2023 – NR 3/4 RAID – 1 #3-4 2023 KOMMUNIKATION INFORMATION FRÅN LABBET RAID MINNEN STIPENDIEARBETE RAID KONGRESS 2024 TEMA: PERSONAL
4 INNEHÅLL NR 3-4/2023 Ordförande har ordet Kommunikation Information från labbet RAID minnen Stipendiearbete Platsannons RAID kongress 2024 2 4 8 10 12 17 18 8 Nu är vintern här med sin bitande kyla och fint snöiga landskap. På något sätt kan jag känna att den är välkommen, det har blivit aningens ljusare igen när ljuset från husen och adventsljusstakarna slår mot de vitklädda grus- eller asfaltsgångarna. Man ser mer folk ute igen på helgerna som fixar färdigt i hus och trädgårdar för det annalkande julfirandet samt det nya året. Julen är nog min favorithögtid med god mat, mys med nära och kära samt flera familjemiddagar med hela släkten. Men samtidigt kan det vara en högtid som många förknippar med stress och måsten, men ibland måste vi bara få stanna upp och slippa de måsten som finns och ge oss möjlighet att bara få njuta och få umgås med nära och kära för det är de som betyder mest inte det materiella i form av julklappar. När julen sen har passerat är det endast några få dagar kvar på detta år. Sedan har ännu ett år passerat och ibland kan jag fundera på om tiden går fortare nu än tidigare, för stundtals känns det som en massa som behöver göras men mindre tid finns tillgänglig på dygnet. Men jag kommer alltid fram till att tiden är detsamma det är bara vad vi gör med den som är olika. Dock är en av fördelarna med att tiden går fort är att det snart är dags för kongressen i mars igen, vårens höjdpunkt! Sedan det sista numret av tidningen har vi i styrelsen haft fullt upp med planering av kongressen 2024. Där vi kommer presentera förhoppningsvis mycket ny kunskap till er, som ni har nytta av både i arbetsliv och privatliv med vårt tema ”Sköterskan i fokus”. Som bland annat kommer innefatta samarbete i teamet, hur du leder dig själv till arbetsglädje och viljan att göra förändringar. Som föreläsare har vi den stora äran att presentera Torkild Sköld och det räcker endast med en liten sökning på nätet så ser ni vilken fantastisk föreläsare han är och att det inte är något ni vill missa. Så glöm inte att boka in den 9 och 10 mars 2024 i kalendern och anmäl dig till kongressen. Se sidan 16-17 i tidningen för anmälan! Men fram till dess vill jag önska er alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR, så ses vi i nr 1 och på kongressen. Varma hälsningar från... Ida Grönvall-Nilsson, Ordförande RAID ORDFÖRANDE HAR ORDET 10 2 – RAID NR 3/4 – 2023 Utgiven av Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården Tidningen ingår i medlemsavgiften och utkommer 4 gånger per år. Lösnummerpris 50:- inkl moms. Redaktör Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Ansvarig utgivare Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Annonsering annons@raid.se, annonsguide och priser på hemsidan www.raid.se Hemsidans innehåll hemsida@raid.se Medlemsregistret medlem@raid.se Form och layout, tidning och hemsida Magnus Backe, Distance info@distance.se Tryck av tidning Veinge Tryckeri Omslagsbild: Heidi Johansson Artiklar och övrigt material får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med författaren. Redaktionen ansvarar ej för eventuella felaktigheter i artiklar eller i övrigt insänt material. Eventuella åsikter som förs fram är skribenternas egna. Som medlem får du: • Medlemstidningen fyra gånger per år. • Rabatt på kurser och vidare utbildningar som föreningen arrangerar. • Möjlighet att påverka hur din yrkessituation ser ut idag och i framtiden. • Ett brett kontaktnät inom djursjukvården i Sverige och internationellt. • Medlemsförmåner. Ansök idag på www.raid.se. Varför bli medlem i RAID? 9
2023 – NR 3/4 RAID – 3 Är dina djurägare förberedda inför jul & nyår? Ger trygghet, Minskar oro Har hjälpt miljontals husdjur över hela världen ThunderShirt® adaptil.se I thundershirt.se I feliway.se Namnlöst-2 1 2023-11-28 14:49 NY APP FÖR VIKTMINSKNING SNART LANSERAS APPEN DÄR DU PÅ KLINIKEN KAN FÖLJA DINA PATIENTERS VIKTMINSKNINGSRESA! Scanna QR-koden för mer information FANTASTISK KUNDSERVICE HYPER PREMIUM FODER BEHÖVER VI SÄGA MER? Boka ett samtal med en av våra konsulenter och upptäck hur VETERINARY HPM® kan hjälpa dig att lyfta din klinik. JULETID…STRESS? God hjälp vid oro & FIC
4 – RAID NR 3/4 – 2023 TEMA: PERSONAL Ett par timmar senare har skrattet och applåderna ebbat ut. Det blev absolut det avbrott från de stundvis ganska monotona föreläsningarna som vi så gärna önskade. Det gav mig ett gott skratt. Det gav mig också lite ont i magen över hur hemskt det faktiskt verkade vara att stå där som ansvarig veterinär när känslorna svämmar över hos djurägaren. Men vad det inte gav mig var några verktyg för hur jag skulle hantera dessa situationer. Mycket har jag glömt från studietiden, men denna eftermiddag har etsat sig fast i minnet. Det var nog här som det där fröet av oro som tidigare bara flyktigt besökt mig faktiskt stannade kvar och slog rot. Det rotade fröet till trots så gav jag mig ut på min första TF-sommar som veterinär redan efter årskurs fyra. Och faktum är att de där hemska djurägarna som jag fasat inför faktiskt lyste med sin frånvaro den där första sommaren. Visst fanns det en och annan som ifrågasatte mina råd och rekommendationer, men så här i efterhand kanske det inte var så konstigt. Jag utstrålade förmodligen precis så mycket osäkerhet och obeslutsamhet som man kan förvänta sig av en ung veterinärstudent, som plötsligt inte hade en stabil lärare i form av en klinikveterinär bakom ryggen. Jag minns dock inga konflikter och jag minns inte heller att jag oroade mig särskilt mycket för att det skulle gå illa på riktigt, att ett djur skulle komma till skada eller att jag skulle bli anmäld. Det här är över 20 år sedan. Idag har samhällsklimatet hårdnat. Förväntningarna från våra djurägare är högt ställda, ibland fullkomligt orimliga i våra ögon. Att ha tillgång till hela världen endast ett knapptryck bort på en smartphone är förstås fantastiskt, samtidigt som det också ställer till det. Risken att hamna i dispyter och trista dialoger har mångdubblats när vem som helst tämligen enkelt med en sökmotors hjälp kan bli expert. Åtminstone i sina egna ögon. I våra ögon blir detta i värsta fall detsamma som en krigsförklaring. För hur ofta KOMMUNIKATION – NYCKELN TILL EN GOD ARBETSMILJÖ De lokala teaterentusiasterna har intagit aulans scen. Förväntansfulla studenter småpratar och fnittrar lite åt deras utstyrsel och de illa tilltygade gosedjur de bär under armarna. Dagen är kommen. Det är nu vi ska få ett smakprov på hur det är att möta djurägare när vi snart ska ta steget ut i verkligheten och pröva våra vingar. Det är ovanligt välfyllt i aulan. Även de kursare som är kända för att kanske inte prioritera de icke-obligatoriska momenten allra högst, är på plats. Förutom att detta är ett välkommet avbrott i den annars långa raden av föreläsningar inom, i studentens ögon, mer eller mindre relevanta ämnesområden, så är det ju nu vi ska få lära oss hur vi tar oss an de där djurägarna som vi hört våra kliniska lärare viska om. De där som får en annars vacker dag att bli gråmulen eller till och med nattsvart. De som kan få den allra mest erfarna veterinären att tvivla på sin förmåga. Och detta vill vi inte missa. Utbildning i Stockholm.
