2024 – NR 1 RAID – 1 #12024 RAPPORT FRÅN KONGRESS 2024 NYA STYRLESEN – VILKA ÄR VI? EXJOBB HYGIEN OCH MILJÖ BLODPROVSTAGNING RAID STIPENDIE TEMA: HYGIEN
4 INNEHÅLL NR 1/2024 Rapport från kongress 2024 Nya styrelsen – vilka är vi? Exjobb hygien och miljö Blodprovstagning 4 6 10 16 6 Nu har 3 månad gått sedan RAID´s årliga kongress, detta året hade vi tema ”Sköterskan i fokus”. Jag hoppas ni alla som deltog hade en trevlig helg med kunskap, glädje och blev inspirerade att göra förändringar i ert arbetsliv eller på era arbetsplatser. Vi har redan nu börjat planera in 2025 års kongress som kommer vara på samma plats och samma helg dvs Sköterskornas helg den andra helgen i mars (8 – 9 mars 2025) Glöm inte bort att redan nu spara datumet i era kalendrar! Försommaren står just nu i sin fulla sol och skiner över oss, många njuter av dessa sena kvällar och helger med fantastiskt väder. Vinterns jobbiga period med regn och kyla är som bortblåst och man ser ljuset i tunneln igen. Många av er och även jag har så många måsten vi ska hinna med nu under försommaren, vi ska förbereda eventuella odlingar under året, plantera ut det fröer förgrotts inne. Vissa av er har säkert börjar planera för att måla om något i hemmet eller något annat projekt som måste fixas. Andra av er längtar och planerar för fullt för semestern och vad som ska göras under de veckorna, någon kul weekend? Eller lugna dagar i en solstol vid havet med en bok i handen? Oavsett hur du ska spendera din försommar och semester så hoppas jag att du får avkoppling och en skön period som passar just dig! Så medan vi i styrelsen fortsätter att planera höstens medlemsmöte och kongressen 2025, så hoppas jag att ni medlemmar får njuta av en sommar med välförtjänt ledighet där vi får njuta av den karakteristiska svenska sommaren med varierande värme och regn. Glad Sommar på er! Ida Grönvall-Nilsson, Ordförande RAID ORDFÖRANDE HAR ORDET 16 2 – RAID NR 1 – 2024 Utgiven av Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården Tidningen ingår i medlemsavgiften och utkommer 4 gånger per år. Lösnummerpris 50:- inkl moms. Redaktör Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Ansvarig utgivare Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Annonsering annons@raid.se, annonsguide och priser på hemsidan www.raid.se Hemsidans innehåll hemsida@raid.se Medlemsregistret medlem@raid.se Form och layout, tidning och hemsida Magnus Backe, Distance info@distance.se Tryck av tidning Veinge Tryckeri Omslagsbild: © Creative Commons Zero (CC0) Artiklar och övrigt material får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med författaren. Redaktionen ansvarar ej för eventuella felaktigheter i artiklar eller i övrigt insänt material. Eventuella åsikter som förs fram är skribenternas egna. 10 Nya styrlesen – vilka är vi? Raid stipendie 2 4 8 10 12 17 18 8 Xxx Varma hälsningar från... Ida Grönvall-Nilsson, Ordförande RAID ORDFÖRANDE HAR ORDET 10 NR 3/4 – 2023 Utgiven av Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården Tidningen ingår i medlemsavgiften och utkommer 4 gånger per år. Lösnummerpris 50:- inkl moms. Redaktör Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Ansvarig utgivare Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Annonsering annons@raid.se, annonsguide och priser på hemsidan www.raid.se Hemsidans innehåll hemsida@raid.se Medlemsregistret medlem@raid.se Form och layout, tidning och hemsida Magnus Backe, Distance info@distance.se Tryck av tidning Veinge Tryckeri Omslagsbild: © Creative Commons Zero (CC0) Artiklar och övrigt material får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med författaren. Redaktionen ansvarar ej för eventuella felaktigheter i artiklar eller i övrigt insänt material. Eventuella åsikter som förs fram är skribenternas egna. Som medlem får du: • Medlemstidningen fyra gånger per år. • Rabatt på kurser och vidare utbildningar som föreningen arrangerar. • Möjlighet att påverka hur din yrkessituation ser ut idag och i framtiden. • Ett brett kontaktnät inom djursjukvården i Sverige och internationellt. • Medlemsförmåner. Ansök idag på www.raid.se. Varför bli medlem i RAID? 9
