RAID 3/4-2022

14 – RAID NR 3/4 – 2022 VAD SÄGER LAGEN? Zoonoslagen (1999:658) . Den enda sjukdom som tas upp i zoonoslagen är salmonella. I lagen läggs det stor vikt på att förebygga, kontrollera och begränsa förekomsten av smitta. Anledningen till att salmonella är den enda sjukdomen i zoonoslagen beror på att det måste fin- nas tillräckliga kunskaper om sjukdo- men för effektiva kontroll och bekämp- ningsåtgärder. (9) Fram till 1970-talet var salmonella re- lativt vanligt här i Sverige men tack vare effektiva kontrollprogram förekommer sjukdomen nu på mindre än 0,1 pro- cent av våra husdjur. (4) Epizootilagen (1999:657) . En epizoo- tisk sjukdom är en allvarlig, smittsam sjukdom som normalt inte förekommer i landet. (4) Epizootilagstiftningen omfattar så- dana djursjukdomar och zoonoser som anses vara allmänfarliga, det vill säga, som utgör ett allvarligt hot för folk- hälsan eller som skulle kunna med- föra stora ekonomiska förluster för samhället. Till skillnad från zoonosla- gen syftar epizootilagen till att snarast utrota sjukdomen ur landet. (9) Vid ett epizootiskt sjukdomsutbrott kan jordbruksverket med stöd av Epizoo- tilagen besluta om avlivning av djur, förbud mot förflyttning av djur och andra kontroll och bekämpningsåt- gärder. (4) Zoonoser som omfattas av Epizootilagen: • Rabies – Alla djurslag • Mjältbrand – Alla djurslag • Tuberkulos av bovin och human typ – Alla djurslag • BruceHos – Livsmedels- producerande djur • Virala encefaliter och encefalo- myeliter – Hästdjur • Transmissibla spongiforma encefaliter – Alla djurslag • Filavirusinfektion – Primater (9) Anmälningsplikt . Här i Sverige ska, förutom de sjukdomar som tas upp i zoonoslagen och epizootilagen, även andra zoonoser som diagnostiseras på djur och människor anmälas. Här nedan visas vad som gäller för de sjukdomar som beskrivits på föregående sidor. • Salmonella – Anmälningspliktig på djur, människa och foderanimala produkter. • Toxoplasmos – Anmälningspliktig på människa men inte på djur. • Pasteurella – Anmälningspliktig varken på människa eller djur. • Papegojsjuka – Anmälningspliktig på människa och fjäderfä. • Echinococcos – Anmälningspliktig på djur men inte på människa. På människa förekommer dock en frivillig rapportering. • Lepraspiros – Anmälningspliktig på djur men inte på människa. • Rabies – Anmälningspliktig på både människa och djur. • Ringorm – Anmälningspliktig varken på människa eller på djur. (8,15) Om en veterinär får in ett misstänkt fall av en zoonos som är anmälningspliktig skall han först och främst göra undersök- ningar och provtagningar för att faststäl- la en diagnos. Han måste också självklart under undersökningens gång vidta nöd- vändiga åtgärder för att förhindra smitta till andra djur och människor. När diagnosen väl är ställd är det vete- rinärens skyldighet att göra anmälan till Länstyrelsen. I de fall provtagningsmate- rialet skickas till ett annat laboratorium är det den ansvarige där som skall göra anmälan. Vid misstänkta fall av sjukdom som omfattas av epizootilagen och zoonos- lagen skall detta anmälas så snabbt som möjligt per telefon till Statens Jordbruks- verk och Länstyrelsen. Detta gäller även andra smittsamma djursjukdomar som normalt sett inte förekommer i landet. Djurägarens skyldighet vid misstanke om zoonos är att samarbeta och lämna nödvändig information samt tollerera det intrång som kan bli nödvändigt vid en undersökning. (15,4) ZOONOSER OCH EU I flertalet länder i Europa förekommer det många zoonoser som sedan länge varit utrotade ur Sverige eller som ald- rig förekommit här. Sveriges anslutning till EU medför öppnare gränser vilket ökar risken för att sådana sjukdomar skall komma in i landet. Även om man på kort sikt inte kan utrota sådana sjuk- domar är det av stor vikt med övervak- ning av den aktuella zonossituationen inom EU. Här i Sverige finns något som heter Zoonoscenter. Deras uppgift är bland annat att samla in och analysera data rö- rande vissa zoonoser. Detta rapporteras sedan till EU-komissionen. Vilka sjukdomar med mera som det skall rapporteras om står det skrivet om i det så kallade Zoonosdirektivet (Direk- tiv 92/117/EEC). På detta sätt kan man följa olika zoonoser från år till år i den sammanställda zoonosrapporten. (4,16) DISKUSSION Som det här arbetet har visat på är zoonossituationen i Sverige väldigt bra. Många zoonoser har utrotats ur landet och det finns inga direkt dödliga zoono- ser etablerade här.