2023 – NR 3/4 RAID – 5 har vi inte ondgjort oss i fikarummet över de där djurägarna som hellre litar på Dr Google än på oss, som de ändå betalar pengar för att träffa? På ena sidan står djursjukvårdspersonalen med all sin kunskap och erfarenhet och på andra sidan står en djurägare, allt som oftast till brädden fylld av känslor och som helst av allt skulle vilja vara någon annanstans. Båda vill i grund och botten samma sak – att djuret ska bli friskt, eller åtminstone symptomlindrat. Och för att detta ska ske krävs ett samarbete. För en framgångsrik behandling krävs ett ömsesidigt förtroende. Som väl är upplever vi betydligt oftare situationer där djurägare är tacksamma för vår kompetens och där det finns en tilltro till att vi vill deras och deras djurs bästa. Men hur lätt är det att samarbeta i de fall där vi upplever oss ifrågasatta eller när djurägaren vill diktera hur vi ska utreda och behandla deras djur? Låt oss vara ärliga med att det är något av det mest utmanande vi ställs inför, långt mycket mer utmanande än att få in den där venkatetern i det sytrådstunna kärlet på den dehydrerade kattungen. Men jag vågar påstå att det går, om vi bara vet hur vi bäst går till väga. Kärnan i den kliniska kommunikationen är att vara medveten om vilken effekt man vill uppnå på den man pratar med, i vårt fall djurägaren. När vi vet vilken effekt vi söker så kan vi anpassa vår kommunikation och använda de kommunikativa verktyg som med störst sannolikhet kommer att ge önskvärd effekt. Det här kan i teorin låta enkelt – om vi har en verktygslåda full med kommunikationsverktyg, så är vi rustade för att möta alla typer av djurägare i många tänkbara situationer. Utmaningen ligger i att vi ibland rent instinktivt vill göra precis tvärt emot vad vi borde göra för att uppnå den där effekten. Vi vill helt enkelt använda ett annat verktyg än det som statistiskt sett fungerar bäst. Låt oss ta den frustrerade djurägaren som väntat flera timmar på akutmottagningen med sin hund med brusten analsäcksböld och högljutt anser att nu måste det faktiskt vara deras tur. Där ligger det väldigt nära till hands att direkt börja förklara för djurägaren varför denne fortfarande väntar. Det finns helt enkelt sjukare djur som behöver få vård före. De som arbetar på akutmottagningen gör så gott de kan för att hjälpa så många som möjligt och eventuellt kommer ett tillägg om att djurägaren får tala till oss i en trevligare ton om han eller hon vill ha vår hjälp. För precis så här är det ju – vi jobbar så fort vi kan, sjukast går först och det ingår knappast i våra arbetsuppgifter att bli utskällda för att vi gör vårt jobb. Samtidigt så är det med allra största sannolikhet inte detta som kommer att ha bäst träffsäkerhet när det gäller att få djurägaren att lugna ner sig, acceptera väntetiden och kanske bemöta oss med en mjukare stämma vid nästa omtriagering. Djurägaren befinner sig i ett läge där han eller hon absolut inte vill vara – djuret är akut sjukt och förmodligen kommer det att finnas ett hål i plånboken vid dagens slut. Att sitta på akuten låg med all säkerhet inte i djurägarens plan för dagen. Kanske har det inneburit att vederbörande fått hasta iväg tidigt från jobbet och oroar sig för vad chefen ska säga dagen därpå. Om väntetiden blir lång kommer körningen till barnens fotUtbildning i Jönköping. Utbildning i Linköping.
6 – RAID NR 3/4 – 2023 bollsträning att ligga i fara, och den här veckan var det visst djurägarens tur att agera transport åt kompisarna på gatan också. De här omständigheterna ligger förstås helt utanför vårt ansvarsområde. Samtidigt är det viktigt att vi tar hänsyn till att alla djurägare som besöker oss, inte minst på akuten, förmodligen har en hel del andra bekymmer än just djurets åkomma. Och de här faktorerna påverkar hur djurägarna beter sig. Det bästa vi kan göra i dessa stunder är att vara empatiska inför djurägarens frustration. Bekräfta för djurägaren att det är jobbigt att sitta på akuten och vänta utan vetskap om hur lång väntetiden kommer att bli – till exempel ”Ja, det är frustrerande att sitta och vänta i ovisshet”. Att bekräfta känslorna är det som kommer att ha bäst effekt på djurägarens känsloutbrott. Att försöka tala honom eller henne till rätta kommer inte att vara lika träffsäkert. I värsta fall eskalerar då istället djurägarens känslor och vi hamnar i konflikt. Känslor behöver bemötas med empati, inte fakta. Om vi först bekräftar känslorna så finns en god möjlighet att vi sedan kan få gå vidare till den rena faktaupplysningen, där vi får förklara för djurägaren om orsaker till väntetider, prioriteringsordning etc. Här behöver vi alltså svälja vår vilja att ”slå tillbaka” mot djurägaren och istället agera empatiskt, om effekten vi är ute efter är att djurägaren ska lugna ned sig. Och det vågar jag påstå är den effekt vi alla önskar i dessa lägen – vi vill ha en bra arbetsmiljö utan konflikter med våra djurägare. Att bekräfta någons känslor är inte detsamma som att ge denne rätt i sak. Vi kan vara empatiska i att någon är ledsen, frustrerad eller arg utan att för den skull anse att vederbörande ska få gå före i kön, slippa betala för besöket eller få antibiotika utskrivet utan föregående undersökning. Som de faktaorienterade personer vi är i våra yrkesroller, så har vi ofta en enorm lust att få bemöta med fakta i lägen där vi blir ifrågasatta. Fakta har absolut sin plats i samtalet, men innan du kan glänta på den dörren så behöver känslorna hos djurägaren ha lagt sig. Faktum är att empati som kommunikationsverktyg är rena schweiziska armékniven – det fungerar i så gott som alla situationer! Det finns inget som skapar tillit så snabbt som empati och tillit är den valuta vi har att spela med i djursjukvården. Om tillit saknas kommer såväl kommunikationen som vården av patienten att bli avsevärt mycket svårare. Vi som arbetar inom djursjukvården är tacksamt nog personer som snarare besitter för mycket än för lite empati. Däremot kan vi behöva tänka på att vi aktivt visar det för djurägaren, vi behöver uttrycka det för att de verkligen ska känna