2024 – NR 1 RAID – 3 Essity har ett brett sortiment av förbandsmaterial – för en god sårbehandling Sorbact® – Förebygger och behandlar sårinfektioner Hill’s historia & värderingar Våra verktyg Uppstarten sker på din klinik med vår representant. Dessa utbildningsmoduler tar ca 60min. De digitala kan ske närsom och tar ca 45 min, totalt 14 timmar. Efter genomförd utbildning, kommer man att få sin välförtjänta bricka ”Certifierad Kostrådgivare”, samt ingå i Hill’s Community och vara prioriterad för oss gällande information, kurser och nyheter. PÅ KLINIK: DIGITALA: Dietfoder Mage/tarm Vikt Leder Urinvägar Njurar Hud Cancer & Återhämtning Friskfoder 5e vitala bedömningen Livsstadier Multi-Benefit + Nutrition Nutritionell bedömning Förstå etiketten Energiberäkning (RER, DER) Att jämföra foder Kundomtanke & Försäljning Compliance Perfect Clinic Myter & Trender Färskfoder Spannmål Högproteinfoder Hill’s Pet Nutrition UTBILDNINGSPROGRAM FÖR KOSTRÅDGIVARE UTBILDNINGSPROGRAM Hill´s kommer under 2024 att genomföra ett grundligt utbildningsprogram kring främst nutrition. Syftet med detta är att stärka klinikerna med kunskap för att kunna bemöta djurägarna på bästa sätt. Målsättningen är att engagera och utbilda 1-2 personer per klinik, som kan verka som kostrådgivare och kunskapsbärare inom kliniken! Programmet är kostnadsfritt, förutom egna arbetstiden för de som utbildas. Anmäl dig till din Hill’s representant, eller Hans_Axelsson@colpal.com
4 – RAID NR 1 – 2024 RAPPORT Lördagen inleddes enligt tradition med föreningens årsmöte, där Ida Grönvall Nilsson fick förnyat förtroende som föreningens ordförande. Extra spännande var alla nytillskott till styrelsen, ett härligt gäng taggade medlemmar från både smådjur- och häst-sidan som är redo att fortsätta arbetet framåt för djursjukskötare, djurvårdare och övrig personal inom branschen! Läs mer om styrelsen på sida 8-9. Susanne Andersson och Sara Sundbäck tackades av efter 9 år i styrelsens tjänst och som nu ska lämna ansvaret vidare till nya styrelsen. Spännande helt klart! Sofie Jonsson tackades av efter sitt deltagande i styrelsen och Cissi Löfkvist fick tackas av efter ytterligare mångårigt engagemang för styrelsen i form av medlemsansvar som nu skall överlämnas till Josefine Lindqvist & Maria Elversson. Årets kongress hade finbesök från vår systerförening i Norge, Norsk Dyrepleier- og Assistent Forening (NDAF). Ordförande Anne Westervik Pedersen och Vice Ordförande Heidi Rasch Johnsen bjöds in av RAIDs styrelse, för att visa upp och diskutera RAIDs arbete med en förhoppning om att vidga och fördjupa föreningarnas arbete, tillsammans över landsgränserna. Helgen resulterade i ett bra möte och ett första steg vidare är att två representanter från RAID skall deltaga på NDAFs motsvarighet till vår kongress i maj och vidare utveckla samarbetet ytterligare. Förhoppningen är också att Danmarks organisation för djursjukskötare och djurvårdare också kan följa med på resan. Själva kongressen inleddes med föreläsning av Catrin Johansson (C Jo Coaching) där deltagarna fick ta del av En solig lördag, andra helgen i mars närmare bestämt, öppnade dörrarna till 2024 års upplaga av RAIDs kongress. Den 6:e i ordningen och lite över 50 förväntansfulla deltagare möttes upp för att fokusera på sköterskan, den mentala hälsan och verktyg för att räcka till i vardagen. KONGRESS 2024
2024 – NR 1 RAID – 5 övergripande kunskaper om DISC-analys, en beteende skattning med rötterna i 1920-talet. Exempel på hur självskattningen kan agera verktyg i arbetet, inte bara för att förstå ditt eget beteende utan även de människor du möter och hur du på så vis också kan anpassa beteende och kommunikation i arbetsgruppen eller gentemot djurägare. Värt att notera är att det inte finns vetenskapligt stöd för denna mycket väl använda metod, därför är det viktigt att se det som redskap och inte som fakta skrivet i sten. Inte heller se det som en fast beskrivning av en personlighet utan en beteendeanalys. Något Catrin lyfte fram på ett mycket bra sätt. Lördagens avslutades gruppdiskussioner om hur man skulle kunna lösa olika typer av problem med kommunikation eller roller på arbetsplatsen med hänsyn till gruppdynamik och DISC-analysens ramar. Diskussionerna blev levande och tack vare deltagarnas egna erfarenheter från sina kliniker och djursjukhus, vilket gav tips, idéer och råd till hur vi hanterar och framförallt kan förebygga problem och konflikter inom arbetsgruppen. När gruppdiskussionerna ebbade ut infann sig tid för återhämtning innan kvällens kongressmiddag. Möjligheten att uppleva Hotell Tylösands olika bassänger, behandlingar och bastus. I egen ro eller delad glädje, togs av stora delar av sällskapet. För de som ville njuta lite extra av vår-solen bjöds flera vackra promenad- och vandringsmöjligheter längs Tylösands strand och böljande sanddyner. Middagen började med välkomstdrink och när alla hittat sina platser vid borden inleddes kvällen med Ordförande Idas välkomnande. Efter en hård kamp vann lag Upplands Elit kvällens musikquiz! Under kvällen tilldelades även Lydia Djärf och Fanny Nilsson stipendie á 5000 kr för deras arbete skrivet vid djursjukskötarprogrammet SLU, Uppsala “Omvårdnad av geriatriska hundar utifrån förändrade behov associerat med åldrade”. Arbetet gick att läsa i föregående nummer av tidningen, för den som är nyfiken på arbetet! Du kan läsa mer om stipendiet på sida 14. Efter söndagens hotellfrukost presen-
