RAID 3/4-2022

2022 – NR 3/4 RAID – 21 dig att tåla det intrång och lämna den hjälp som behövs för undersökningen. Om det är nödvändigt får ett djur som misstänks vara smittat avlivas utan äga- rens samtycke. MYNDIGHETERNA TAR ÖVER Om gjorda undersökningar och prover visar att det verkligen är en epizootisk sjukdom, ska Jordbruksverket besluta om en smittförklaring. Det innebär bland annat förbud mot transporter av djur eller varor till, från eller inom områ- den som gränsar till områden där smitta förekommer. Det kan också innebära förbud mot tillträde till vissa djurstallar eller andra anläggningar där djur hålls (tillträdesförbud). Myndigheterna kan sedan ta till dras- tiska åtgärder för att bli av med smittan. Det kan t ex innebära slakt eller annan avlivning av djur som är eller misstänks vara smittade eller kan sprida smitta, slakt eller avlivning av andra djur, oskad- liggörande av produkter av djur, andra varor som kan sprida smitta, smittrening och vaccination eller annan förebyggan- de behandling. NÅGRA ALLVARLIGA EPIZOOTIER Sverige är i dagsläget fritt från de flesta djursjukdomar som omfattas av epi- zootilagen, med några undantag. Vi kan dock inte slå oss till ro och tro att vi klarar oss i framtiden bara för att vi hittills haft en gynnsam situation. Den allt intensivare handeln med foder, djur- produkter och djur mellan Sverige och övriga EU-länder gör att riskerna succes- sivt ökar. Epizootilagens sjukdomar är listade i Jordbruksverkets föreskrift K6, men vi kan granska några av de mest fruktade exemplen lite närmare. MUL- OCH KLÖVSJUKA Mul- och klövsjuka orsakas av ett myck- et smittsamt virus som ger blåsor i hud och slemhinnor hos klövbärande djur. Flertalet såväl tama som vilda arter är mottagliga. Sjukdomen förekommer i periodiska utbrott i stora delar av världen. Europa, Australien, Nya Zeeland, Japan, Central- och Nordamerika och Stillahavsöarna är fria regioner. Mul- och klövsjukan be- traktas som en av de mest betydelsefulla epizootierna från ekonomisk synpunkt. Förlusterna uppstår främst på grund av produktionsbortfall, bekämpnings- kostnader och exportrestriktioner. 2001 drabbades Storbritannien av ett omfat- tande utbrott som kostade landet mer än fem miljarder pund. Det som gör mul- och klövsjuka till en så allvarig sjukdom är dess stora smitt- samhet. Viruset kan spridas via luft över flera kilometer. Transportfordon, redskap och människor som fått det på kläderna kan också bidra till att föra smittan mellan besättningar. Infekterade djur utsöndrar virus redan innan symp- tom kan ses och även efter tillfrisknande. Viruset finns i hela djuret och sprids via utandningsluft, sekret och mjölk. Kött och andra produkter från infekterade djur innehåller också smittämne. Det senaste utbrottet av mul- och klövsjuka i Sverige ägde rum i mitten av 1960-talet men handeln med djur och djurprodukter inom EU gör att risken för införsel av sjukdomen alltid finns. FÅGELINFLUENSA Fågelinfluensan är en av de allvarligaste sjukdomarna hos fjäderfä. Den orsakas av aviära influensavirus (Al) som kan ge upphov till plötsliga utbrott med mycket hög dödlighet hos fjäderfä. Sjukdoms- utbrott är vanligast hos tamhöns och kalkoner, men alla fågelarter antas vara mottagliga. Influensavirus kan ibland passera artbarriärerna och har bland an- nat infekterat gris, katt, mink och män- niska. Al indelas i högparogen (HPAI) och lågparogen form (LPAI), beroende Bacillus anthracis, mjältbrandsbakterien (gulfärgade avlånga strukturer), som den kan se ut när den angripit mjälten hos en apa. Den röda strukturen är en röd blodkropp. Foto: Arthur Friedlander, US National lnstitutes of Hea/th. Smittförklaring innebär bland annat förbud mot transporter av djur eller varor till, från eller inom områden som gränsar till områden där smitta förekommer. Bild från en smittskyddsövning i Uppland 2013. Foto: Anders Lindström, SVA.