RAID 3/4-2022

2022 – NR 3/4 RAID – 11 En zoonos är en sjukdom eller ett smitt- ämne som på naturlig väg kan spridas från djur till människor eller tvärtom. (16) Zoonoser kan orsakas av många olika typer av smittämnen till exempel bakte- rier, virus, svampar, rickettsier och para- siter. Smittämnena kan överföras anting- en via direktkontakt mellan människor och djur eller indirekt till exempel med livsmedel, vatten eller miljön. Smittan kan även överföras med hjälp av så kallade vektorer, myggor eller fäs- tingar. Ofta är djuren inte själva sjuka utan endast bärare av smittämnet. (9,13) UPPKOMST OCH SPRIDNING Antalet zoonoser ökar hela tiden och i nuläget finns över 200 zoonoser be- skrivna. (12) Anledningen till ökningen kan bero både på att tidigare existerande sjukdomar påträffas och beskrivs och att nya sjukdomar uppkommer. Ut- vecklingen och spridningen av zoonoser kan ha många anledningar. Spridningen av gamla och nya zoonoser kan ha på- verkats mycket av mänskliga ingrepp i naturen som till exempel utdikning, dammbyggen, skogsskövling och bevatt- ningsanläggningar, men också av större förändringar som har med klimatet att göra och som ändrat förutsättningen för värdjur och vektorer och deras utbred- ning. Att människor lever tätare, har fler husdjur och reser oftare kan också ha på- verkat zoonossituationen. (9,12) BEKÄMPNING OCH KONTROLLERING Här i Sverige har spridningen och uppkomsten av nya zoonoser kunnat kontrolleras mycket på grund av goda hygieniska förhållanden och noggrann kontrolering vid till exempel uppföd- ning och införsel av djur. Många sjuk- domar trivs inte heller här i Sverige på grund av vårt kalla klimat. I takt med att de zoonosiska sjukdo- marna ökar och breder ut sig försöker man hela tiden att utveckla effektiva motåtgärder. Användningen av antibio- tika har varit framgångsrik men fler och fler bakteriella zoonoser har utvecklat en resistens mot de vanligast använda anti- biotikan. Ett annat effektivt sätt att bekämpa zoonoser är med vacciner, men nackde- len med det är att utveckling och sprid- ning av vacciner ofta är väldigt dyrt, vil- ket gjort att det begränsats till de rikare länderna. (9) EXEMPEL PÅ ZOONOSER: RABIES Behandling och profylax . För individer som har blivit utsatta för rabies är snabb behandling viktig. Det som först måste göras är en ordentlig sårrengöring med tvål och vatten eller med annat lämpligt medel för att ta bort så mycket av viru- set som möjligt. Såret skall hållas öppet och behandlas mot eventuella bakteriella infektioner. För att få ett så effektivt skydd som möjligt är det bra om den drabbade får både vaccin och immunoglobulin. Vac- cinet ska ges upprepade gånger. Männis- kor som vet att de skulle kunna utsättas för smittan bör vaccinera sig regelbundet profylaktiskt. (7) I länder här i Europa där rabies före- kommer försöker man få ner smitttryck- et bland annat genom att vaccinera vilda djur som räven med orala betesvaccin. Sverige och andra länder som är fritt från rabies har satt upp regler för införsel av till exempel hund och katt. Vid införsel från ett EU- eller EFTA-land skall dju- ret vara vaccinerat och ha sammanställda papper på blodprovstagning av anti- kroppar. Vid införsel från andra länder krävs karantän. (6,13) PSITTAKOS/ORNITOS/ PAPEGOJSJUKA Smittämne . Psittakos orsakas av en bak- terie vid namn Chlamydia psittaci. (13) Utbredning . Sjukdomen förekommer sporadiskt i länder över hela världen. (13) Smittkälla och överföringsväg . Fåglar utgör den huvudsakliga smittreservoaren för Psittakos/Ornitos. Vanligast är fåglar ur papegojsläktet men även duvor, höns, och kalkoner och flera andra fåglar spri- der smittan. Över 100 olika fågelarter finns be- skrivna som smittspridare. Sjukdomen kan överföras till både andra djur och människor. Det finns flera olika stam- mar varav några främst smittar från fågel till andra djur och andra främst till män- niska. På grund av detta är smitta mellan andra djur och människa inte så vanlig. Smitta direkt mellan människor är också mycket ovanligt men har förekommit. Smittämnet finns i fåglarnas träck och nässekret och sprids framförallt genom aerosol smitta. (16) Smitta fåglar emellan kan också över- föras med hjälp av koprofagi och kanni- balism. (l) C. psittaci har en speciell reproduk- tionscykel med två olika former varav bara den ena är infektiös. Organismerna är intracellulära och lever i tarmen hos infekterade fåglar och andra däggdjur. (8) Behandling och profylax . Sjukdomen på både människa och djur behandlas under flera veckor med antibiotika. I förebyggande faktor kan man tänka på att skydda sig vid rengöring av till exem- pel fågelbord, genom att inte andas in damm och att ha noggrann handhygien. Burfåglar som importerats skall sitta i karantän och behandlas under karan- tänstiden med antibiotika. (14) TOXOPLASMOS Smittämne . Toxoplasmos orsakas av en encellig parasit som heter Toxoplasma gondii. (13) Utbredning . Toxoplasmos förekom- mer i hela världen och är en av de vanli- gaste parasitsjukdomarna hos människor i Europa. (13,5) Smittkälla och överföringsväg . Hu- vudvärd för parasiten är vår tamkatt samt vildkatter av släktena Lynx och Felis. (3) Parasiten kan infektera många olika ar- ter av däggdjur och fåglar men vissa är känsligare än andra. (l) Växtätande djur infekteras av oocys- ter i kattens träck som förorenat beten, foder, vatten eller strö. De flesta djuren visar inga symtom men parasiten bildar cystor bland annat i djurens muskler och kan där ligga vilande under värddjurets resterande liv. Rovdjur och människor kan smittas om de sedan äter rått eller otillräckligt upphettat kött från de djur som har parasitcystor i musklerna.Vi människor kan även smittas när vi äter osköljd färsk frukt och grönsaker eller när vi rengör kattlådan. (5) Behandling och profylax . I behand- lingen av toxoplasmos används flera oli- ka sorters antibiotika som på olika sätt hämmar parasitens framfart i kroppen. Däremot kan man inte komma åt väv-