det. Empatiska uttryck behöver inte vara komplicerade, ett enkelt ”Men så sorgligt” som reaktion på en djurägares berättelse om att deras förra katt dog i en olycka eller ett ”Stackare!” när djurägaren berättar att de inte sovit på hela natten pga. hundens diarré, är fullt tillräckligt. Ibland är ord överflödiga, empati kan även uttryckas med ett ansiktsuttryck eller en gest. Det är viktigt att komma ihåg att empati inte innebär att vi har känslan själva, utan det handlar om att vi ser och bekräftar djurägarens känslor. Om vi går till oss själva identifierar vi kanske något vi känner igen oss i, utan att för den skull ha känslan just nu. Känslan av frustration över att något är kostsamt till exempel kan vi förmodligen relatera till själva om vi någon gång hamnat i oförutsedda utgifter. Ett ”Det är ju helt vansinnigt dyrt” från djurägaren skulle kunna bemötas med ”Ja, det är mycket pengar. Jag skulle önska att Ludde inte behövde opereras”. I detta exempel ställer vi oss dessutom på samma sida som djurägaren, vi är eniga i att det är mycket pengar och dessutom önskar vi att situationen var en annan. Att vara enig i det man kan vara enig i är klokt då det skapar relation, och relationer är essentiella när det handlar om djursjukvård. Vår arbetsmiljö är otroligt viktig och en central del av vår arbetsmiljö är möten med djurägare. Vi kunde önska att alla de djurägare som besöker en djurklinik eller ett djursjukhus skulle vara konstruktiva, sansade och vältaliga, oavsett orsak till besöket och oavsett tid på dygnet. Verkligheten är en annan. Det är situationen som gör människan, så även en i normala fall trevlig och harmonisk människa kan i en pressad situation bete sig på ett olämpligt sätt. Om vi då har lärt oss hur vi bäst hanterar dessa situationer så kan vi lämna situationen med en känsla av kontroll snarare än en känsla av att ha blivit tillknycklade. Det är lika viktigt att ha en metod och plan för kommunikationen som att ha en metod och plan för anestesin. Mitt råd till dig som känner att du behöver mer stöd i kommunikationen är att prata med din chef om detta. Kom ihåg att det är din arbetsmiljö det handlar om. Värna om den! Som en bonus kommer en välfungerande kommunikation att bidra till ett avsevärt förbättrat behandlingsresultat. Sandra Douglas Utbildning i Stockholm.
2023 – NR 3/4 RAID – 7 Vad har din hund haft för sig idag? Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter som du kan njuta av tillsammans med din hund. Det är naturligt att din hund får större eller mindre förslitningar med åldern, vilket kan leda till smärtor och rörelsesvårigheter. Tyvärr förväxlar alltför många hundägare symptomen med att hunden bara har blivit äldre och kanske lite latare. På språng med Seraquin® Seraquin® är ett fodertillskott som är specialutvecklat för att hjälpa ledbrosk, ledkapslar, senor och ledband att fungera normalt. Seraquin® är ett fodertillskott som enbart innehåller naturliga komponenter. Seraquin® innehåller glukosamin och kondroitinsulfat. Detta omvandlas till ämnen som förekommer naturligt i hundens kropp som en del av ledbrosk - även för katter ABCD www.seraquin.se Våra produkter kan köpas hos veterinär, välsorterade apotek samt utvalda webbshoppar
8 – RAID NR 3/4 – 2023 TEMA: PERSONAL VAD ÄR EN BIOMEDICINSK ANALYTIKER? En Biomedicinska analytiker arbetar vanligtvis på stora laboratorier på sjukhus, och även på vårdcentraler samt blodcentraler. Inom veterinärmedicin ingår Biomedicinska analytiker under ”övrig personal” och arbetar på laboratoriet med att analysera och preparera prover. Biomedicinska analytiker har huvudämne laboratorievetenskap som betyder att de är experter på processen som ett provmaterial går igenom, oavsett blodprov, baktprov, parasitprov eller biopsi. Det är där en Biomedicinsk analytiker kan bidra med kunskap och tips och trix. PROVTAGNINGEN FÖR ALLA PROVER ÄR A OCH O. När blodprover ska tas är det viktigt att provtagningen genomförs lugnt och harmoniskt med ett bra blodflöde. Det ska inte vara för mycket stas och vid små djur kan det finnas en risk för att kärlet spricker och det kan bli hemolys i röret, vilket kan påverka senare i resultattolkningen. Var uppmärksam på att centrifugera serum-rör i tid och vanligtvis tar det cirka 30 min för ett serum att koagulera. Hinner det passera flera timmar innan serumet har centrifugerats, kan det leda till falskt lågt glukos, då erytrocyterna äter upp glukoset. Det kan även bli hemolys för att erytrocyterna har gått sönder, vilket kan påverka analysen. Kom ihåg att märka rören korrekt, helst med journalnummer, namn, datum och tid. För provtagning av urin är alltid en cystocentes det bästa och renaste provet. Misstänker man en urinvägsinfektion, så bör man bakterie-odla på ett prov taget med hjälp av cystocentes. PROVHANTERING Förvara blodprover, urinprover och baktodlingar i kylen. Använder ni så kallade gel-rör, behövs inte serumet separeras vid kortare förvaring, om det inte är någon specialanalys som kräver att det separeras. Finns det tagna heparin-rör, centrifugera röret och häll av plasma och märk röret. Även om du inte ska använda det röret, centrifugera det och för över plasman till ett annat rör. Märk röret att det är heparin-plasma (HP). Baktodlingar måste förvaras i kyl, då tillväxten på bakterierna hämmas. Förvaras provet för varmt, kan det bli överväxt på icke-intressanta bakterier. Förvara biopsier i formaldehyd, cytologi-glas och hematologi-glas i rumstemperatur. Biopsier fixerade i formaldehyd gör att cellerna stannar i sin levnadsprocess och är morfologisk konserverade. Formaldehyd är giftig och cancerframkallande och bör stå i ett dragskåp elINFORMATION FRÅN LABBET Den huvudsakliga laboratoriepersonalen och den som har ansvaret över laboratoriet, bör vara Biomedicinsk analytiker. MEN den viktigaste delen i laboratoriediagnostiken är provtagning och provhantering. Det är där djursjukskötare, djurvårdare och veterinärer spelar en stor roll och har en stor påverkan. Caroline Dahlström, Leg Biomedicinska analytiker, MSc, MSc, konsult, föreläsare på PRO-cell. Jag arbetar som konsult på laboratorier inom veterinärmedicin, sedan 2015. Jag har fått mycket erfarenhet av arbetssätt samtidigt som jag brinner för mitt yrke och veterinärbranschen. Jag vill höja kvaliteten på laboratoriediagnostiken inom veterinärmedicin, i hela Sverige. Är du med mig?! www.pro-cell.se
