RAID 1/2-2022

10 – RAID NR 1/2 – 2022 BAKGRUND Rapportering av misstänkta biverkning- ar är grundläggande för att identifiera och minimera riskerna vid användning av veterinärmedicinska (och humana) läkemedel hos djur. En god övervakning av biverkningar kräver dock ett aktivt deltagande av kliniskt verksam personal, inklusive DSS. Uppskattningar inom Europa har visat att cirka 90% av alla misstänkta biverkningar inte rappor- teras. [3, 4] Under 2020, genomfördes en undersökning av Läkemedelsverket för att samla in information om åsikter och attityder hos svenska veterinärer och DSS gällande rapportering av miss- tänkta biverkningar och tillgänglighet till uppdaterad produktinformation. En fullständig beskrivning av enkätstudien och resultaten finns i Mount et al. [1]. SAMMANFATTNING AV HUVUDRESULTATEN • Undersökningen besvarades av 412 respondenter, varav 89% veterinärer och 9% DSS (se Bild 1). • Majoriteten av veterinärerna och DSS rapporterade misstänkta biverkningar via rapporteringsblanketten på Läke- medelsverkets hemsida. • Resultaten tyder på en signifikant underrapportering. Endast 19% av respondenterna rapporterade alla misstänkta biverkningar. Nästan 20% angav att de aldrig rapporterar. Hög arbetsbelastning och administrativ börda angavs som den främsta anled- ningen till att inte rapportera. • En snabb och enkel metod för rap- portering angavs som det viktigaste av de flesta (55%) enkätrespondenterna. Dessutom underströk majoriteten behovet av nya digitala rapporte- ringsmetoder; direkt från ett journal- system (44%) eller via en e-tjänst (39%; se Bild 2). Som ett resultat av enkätsvaren, utvecklas just nu en e- tjänst, med planerad lansering under 2023, med syfte att underlätta rap- portering av misstänkta biverkningar inom djurens hälso- och sjukvård. • Nyhetsbrevet från Läkemedelsverket uppskattades av majoriteten (55%) av respondenterna. Information om uppdaterad produktinformation gäl- lande veterinärmedicinska läkemedel publiceras huvudsakligen via Läke- medelsverkets nyhetsbrev i Sverige. DJURSJUKSKÖTARNAS VIKTIGA ROLL I RAPPORTERING AV MISSTÄNKTA BIVERKNINGAR Två nyligen genomförda europeiska studier har visat på att det kan finnas flera fördelar med att engagera djursjukskötare (DSS) i rapportering av misstänkta biverkningar hos djur. [1, 2] En av dessa enkätstudier har utförts och publicerats av Läkemedelsverket i den internationella tidskriften, Vet Record Open. [1] De samlade resultaten tyder på att DSS i sin yrkesroll, fyller en viktig funktion att kunna samla in och övervaka information om misstänkta biverkningar. DSS bör aktivt uppmuntras att delta i rapportering och skulle även kunna utses som ansvariga för rapportering av misstänkta biverkningar inom kliniska veterinärverksamheter. Just nu pågår en utredning på Läkemedelsverket för att avgöra om någon ytterligare yrkeskategori inom djurens hälso- och sjukvård bör åläggas rapporteringsskyldighet avseende misstänkta biverkningar hos djur av veterinärmedicinska (och humana) läkemedel. De viktigaste resultaten från enkätstudien utförd av Läkemedelsverket redovisas i den här artikeln. Bild: Rapportera via Läkemedelsverkets hemsida. Bakgrundsbild: Helen Simonsson