RAID 1-2023

6 –RAID NR1–2023 Fortsättning på sidan 10 w TANDBEHANDLING PÅ JÄRV, ASIATISK VILDHUND OCH AMURTIGER ROTFYLLNING PÅ JÄRV Tandteamet för dagen består av Han- ne Kortegaard från Köpenhamns uni- versitet, Jacob Eriksson från Evidensia Djursjukhuset Helsingborg och Susan- ne Andersson från Accesia. Vi beger oss iväg med en fullutrustad ”tandklinik” i vår buss mot Hunnebostrand och Nordens Ark för ännu ett besök. Med oss har vi också Camilla Cavalli som står för bild och videodokumentation. Denna gång har vi tre djur på agendan: Amurtigerhonan Sparta, järvhonan Kaamos samt Dohlen Loke som är en asiatisk vildhund. Vi startade morgonen med att in- reda ett tandrum där vi installerade kompressor, tandunit och en portabel röntgenkamera inklusive scanner/sen- sor samt en dator för att kunna visa de digitala röntgenbilderna. Vi plockade fram både instrument och material som eventuellt kunde behövas. Det gällde att vara väl förberedda, eftersom vi inte visste exakt vad som behövde åtgärdas förrän djuren var nedsövda, trots att vi hade fått förhandsinformation om de- ras tandstatus. Under tiden hade anestesiteamet, med Louise Martin från Köpenhamns Zoo i spetsen, tillsammans med Arkens egen veterinär Michelle och hennes team be- gett sig till inhägnaden där järvhonan skulle sövas. Ett blåsrör laddades med en lämplig cocktail och när pilen träffa- de och djuret lagt sig ned, gick teamet in för att placera en permanentkanyl och ge understödjande syrgas. Därefter transporterades honan på en bår till en fyrhjuling som körde henne till klini- ken, där vi kopplade upp övervakning- en och fördjupade narkosen med gas. Vår järvhona hade en frakturerad hörntand och efter att ha tagit röntgen- bilder konstaterade vi att denna tand kunde rotfyllas. Vi rengjorde roten med roterande filar 70 mm långa. Eftersom tanden hade varit nekrotisk under en längre tid, fick vi spola bort mycket ”sk- ruffs” innan vi kunde fylla rotkanalen med ”guttaperka”, ett gummimaterial, och försluta det hela med en kompo- sitfyllning som för att täppa igen hålet i tandkronan. När behandlingen var klar kördes ho- nan tillbaka till inhägnaden, där hon övervakades tills hon vaknade, samti- digt som vi förberedde oss och ställde i ordning för nästa patient. Järvens tänder är en imponerande del av dess anatomi och spelar en viktig roll i dess överlevnad och anpassning till sin levnadsmiljö. Dessa tänder är speciali- serade och utformade för att möta jär- vens behov och beteenden. En av de mest framträdande egenska- perna hos järvens tänder är deras styrka och robusthet. Järvens framtänder, är kraftfulla och skarpa. Deras huvudsak- liga syfte är att gripa och hålla fast bytet under jakt. Dessa huggtänder är också användbara när järvens behöver försva- ra sig mot hot eller hotfulla situationer. Utöver huggtänderna har järvens kä- kar flera molarer och premolarer. Dessa tänder är anpassade för att bearbeta och tugga den föda som järvens föredrar. Molarerna och premolarerna har kraf- tiga och vassa spetsar som möjliggör

RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=