2023 – NR 3/4 RAID – 9 ler annan bra ventilation. Kom ihåg att märk burken med namn och journalnummer. Gör alltid blodutstryk när du har tagit ett EDTA-rör. Då hematologi-instrumenten har begränsad kompetens i djurens cellmorfologi, så bör alla sjuka djurs blod utvärderas i mikroskop. Blod i EDTA är färskt i ungefär 6 h. På blodutstryk kan en biomedicinsk analytiker identifiera stav-formade neutrofiler, en sk vänsterförskjutning. En BMA kan identifiera akuta analplasma-infektioner på utstryk och manuellt uppskatta antal trombocyter och trombocytaggregat på en ev trombocytpeni-patient. Trombocytaggregat på katt är mer en regel än undantag. Deras trombocyter tycker inte om EDTA och aggregerar direkt i röret. Det finns olika kemikalier som kan blandas med blodet i röret, men är dyra och utstryk ger oftast ett bättre resultat. Urinprov är alltid bra att analysera så snart som möjligt, då de är färskvara. Erytrocyter och leukocyter kan sönderfalla och kan orsaka hemolys i röret, vilket bör analyseras inom några timmar. Bakterier kan se växa eller dö, om de förvaras för länge innan odling, dvs dagar. Cylindrar och struvitkristaller kan lösas upp vid förvaring för länge innan analys, dvs dagar. Caroline Dahlström, Leg Biomedicinska analytiker, MSc, MSc, konsult, föreläsare på PRO-cell. Vid analys av ett blodprov på ett instrument, behövs följande frågor besvaras för att kunna kvalitetssäkra provtagningen och provhantering. – Har provtagningen gått rätt till? – bra flöde, kort stas och harmonisk patient. – Är proverna rätt märkta? – fördelaktigt med en etikett med journalnr, namn, tid och datum. – Har heparin/serum-rören blivit centrifugerade i tid?- annars finns det en risk för hemolys eller falskt lågt glukos. – Är serumet/plasma hemolys/ikteriskt/lipemiskt? – kan vara pga våldsam provtagning eller om patient är allvarligt sjukt. – Analyseras rätt material på rätt analys och rätt patient? – vissa analsyer kräver en viss typ av material, heparin-plasma, helblod, serum, EDTA-helblod osv. Bild 1. Heparin rör med serum kork Bild 3. Hemolys Bild 5. Citrat rör upp och ner Bild 4. skrivarfel Bild 2. Felmärkt cytologiglas Rätt svar hittar du på sidan 16. Finn fem fel? Heparinrör och EDTA-rör.
10 – RAID NR 3/4 – 2023 TEMA: PERSONAL Jag och min kursare Malin Öberg blev så småningom ”Monterkommité gruppen”. Eftersom vi var en fullständigt NY och OKÄND yrkesgrupp inom Djursjukvården, så visste få vilka vi var och vad vi kunde… På den tiden utbildades ju endast 20 elever /år… Vår nystartade förening vände sig därför endast till dem som hade SLU utbildningen och förutom att nätverka med våra kollegor, ordna årsmöte med kurser arbetade vi med att få en egen skyddad yrkestitel som skulle heta ”Veterinärtekniker”. Det visade sig vara svårt att byta namn. Efter ett par år startade ytterligare en förening för anställda inom djursjukvården. I föreningen ”ScaTan” kunde alla få bli medlemmar oavsett utbildning eller ej. Den nya föreningen hade fixat huvudsponsor och hade råd med en snygg ”riktig” tidning i färg medan vår lilla förening körde med typ koperingspapper och svartvitt tryck i vår medlemstidning som hette ”Ventrikeln”. Våra två föreningar bestämde sig för att slå våra påsar ihop!!! RAID bildades 1997 under högtidliga former i Skara och föreningen fick en väldigt speciell Ordförandeklubba som var slöjdad av virket från en av de gamla träden som Peter Hernguist lät plantera år 1775 utanför Djursjukhuset i Skara! Peter var en av Linnés lärljungar och tillika en av grundarna till Veterinärutbildningen. Jag fortsatte min roll som marknadsförare och jag och Malin var på många VeTa-dagar och Veterinärmöten och berättade om RAID och vad vi gjorde. RAIDs huvudfrågor var Utbildning - Vi ville ha längre utbildning! Umgänge - Vi ville skapa nätverk mellan medlemmarna. Utveckling - Vi ville verka för att alla våra yrkesgrupper inom Djursjukvården skulle utvecklas! Jag fick nytt uppdrag att boka annonser till får nya fina tidning ”RAID” och arbetade nära med olika tidningsredaktioner och styrelser. Jag är glad att ha varit aktiv i föreningen i 25 år och suttit som adjungerad på många styrelse och arbetsmöten runtom i vårt avlånga land. Vi har arbetat HÅRT för våra medlemmar med de frågor som varit viktiga, arbetat som remissinstans i större frågor och inte minst LEGITIMATIONEN! Det var många, många möten, remisskrivande och kontakt med medlemmarna. Oj, oj, oj vilken grej det var när vi förstod att det här kommer faktiskt bli verklighet! Jag trodde inte jag skulle få uppleva det före min pension. Det har varit synnerligen intressant att befinna sig i fronten och ta del av utvecklingen inom vår bransch. Dessutom har det gett mig oändligt mycket glädje och många goda vänner. Under mina snart 40 år i branschen har själva djursjukvården gjort enorma framsteg och specialiserats. Våra djur får minst lika bra vård och mediciner som vi människor och dessutom utan vårdköer. Vi arbetar inom olika specialiteter och även vi ”sköterskor” kan specialisera oss nu. Det är en betydligt högre nivå på utbildning för alla personalkategorier och ALLA är lika viktiga med sin kompetens. Numera är jag bara ”vanlig” stödmedlem i RAID, men kommer troligen fortsätta jobba med världens roligaste jobb så länge jag får. Jag vill önska alla mina kollegor och RAID stort Lycka till med framtida projekt! RAID MINNEN… Eva Handmark (fd Svensson), 61 år, leg DSS examen 1990. Arbetar på Anicura Bohusläns Djursjukhus, Uddevalla. Efter examen vid SLU, Skara och dåvarande Djursjukvårdarprogrammet, blev jag och några kursare inbjudna till Hudiksvall på medlemsmöte i den nystartade föreningen ”Intresseföreningen för Veterinärtekniker” hösten 1990. Vi hade så trevligt den helgen så jag bestämde mig för att engagera mig!
