16 – RAID NR 3/4 – 2023 REFERENSER Fast, R., Schütt, T., Toft, N., Møller, A., Berendt, M. (2013). An Observational Study with Long-Term Follow-Up of Canine Cognitive Dysfunction: Clinical Characteristics, Survival, and Risk Factors, Journal of Veterinary Internal Medicine, 27(4), https://doi. org/10.1111/jvim.12109 Faulkner J.A., Larkin L.M., Claflin D.R., Brooks S.V. (2007) Age-related changes in the structure and function of skeletal muscles. Clinical and Experimental Pharmacology and Physiology,34(11), https:// doi.org/10.1111/j.14401681.2007.04752.x Fortney, W.D. (2012). Implementing a Successful Senior/Geriatric Health Care Program for Veterinarians, Veterinary Technicians, and Office Managers, Veterinary Clinics of North America: small animal practice, 42(4),https://doi.org/10.1016/j. cvsm.2012.04.011 Gardner, M., McVety, D. (2017). Treatment and Care of the Geriatric Veterinary Patient - Part 1. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc. https://doi. org/10.1002/9781119187240.ch1 Harvey, R.C., Paddleford, R.R. (1999). Management of Geriatric Patients, Veterinary Clinics of North America: small animal practice, 29(3), 10.1016/s0195- 5616(99)50055-7 Hoskins, J.D., McCurnin, D.M. (1997). Geriatric Care in the Late 1990s, Veterinary Clinics of North America: Small Animal Practice, 27(6), https:// doi.org/10.1016/S01955616(97)50126-4 Jordbruksverket (2022). Statistik ur Hundregistret. https:// jordbruksverket.se/etjanster- databaser-och-appar/e-tjanster-och-databaser-djur/hundregistret/ statistik-urhundregistret#h-Omvarhundstatistikuppgiftersomfinnsochforklaringavbegrepp [2023-02-04] Kerrigan, L. (2013). How to Nurse the Ageing, Small Animal Inpatient part 1 - General Nursing Considerations, The Veterinary Nurse, 4(6), 354-357, https://doi. org/10.12968/vetn.2013.4.6.354 McKenzie, B.A., Chen, F.L. (2022). Assessment and Management of Declining Physical Function in Aging Dogs, Topics in companion animal medicine, 51, http://dx.doi.org/10.1016/j. tcam.2022.100732 McKenzie, B.A., Chen, F.L., Gruen, M.E., Olby, N.J. (2022). Canine Geriatric Syndrome: A Framework for Advancing Research in Veterinary Geroscience, Frontiers in Veterinary Science, 9, https://doi.org/10.3389/ fvets.2022.853743 Metzger, F. (2005). Senior and Geriatric Care Programs for Veterinarians, Veterinary Clinics of North America: small animal practice, 35(3), 10.1016/j. cvsm.2004.12.005 Salvin, H.E., McGreevy, P.D., Sachdev, P.S., Valenzuela, M.J. (2011). Growing Old Gracefully - Behavioral Changes Associated with “Successful Aging” in the Dog, Journal of Veterinary Behavior, 6, 313-320, https://doi. org/10.1016/j.jveb.2011.04.004 QR-KOD TILL ARBETET Lydia Djärf och Fanny Nilsson behov jämfört med yngre individer är det viktigt ur välfärdssynpunkt att omvårdnaden blir individanpassad. Detta kan förhoppningsvis leda till färre komplikationer för patienten. Anpassad vård kan dessutom leda till förbättrad säkerhet för personalen då stressen djuret blir utsatt för minskar vilket annars hade kunnat föranleda att djuret agerar aggressivt. En anpassad vård kan också bidra till nöjdare kunder vilket i sin tur bidrar till en bibehållen eller förstorad kundkrets för kliniken. SLUTSATS Enligt denna studie kan det konkluderas att vården av äldre hundar kan bli bättre genom mer frekventa hälsoundersökningar och standardiserade frågeformulär om hundens beteenden för att upptäcka tecken på kognitiv sjukdom. Ett ytterligare steg i riktningen mot förbättrad vård för geriatriska patienter berör information till djurägare om vilka tecken på åldrande de bör vara uppmärksamma på samt hur tillvaron för deras åldrande hund kan underlättas genom åtgärder i hemmet. Det här självständiga arbetet är en del av en kandidatexamen i djuromvårdnad och hoppas kunna bidra till en ökad förståelse för geriatriska hundars omvårdnadsbehov och ge en ökad trygghet hos djurägarna till dessa hundar. Arbetet hoppas även bidra till en ökad självsäkerhet för den behandlande djurhälsopersonalen, då omvårdnadsåtgärderna som föreslås grundas i vetenskapliga publikationer. SVAR FINN FEM FEL SID 9 Svar 1. Det är viktigt med rätt rör för rätt analys. Provtar man i ett öppet system där korken tas av. Kom ihåg att sätta rätt kork på rätt rör. I heparin-rören finns det heparin som stoppar koagulationen. I serum-rören finns det koagulationsaktivatorer som gör att blodet koagulerar. Det kan påverka resultatet. Svar 2. Märkning av glas ska alltid ske med blyerts på den frostade ytan. Inget annat fastnar vid färgningen. Inte heller bör tejp, etiketter eller annat fästas på glaset då det blir problematik vid mikroskopet. Vid felaktig märkning bör glasen färgas separat för att undvika att blanda ihop glas, och kan därefter nedprioriteras. Svar 3. Vid bråkig patient, kärl spricker eller stas för länge är några faktorer som kan åstadkomma hemolys i blodprovsröret. Vid måttlig och kraftig hemolys kan påverka resultatet, vilket bör uppmärksammas. Det gäller olika för olika instrument. Vid vissa sjukdomar eller tillstånd kan hemolys ses, så som immunmediera hemolytisk anemi eller vid ormbett. Svar 4. Många hematologiplottar är färgbaserade och man kan visuellt ser vilken grupp av celler som det är mycket av osv. Tyvärr kan det bli knas när skrivaren har dåligt med färg, och det kan se ut så här. Svar 5. I blå citrat rör innehåller det bland annat Natrium-citrat som ser till att blodet inte koagulerar. Det finns dock vissa tillfällen där det koagulerar ändå. Det kan bero på dålig blandning eller det har kontaminerats av andra tagna rör vid samma tillfälle. Det går inte att blanda provet igen, utan man måste ta ett nytt prov. Jag skulle rekommendera att analysera provet så fort som möjligt om det är helblods-analys.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=