RAID 3/4-2022

2022 – NR 3/4 RAID – 13 viktigt att den sätts in någorlunda ti- digt om den skall ha fullgod verkan. I övrigt behandlas patienten om nödvän- digt med understödjande behandling. För djur finns vaccin men dessa är bara verksamma på vissa serovarer och är inte helt säkra. I länder där leptospiros före- kommer mycket är det viktigt att hålla gnagare som kan vara smittbärare under kontroll, undvika sötvatten och använda skyddskläder vid kontakt med djur eller miljö som kan vara kontaminerad. (9) PASTEURELLOS Smittämne . Pasteurellos orakas av en bakterie som tillhör släktet Pasteurella. Släktet omfattar ett tiotal arter varav Pas- teurella multocida är den vanligaste. (9) Utbredning . Pasteurellos förekommer över hela världen. (3) Smittkälla och överforingsväg . Alla däggdjur och fåglar kan vara bärare av pasteurellabakterier. (3) P. multocida som är den vanligast fö- rekommande pasteurdia arten inom humanmedicin har tre underarter, mul- tocida och septica som förekommer på både människor, däggdjur och fåglar och gallicida som endast setts förekomma på fåglar. (9, 10) Bakterierna finns normalt i magtarmkanalen samt luftvägarna och sprids till människor framförallt med bett från hund och katt. Djuren har ofta en munflora med många olika sorters pa- rogena bakterier men pasteurella ses of- tast vid bitskador som orsakat infektion. Det kan även spridas med aerosol smitta vilket är vanligt fåglar emellan. Man misstänker även att smitta kan överföras från människa till människa. (1) Behandling och profylax . Den effekti- vaste åtgärden för att förhindra infektion är noggrann sårrengöring. Om bettet är djupt eller i närheten av en led är det också viktigt att så fort som möjligt sätta in antibiotika. (11) Bettskador på djur, framförallt katt utvecklas ofta till bölder som måste dräneras och allmänbehand- las med antibiotika. SALMONELLOS Smittämne . Salmonella orsakas av bak- terier. Det finns ca 2 500 olika typer av salmonellabakterier varav ett 20-tal är relativt vanliga i Sverige. (9) Utbred- ning. Salmonella förekommer över hela världen men olika serotyper är vanliga i olika delar avvärlden. (1) Smittkälla och överforingsväg . De fles- ta salmonella serotyperna har djur som huvudreservoar men det finns även de där människa fungerar som den huvud- sakliga smittkällan. (1) Sjukdomen före- kommer hos både fåglar, däggdjur och kallblodiga djur. (9) Salmonella sprids genom att man får i sig smittämnet ge- nom munnen. Behandling och profylax . På både människor och djur behöver man inte behandla med antibiotika i de fall sym- tomen är lindriga och det inte är risk för sepsis. I allvarligare fall kan både anti- biotika och understödjande behandling krävas. Till exempel dropp vid uttork- ning. (3) För djur finns det vaccin med det är inte tillåtet här i Sverige på något djurs- lag. (17) För att förhindra smittspridning och för att skydda sig själv skall man vara noggrann med handhygien vid toalett- besök och vid hantering av kräldjur. Det är också viktigt att man tillreder kött och handskas med livsmedel så att smitta inte sprids mellan rått kött och andra livsmedel. Här i Sverige har vi kontroll- program för att förhindra smitta i större skala. (17,13) ECHINOCOCCOS/ BLÅSMASKSJUKAN Smittämne . Echinococcos orsakas av ägg från hundens och rävens dvärgband- maskar. Echinococcos granufosus och Echinococcos multilocularis. (9) Utbredning . E. granufosus är spritt i större delen av världen medans E. multi- locularis är vanligare på norra halvklotet i central- och Östeuropa så långt som till Danmark, i mellanöstern, Asien, Cana- da och Alaska (2,13) Smittkälla och överföringsväg . Hu- vudvärd för E. multilocularis och E. granufosus är i första hand räv och hund men andra köttätande däggdjur som till exempel katt och varg kan också utsönd- ra maskägg under kortare perioder. (2,9) Maskäggen utsöndras med avföringen och förorenar miljön. Andra djur till ex- empel gnagare, får, hästar och renar får i sig äggen med betet/ fodret och fung- erar som mellanvärdar. I mellanvärden utvecklas äggen till larver som bildar blåsor. De köttätande djuren smittas se- dan när de äter inälvor som innehåller blåsor. (3,8) Smitta till människor kan ske med livsmedel, vanligen bär, svamp eller grönsaker och ibland med vatten. Kontaminering av livsmedel kan bland annat ske med hjälp av flugor som är ko- profager. Andra viktiga smittvägar till människa är vid direktkontakt med till exempel hundar som är infekterade. Äggen kan finnas i hundens päls när den har slickat sig och överförs lätt till människor vid nära kontakt med hunden. Människor kan i sin tur inte sprida sjukdomen vi- dare. (6,2) Behandling och profylax . Människor som har påvisade cystor behandlas i vissa fall med cellgifter i uppemot 2 år i för- sök att få bort cystorna. Man kan även behandla endast några månader inför en operation. Cellgifterna gör att levande scolies inte sprids vid det operativa av- lägsnandet av cystor. Ibland behövs dock en transplantation av hela levern. (9) Behandlingen är dyr men utan behand- ling dör mer är 90% av de smittade. (2) Djur som visar tecken på att ha cystor behandlas oftast inte på grund av den osäkra prognosen utan de avlivas. (10) För att förhindra att Echinococcos sprids i Sverige är det lag på att alla hundar och katter skall avmaskas innan införsel i lan- det. För att skydda sig själv är det viktigt med god livsmedelshygien och att man är noga med att tvätta händerna efter kontakt med djur som skulle kunna vara smittspridare. (13,2) Fortsättning på sidan 18 w