2023 – NR 3/4 RAID – 11 TA DEL I VÅR FRAMTID Vill du också vara med och påverka framtidens djursjukvård och brinner för yrket likt Eva gör, ta då chansen att vara med i styrelsen. RAID styrelse är i behov av fler ledamöter och suppleanter inför 2024. Är du intresserad? Skicka dina kontaktuppgifter och information om dig själv till hemsida@raid.se. nextmune.com Välkommen till eran med MOLEKYLÄR ALLERGOLOGI för djur! Första kvantitativa makroarray IgE-testet specifikt designat för djur Över 200 allergenextrakt och molekylära komponenter Bättre identifiering av korsreaktivitet mellan allergener Helautomatiserad process, högre grad av standardisering Med CCD-blockering och två blockeringseffektivitetsdetektorer Samma goda Provet Cloud- journalsystem som tidigare - nu i en lila färg Följ oss på Facebook: @ProvetCloudSverige eller skanna QR-koden. Nordhealth Sweden AB Klockartorpsgatan 16 723 44 Västerås 076 126 92 42 provet.cloud/sveller skanna Medlem, studerande, pensionär eller företag. Glöm inte att förnya ditt medlemskap inför 2024, det är dags nu för att inte missa dina förmåner som medlem eller något nummer av tidningen. Använd qr-koden. • 400 kr för enskildmedlem • 200 kr för studerande eller pensionärer • 600 kr för enskild stödmedlem • 1000 kr för företag eller kliniker FÖRNYA MEDLEMSSKAP FÖR 2024 Som medlem får du: • Medlemstidningen fyra gånger per år. • Rabatt på kurser och vidare utbildningar som föreningen arrangerar. • Möjlighet att påverka hur din yrkessituation ser ut idag och i framtiden. • Ett brett kontaktnät inom djursjukvården i Sverige och internationellt. • Medlemsförmåner. Ansök idag på www.raid.se. VARFÖR BLI MEDLEM I RAID?
12 – RAID NR 3/4 – 2023 TEMA: PERSONAL – VINNANDE STIPENDIE 2023 INTRODUKTION Under de senaste åren har det skett en markant ökning av husdjurspopulationen i Sverige enligt Jordbruksverkets register över nya hundar (2022). Det kan därför antas att det inom en tidsperiod av tio år kommer att ske en ökning av äldre patienter som besöker svenska kliniker och djursjukhus, förutsatt att hundarna uppnår en hög ålder. Djurägarna blir även mer benägna att lägga tid och pengar på sina äldre djur, vilket kan antas föranleda att andelen geriatriska patienter på svenska kliniker och djursjukhus kommer att öka (Hoskins & McCurnin 1997; Metzger 2005). Ett liv kan delas in i olika stadier: pediatrisk, vuxen, senior och geriatrisk (Fortney 2012). Övergången från senior till geriatrisk innebär en signifikant ökande prevalens av åldersrelaterade sjukdomar och problem (Fortney 2012). Fortney (2012) beskriver genetik, nutrition och miljö som faktorer som påverkar degenerationen av olika vävnader och organsystem och att det därför inte kan beskrivas exakt när symtomen på åldrande kommer att uppträda. I en reviewartikel av Harvey och Paddleford (1999) beskrivs en geriatrisk patient som att 75 - 80 % av den förväntade livslängden har uppnåtts, vilket varierar mellan olika raser och storleken på hunden. Harvey och Paddleford (1999) presenterar dock att hundens fysiska kondition bättre beskriver åldrandet utifrån individuella variationer i arv och miljö. Det framkom även att hos äldre patienter är risken högre att drabbas av sjukdom och organsvikt än hos yngre patienter. Det konstaterades att organsvikt hos äldre individer ibland kan ske av en utlösande faktor, som till exempel sjukhusvistelse eller generell anestesi, trots att samma upplevelse inte skulle påverka en ung individ i samma utsträckning. Vid hantering av geriatriska djur är det därför av stor vikt att ha dessa faktorer i åtanke, då en situation som upplevs stressande för djuret kan få allvarliga konsekvenser (Harvey & Paddleford 1999). Inom såväl veterinärmedicinsk vård som humanvård förekommer sjukdomstillstånd och problem relaterade till åldrande och dessa yttrar sig i förändringar i rörelseapparaten och neurologi, med svårigheter i kognition och perception som följd (Metzger 2005). På humansidan finns tydliga mönster vid åldrande som innefattar reducering av uthållighet, styrka, energi och rörlighet vilket i sin tur leder till försämrad förmåga att utföra vardagliga sysslor och klara sig självständigt (McKenzie & Chen 2022; Faulkner 2007). Många av dessa symtom återfinns även hos djur som åldras (McKenzie & Chen 2022). Hundens åldrande kan sammanfattas i begreppet canine geriatric syndrome (CGS) vilket beskriver de fysiska och psykiska förändringar som kan förekomma hos geriatriska hundar (McKenzie & Chen 2022). Många sjukdomstillstånd som kan drabba geriatriska OMVÅRDNAD AV GERIATRISKA HUNDAR UTIFRÅN FÖRÄNDRADE BEHOV ASSOCIERAT MED ÅLDRANDE Av Lydia Djärf och Fanny Nilsson
2023 – NR 3/4 RAID – 13 hundar liknar de tillstånd som kan ses på humansidan och inkluderar bland annat sarkopeni, osteoartrit och canine cognitive dysfunction, vilket kan liknas vid human Alzheimers sjukdom. Även kliniska sjukdomar, svaghet samt livskvalitet och belastningen som läggs på djurägaren lyfts fram som viktiga aspekter i beskrivandet av CGS (McKenzie & Chen 2022). En kritisk faktor för god omvårdnad är relationen mellan hund och djurägare, inte minst när hunden blir gammal och dess behov förändras. Beteendeförändringar som uppkommer med åldrande har visat sig orsaka en påfrestning på relationen mellan hund och djurägare vilket bidrar till en negativ bild av geriatriska djur (Salvin et al. 2011). Exempel på dessa beteendeförändringar kan vara vakenhet på nätterna, ovilja att gå promenader och förändrad inställning gentemot djurägaren. Salvin et al. (2011) menar att utbildning av djurägare kan ge bättre förutsättningar för att tillmötesgå hundens behov samt upprätthålla relationen mellan hund och ägare, vilket är en viktig komponent i hundens livskvalitet. OMVÅRDNADSÅTGÄRDER Likt hos andra patienter bygger en god omvårdnad för geriatriska hundar på att upptäcka och förebygga sjukdomar för att kunna sätta in behandling och därmed öka välfärden för djuret (Metzger 2005). I en reviewartikel av Metzger (2005) sammanfattas