytterligare för att metoden ska bli validerad (Liljebrink & Bergh, 2010), men studier på hundar visar att det är en objektiv och säker mätmetod. I en studie på labradorer jämfördes mätvärden på sederade respektive vak- na hundar med mätvärden på samma hundars röntgenbilder. Mätningarna på röntgenbilderna användes som gold standard och ingen signifikant skillnad kunde ses mellan mätningarna på rönt- genbilderna och de som gjordes direkt på hundarna. Det var heller ingen be- tydande skillnad om hundarna var se- derade eller vakna (Jaegger et al., 2002). Då hästar precis som alla andra djur eller människor inte bör sederas el- ler röntgas i onödan, då de utsätts för strålning och läkemedel, finns det en stor nytta av en validering av tekniken även på häst, både ur ett kostnads-, patient- och arbetsmiljö- perspektiv. Goniometri kan med fördel användas både på hästkliniker och i ambulatorisk verksamhet då det är en billig, icke-in- vasiv och enkel metod som inte utsätter patienten eller personalen för någon fara. Det som främst skiljer hästar från hundar och människor är deras storlek. Detta kan i sin tur bli ett problem för personen som utför mätningen då hen ska hålla leden i en stabil position un- der mätningen. En vanlig manuell go- niometer kan vara svår att mäta med samtidigt som ett tungt hästben ska hållas upp i rätt position om den som mäter inte har någon assistent (Fieseler et al., 2017). Enligt tillverkaren är den digitala goniometern en praktisk goni- ometer vid ensamarbete då utredaren kan mäta med en hand och stabilise- ra patienten med den andra. Den kan även spara flera mätvärden, förutom det senast uppmätta värdet sparas ytterliga- re de senaste fem uppmätta värdena på displayen samtidigt (https://easyangle. com/sv/). Dessa två egenskaper gör det mycket intressant att granska mätsäker- heten hos den digitala goniometern, så kallad EasyAngle. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Denna studie syftar till att hitta ett ob- jektivt och enkelt sätt att mäta ledrör- lighet på häst. Mer specifikt är syftet att undersöka mätsäkerheten hos en ny digital goniometer genom att mäta kar- pus och kotled på häst med den digitala goniometern och jämföra mätresultaten med mätningar gjorda med en univer- sell manuell goniometer. Dessutom var syftet att jämföra mätresultat från mät- ning på en sederad häst med mätning på röntgenbild av densamma. Även an- vändarvänligheten hos den digitala och manuella goniometern undersöks. Foto: Dreamstime