det att det kan vara lämpligt med regelbundna undersökningar även för geriatriska djur som inte uppvisar några symtom. Om patologiska förändringar upptäcks i ett tidigare skede och åtgärder snabbt sätts in minskar risken för ett hastigt sjukdomsförlopp (Metzger 2005). Vikten av regelbundna undersökningar återges även i en review av Fortney (2012) som konkluderar att undersökningar bör ske var sjätte månad eller en gång per år eftersom det bidrar till att tidigare upptäcka eventuell sjukdom och därmed potentiellt ge en förbättrad prognos för dessa patienter. Fast et al. (2013) menar att seniorkontroller bör integreras med ett frågeformulär som undersöker sömnrutiner, tecken på oro eller förvirring samt hur hunden interagerar med familj, andra individer och sin omgivning. Frågeformuläret ska i kombination med en hälsoundersökning av hunden ge en djupare förståelse för dess åldrande och förändrade behov. Omvårdnad av inneliggande geriatriska patienter beskrivs i en artikel skriven av Kerrigan (2013) riktad till djursjukskötare och lyfter vanliga tillstånd som ofta måste tas hänsyn till. Det första tillståndet som presenteras i artikeln är nedsättning i sensoriska system då det är troligt att den äldre patienten kommer ha påverkan på syn eller hörsel i någon mån. Kerrigan (2013) förklarar att många hundar fungerar bra i hemmet då de fått vänja sig vid sin nedsättning i den takt som det progressivt försämrats, men att vid byte av miljö, till exempel till en stationärvårdsavdelning, kan det vara väldigt stressande för dem och detta kan yttra sig i oro och aggressivitet. För att göra vistelsen för hunden så bra som möjligt är det viktigt att djurägaren ingående förklarar de rutiner hunden har hemma (Kerrigan 2013). Vidare föreslår artikeln att djurhälsopersonal som ska hantera patienter med nedsatt syn eller hörsel bör vara observant på hur de bemöter djuren och rekommenderar djurhälsopersonal att närma sig patienterna framifrån eller knacka på väggen till hundburen för att ge djuren möjlighet att känna vibrationer som skapas vid denna handling. Vid undersökning ska personalen kontinuerligt hålla en hand på dem och vid förflyttning i kliniken är det viktigt med tydlig vägvisning för att förhindra att hunden går in i något (Kerrigan 2013). Artikeln beskriver även viktiga aspekter att beakta vid kognitiv nedsättning och lägger framförallt vikt vid tålamod och förståelse för individen då de kan vara förvirrade och oroliga. Bekanta dofter, till exempel en filt hemifrån, och feromoner kan göra att hunden känner sig något tryggare vid vistelse på kliniken (Kerrigan 2013). I artikeln lyfts även problem med sämre återhämtning om hunden är stressad och inte kan komma till ro och det föreslås att det kan vara fördelaktigt att hunden vårdas i hemmet, i de fall det är möjligt. Eftersom det inte finns några äldreboenden för djur ställs stora krav på djurägaren. Det kan innebära att anpassningar i hemmet behöver göras för att hunden ska kunna fungera i sin vardag, till exempel mattor för att minimera halkrisk och nattlampor för lokalisering i mörker (Gardner & McVety 2017). En god djurvälfärd bygger på att Lydia Djärf . Fanny Nilsson.
14 – RAID NR 3/4 – 2023 djuret är smärtfritt och kan utföra basala livsbehov. Det syftar till att djuret måste kunna förflytta sig, äta, urinera och defektera på lämplig plats och för detta krävs styrka och energi för att upprätthålla rörelse och cirkulation samt balans (McKenzie & Chen 2022). Dessa funktioner försämras ofta med ökad ålder och det hävdas i en review av McKenzie & Chen (2022) att det även är svårare för äldre hundar att komma tillbaka till en god fysisk funktion efter tidigare nedsättning eller skada. McKenzie & Chen (2022) menar att fysisk aktivitet och träning inte bara är bra för bibehållande av kroppslig funktion utan hävdar att det även har positiv effekt på hundarnas kognitiva förmåga. GENOMFÖRANDE Arbetet utgjordes delvis av en litteraturstudie men även av en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där omvårdnadsåtgärder för geriatriska hundar med nedsättningar i rörelseapparaten, kognition och perception undersöktes. Studien riktade sig till legitimerade djursjukskötare, som arbetar kliniskt på djursjukhus eller smådjursklinik i Sverige. Intervjun bestod av 15 kvalitativa frågor med följdfrågor där det ansågs nödvändigt att komplettera svaret eller för att få en djupare förståelse. Frågorna berörde omvårdnad av geriatriska hundar på kliniker i Sverige och vilka råd djurhälsopersonalen ger till ägare med hundar inom denna patientgrupp. 3 respondenter från 3 olika arbetsplatser valde att medverka i intervjun. RESULTAT/DISKUSSION Geriatriska patienter förekommer dagligen på de tre olika klinikerna och samtliga respondenter anser att dessa patienter har särskilda behov. Däremot har inga av klinikerna där de arbetar standardiserade frågeformulär eller rutiner vid bemötande eller behandling av åldrande patienter, vilket har föreslagits av Fast et al. (2013) och Kerrigan (2013). Anpassningar vidtas på klinikerna, men dessa utförs som regel i mån av tid och på personalens eget initiativ. Förmedling av information till djurägare angående åldrande hos hundar tillämpas inte rutinmässigt på någon av klinikerna. Att standardisera de omvårdnadsåtgärder som redan idag förekommer i mån av tid skulle vara en lämplig åtgärd som har potential att markant förbättra vården för geriatriska patienter. Då det i dagsläget är personalen som tar initiativ till dessa åtgärder bygger utförandet av omvårdnadsåtgärderna på personalens egen kunskap och förmåga att hantera dessa patienter. Genom att istället införa rutiner på klinikerna för detta skapas en möjlighet för all personal att tillgodose de åldrande djurens förändrade behov, oavsett erfarenhet och individuell kunskap. Detta skulle förhoppningsvis också kunna skapa en bättre förståelse för den extra tidsåtgång omvårdnaden kan kräva. Respondenterna var eniga i att de äldre hundar som kommer in till klinikerna flera gånger uppvisar fler än ett sjukdomstillstånd eller nedsättningar som ofta framkommer som bifynd till den ursprungliga anledningen bakom veterinärbesöket. Symtom som uppkommer vid åldrande beskrivs av samtliga respondenter som bland annat nedsättning i syn och hörsel, beteendeförändringar, stelhet och hälta, dålig tandstatus och munhälsa, neoplasier, minskad aktivitetsnivå och minskad muskelmassa. En av respondenterna anser att veterinären sköter den huvudsakliga kommunikationen med djurägarna. Med detta i åtanke bör det uppmärksammas att brister i kommunikationen mellan djursjukskötare och veterinär riskerar leda till att information om åldrande inte framförs till djurägaren om det förväntas att det endast är veterinären som bär ansvaret för detta. Då medvetenheten kring omvårdnadsåtgärder i hemmet varit stor hos respondenterna kan det därför antas att de lämpligen kan rekommenderas av djursjukskötare trots att veterinären står som huvudsaklig vårdgivare vid besöket. Men trots kunskap och vilja hos respondenterna att förbättra vården för geriatriska patienter vidtas inte flera av de åtgärder som beskrivs i befintlig litteratur. Respondenterna menar att en anledning till detta kan vara tidspress då äldre patienter ofta tar längre tid att vårda och kräver mer frekvent tillsyn. Exempelvis har de geriatriska hundarna inte samma förmåga att röra sig snabbt, kräver ett lugnare bemötande och kan vara ordinerade flera mediciner sedan tidigare. Bristande åtgärder kan även tänkas bero på att just omvårdnadsåtgärder som riktar sig till denna patientgrupp är ett forskningsämne som utvecklas mycket och snabbt. Flera artiklar som används i detta arbete är nya och har publicerats så sent som 2022 och det kan vara en anledning till att omvårdnadsåtgärderna som föreslås inte har hunnit implementeras i praktiken. Enligt respondenterna i denna studie kan det ses en ökad efterfrågan på mer avancerad veterinärvård anpassad till äldre hundar. Detta skapar ett behov av utökad kunskap om hur omvårdnaden av dessa patienter ska utföras för att optimera vistelsen på kliniken. Eftersom de äldre patienterna har annorlunda
2023 – NR 3/4 RAID – 15 RESTORATIONER OCH PROTETIK - 3 DAGAR Vi presenterar de senaste materialen och de tekniker som behövs för att på ett professionellt sätt ersätta förlorad/skadad tandsubstans med lämpliga materialval. Vi tar avtryck för kronor som även cementeras under kursen. För mer detaljerad information, besök vår hemsida. Datum: 20-22 februari 2024 Föreläsare: Dr. Ingeling Bull, DVM, Dipl. EVDC. Dr. Sigbjørn Storli, DVM, Dipl. EVDC. Under denna tre dagars kurs får du praktiskt träning och nya kunskaper inom restorativ tandvård. Allt ifrån enkla kompositfyllningar till mer avancerade protetiska restorationer. DENTISTRY I - 5 DAGAR Datum: 12-16 februari 2024 Föreläsare: Dr. Ana Nemec, dipl. EVDC, dipl. AVDC Dr. Margherita Gracis, dipl. EVDC, dipl. AVDC Få den kunskap om munhålans anatomi du behöver för att identifiera och behandla de vanligaste sjukdomarna. Detta är den första modulen av två, som kommer att ge dig en bred grund och förbereda dig för våra mer avancerade kurser. För mer detaljerad information, besök vår hemsida. Femdagars grundkurs som täcker in t ex dentalröntgen, tandextraktioner, instrumentkunskap, teori och praktiskt arbete. Föreläsningar och tillämpningar under kursen ger dig även verktyg för att kunna ge djurägare råd om praktisk munhygien och förebyggande av vanligt förekommande tandproblem hos hund och katt. www.accesia.se Ta en titt på våra kommande kurser!
16 – RAID NR 3/4 – 2023 REFERENSER Fast, R., Schütt, T., Toft, N., Møller, A., Berendt, M. (2013). An Observational Study with Long-Term Follow-Up of Canine Cognitive Dysfunction: Clinical Characteristics, Survival, and Risk Factors, Journal of Veterinary Internal Medicine, 27(4), https://doi. org/10.1111/jvim.12109 Faulkner J.A., Larkin L.M., Claflin D.R., Brooks S.V. (2007) Age-related changes in the structure and function of skeletal muscles. Clinical and Experimental Pharmacology and Physiology,34(11), https:// doi.org/10.1111/j.14401681.2007.04752.x Fortney, W.D. (2012). Implementing a Successful Senior/Geriatric Health Care Program for Veterinarians, Veterinary Technicians, and Office Managers, Veterinary Clinics of North America: small animal practice, 42(4),https://doi.org/10.1016/j. cvsm.2012.04.011 Gardner, M., McVety, D. (2017). Treatment and Care of the Geriatric Veterinary Patient - Part 1. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc. https://doi. org/10.1002/9781119187240.ch1 Harvey, R.C., Paddleford, R.R. (1999). Management of Geriatric Patients, Veterinary Clinics of North America: small animal practice, 29(3), 10.1016/s0195- 5616(99)50055-7 Hoskins, J.D., McCurnin, D.M. (1997). Geriatric Care in the Late 1990s, Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice, 27(6), https:// doi.org/10.1016/S01955616(97)50126-4 Jordbruksverket (2022). Statistik ur Hundregistret. https:// jordbruksverket.se/etjanster- databaser-och-appar/e-tjanster-och-databaser-djur/hundregistret/ statistik-urhundregistret#h-Omvarhundstatistikuppgiftersomfinnsochforklaringavbegrepp [2023-02-04] Kerrigan, L. (2013). How to Nurse the Ageing, Small Animal Inpatient part 1 - General Nursing Considerations, The Veterinary Nurse, 4(6), 354-357, https://doi. org/10.12968/vetn.2013.4.6.354 McKenzie, B.A., Chen, F.L. (2022). Assessment and Management of Declining Physical Function in Aging Dogs, Topics in companion animal medicine, 51, http://dx.doi.org/10.1016/j. tcam.2022.100732 McKenzie, B.A., Chen, F.L., Gruen, M.E., Olby, N.J. (2022). Canine Geriatric Syndrome: A Framework for Advancing Research in Veterinary Geroscience, Frontiers in Veterinary Science, 9, https://doi.org/10.3389/ fvets.2022.853743 Metzger, F. (2005). Senior and Geriatric Care Programs for Veterinarians, Veterinary Clinics of North America: small animal practice, 35(3), 10.1016/j. cvsm.2004.12.005 Salvin, H.E., McGreevy, P.D., Sachdev, P.S., Valenzuela, M.J. (2011). Growing Old Gracefully - Behavioral Changes Associated with “Successful Aging” in the Dog, Journal of Veterinary Behavior, 6, 313-320, https://doi. org/10.1016/j.jveb.2011.04.004 QR-KOD TILL ARBETET Lydia Djärf och Fanny Nilsson behov jämfört med yngre individer är det viktigt ur välfärdssynpunkt att omvårdnaden blir individanpassad. Detta kan förhoppningsvis leda till färre komplikationer för patienten. Anpassad vård kan dessutom leda till förbättrad säkerhet för personalen då stressen djuret blir utsatt för minskar vilket annars hade kunnat föranleda att djuret agerar aggressivt. En anpassad vård kan också bidra till nöjdare kunder vilket i sin tur bidrar till en bibehållen eller förstorad kundkrets för kliniken. SLUTSATS Enligt denna studie kan det konkluderas att vården av äldre hundar kan bli bättre genom mer frekventa hälsoundersökningar och standardiserade frågeformulär om hundens beteenden för att upptäcka tecken på kognitiv sjukdom. Ett ytterligare steg i riktningen mot förbättrad vård för geriatriska patienter berör information till djurägare om vilka tecken på åldrande de bör vara uppmärksamma på samt hur tillvaron för deras åldrande hund kan underlättas genom åtgärder i hemmet. Det här självständiga arbetet är en del av en kandidatexamen i djuromvårdnad och hoppas kunna bidra till en ökad förståelse för geriatriska hundars omvårdnadsbehov och ge en ökad trygghet hos djurägarna till dessa hundar. Arbetet hoppas även bidra till en ökad självsäkerhet för den behandlande djurhälsopersonalen, då omvårdnadsåtgärderna som föreslås grundas i vetenskapliga publikationer. SVAR FINN FEM FEL SID 9 Svar 1. Det är viktigt med rätt rör för rätt analys. Provtar man i ett öppet system där korken tas av. Kom ihåg att sätta rätt kork på rätt rör. I heparin-rören finns det heparin som stoppar koagulationen. I serum-rören finns det koagulationsaktivatorer som gör att blodet koagulerar. Det kan påverka resultatet. Svar 2. Märkning av glas ska alltid ske med blyerts på den frostade ytan. Inget annat fastnar vid färgningen. Inte heller bör tejp, etiketter eller annat fästas på glaset då det blir problematik vid mikroskopet. Vid felaktig märkning bör glasen färgas separat för att undvika att blanda ihop glas, och kan därefter nedprioriteras. Svar 3. Vid bråkig patient, kärl spricker eller stas för länge är några faktorer som kan åstadkomma hemolys i blodprovsröret. Vid måttlig och kraftig hemolys kan påverka resultatet, vilket bör uppmärksammas. Det gäller olika för olika instrument. Vid vissa sjukdomar eller tillstånd kan hemolys ses, så som immunmediera hemolytisk anemi eller vid ormbett. Svar 4. Många hematologiplottar är färgbaserade och man kan visuellt ser vilken grupp av celler som det är mycket av osv. Tyvärr kan det bli knas när skrivaren har dåligt med färg, och det kan se ut så här. Svar 5. I blå citrat rör innehåller det bland annat Natrium-citrat som ser till att blodet inte koagulerar. Det finns dock vissa tillfällen där det koagulerar ändå. Det kan bero på dålig blandning eller det har kontaminerats av andra tagna rör vid samma tillfälle. Det går inte att blanda provet igen, utan man måste ta ett nytt prov. Jag skulle rekommendera att analysera provet så fort som möjligt om det är helblods-analys.
2023 – NR 3/4 RAID – 17 christer@collectacc.se 070 - 91 90 469 collectacc.se Kompletta hygienlösningar från golv till tak EN AV VÅRA TROTJÄNARE HAR GÅTT I PENSION SÅ NU SÖKER VI EN LEG. DJURSJUKSKÖTARE Vill du bli del av ett härligt gäng och jobba dagtid tillsammans med 5 leg djursjukskötare, 1 djurvårdare, 2 specialister i hundens o kattens sjukdomar och en auktoriserad ögonlysningsveteinär? Då ska du söka jobb hos oss! Vi startade kliniken i Skövde 2011 med målet att ge vård med närhet, omtanke och kompetens – det tycker vi att vi lyckas bra med sen dess. Vi är ett glatt gäng med högt i tak som hjälps åt med att få dagarna att flyta på bästa sätt för alla. Vår klinik är utrustad med 5 polrum, digital röntgen, ultraljud, lab och 3 operationssalar samt rehab. Arbetstiderna är dagtid helgfria vardagar. Vi tycker att utbildning och vidareutveckling är viktigt för alla i personalstyrkan – ju mer vi kan desto roligare och lättare blir vårt jobb. Det är också viktigt att få arbete och vardagen att passa ihop så vill du jobba deltid är vi öppna för det. Självklart är vi kollektiavtalsanslutna så du kan känna dig trygg med dina anställningsvillkor hos oss. Vi söker i första hand dig som söver självständigt och vill ha ett varierande arbete. Intresse för tänder är meriterande men inget krav. Välkommen med din ansökan innan den 15 januari. Vi ser fram mot att träffa dig. Interjuver kommer att hållas löpande och tjänsten kan tillsättas innan sista ansökningsdagen. Birgitta Lövdahl och Marie Karlsson Lindskog Min Veterinär i Skaraborg AB, birgitta@minvet.se, 0703540301 PLATSANNONS SÖK STIPENDIUM! Djurskyddet Djurvännerna Stockholms Stipendium på 50 000 kr utdelas till person eller personer, som genom forskning eller genom annan insats främjar djurs välfärd. Stipendiet sökes senast 31 januari 2024 med kortfattad motivering till: Djurskyddet Djurvännerna Stockholm c/o Sara Carlsson Artemisgatan 73 115 42 Stockholm E-post: stipendieansokan_djurvannerna@outlook.com www.djurvannernastockholm.se DJURVÄNNERNA STOCKHOLM www.swevet.se Sveriges enda fullsortimentsleverantör med ett brett sortiment av förbrukningsvaror, läkemedel, utrustning och veterinärfoder.
18 – RAID NR 3/4 – 2023 TEMA: SKÖTERSKAN I FOKUS - HUR HANTERAR VI HOT OCH HAT RAID KONGRESS 2024 Välkommen till RAIDs kongress på Hotell Tylösand 9-10 mars 2024. Två dagar fyllda med kunskap och umgänge mellan kollegor och utsällare. Sista anmälan 15 januari 2024. - SAMARBETE I TEAMET - MIN VÄRDEFULLA ROLL I FÖRETAGET - BEMÖTA MÄNNISKOR I SORG OCH SVÅRA SITUATIONER - HUR DU LEDER DIG SJÄLV TILL ARBETSGLÄDJE OCH INSPIRATION TILL ATT VILJA GÖRA FÖRÄNDRINGAR
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=