6 – RAID NR 1 – 2024 terade Lydia och Fanny sitt examensarbete och gav oss både nya kunskaper men också påminnelser gällande omvårdnaden av den geriatriska hunden på klinik samt i hemmet. Den starkaste rekommendationen och kanske enklaste förändringen som rekommenderas är att försöka strukturera upp ett frågeformulär till ägare, för att fånga upp åldersrelaterade förändringar i tid, gärna i samband med seniorkontroller. Det finns i dagsläget inte några vetenskapligt validerade protokoll i, men det är under utveckling och de numera före detta studenterna poängterade just vikten av att helt enkelt börja ställa frågor, gällande kognition, rörelse beteende och vidare. Stort grattis till Lydia och Fanny för ett väl genomfört arbete och varmt välkomna in i branschen! Förmiddagen fortsatte med en inspirationsföreläsning av Torkild Sköld, som med sitt karakteristiska pappersblock och tuschpennor målar upp vad som verkar självklarheter man glömt. En fartfylld föreläsning om det personliga ledarskapet, “jag äger ansvaret för min verklighet och mina känslor”, att vi många gånger kan påverka bilden av verkligheten med våra egna tankar. Men också att den påverkas av hur vi mår, att det därför är viktigt att ta hand om sig själv för att kunna tolka verkligheten mer rättvist och ofärgat. Med frågor som ställer tankar på sin spets om vem som egentligen leder ens liv kunde Torkild med humor visa på vad vi behöver för att kunna fortsätta framåt men också kunna nå resultat. Oavsett om vi pratar om organisation eller personlig utveckling. Torkild visade att tillit är basen i en pyramid som genom konflikt, engagemang och ansvar genererar resultat på toppen, där alla delar behövs. Eftermiddagen fortsatte med Emma Almquist, etolog och mindfulnesslärare med företaget Djurvetologeninä. Hennes föreläsning gällande compassion fatigue högst aktuellt inom alla vårdande yrken, tillika vår bransch. Varningssignaler i form av förändrade beteenden, kollegan som tidigare engagerat sig kan nu helt plötsligt inte bry sig mindre om vad som händer med sina kollegor eller patienter och övriga symtom som man också kan se vid “vanlig” utbrändhet. Med humor och glimten i ögat tog Emma ett tungt ämne och gjorde det lättare men också begripligare. Vi har alla ansvar för vårt eget mående, men vi gör också rätt i att fråga kollegan eller
2024 – NR 1 RAID – 7 oss själva hur vi mår om vi märker en förändring. Helgens utställare delade både nyheter och erbjudanden med både föreläsningar och fina montrar. Årets kongress bjöd helt enkelt på många nivåer av själavård, både inåt och utåt genom möjligheten att ta igen tid med både gamla och nya kollegor och bekantskaper. I vanlig ordning genererade helgen gemenskap och väldigt många skratt, så nu lever vi några extra år till och längtar redan till nästa kongress! Det utlovas ett mycket spännande och aktuellt ämne redan nu, så glöm inte att spara andra helgen i mars 2025 i din kalender redan nu! Styrelsen, både avgående och nya delar, vill härmed tacka alla deltagare, utställare och föreläsare för en fantastiskt fin helg, vi ses på samma tid och plats nästa år. Av Sara Sundbäck.
8 – RAID NR 1 – 2024 RAPPORT: NYA I RAID STYRELSE 2024 Förstår året som medlem i RAID och i styrelsen. Gick yh-utbildningen ”veterinärassistent med röntgen och administrationskompetens” (djurvårdare nivå 2) i Svalöv 2013/2014. Har sedan dess arbetat ett år hos AniCura Jönköping som butiksnsvarig/ receptionist, Distriktsveterinärerna Gotland och varit med och startat upp Distriktsveterinärerna i Huskvarna. Arbetar nu på Distriktsveterinärernas beredskapstelefon som operatör. Brinner för flera områden inom vår bransch men just nu väldigt mycket extra för oss sköterskor och känner att det är dags att vår status höjs. Hemma har jag en isländsk fårhund, en sibirisk tjej och två huskattsgrabbar. Emla Stockmarr Djurvårdare / Operatör Välkommen till min korta presentation om mig själv! Mitt namn är Gabrielle Klerbratt och jag är 27 år. Jag bor i Getinge, ett litet samhälle norr om Halmstad, tillsammans med min sambo Emil och mina två bruna storpudlar Cocoa 12 år och Onyx 4 år. Jag jobbar som djurvårdare nivå 3 på Halmstads Djurklinik. Jag studerade till djurvårdare nivå 2 redan i gymnasiet och har senare läst nivå 3 via VETA-bolaget. Utöver min arbetsplats på Halmstads Djurklinik har jag även jobbat på Blå Stjärnan Djursjukhus i Göteborg och Hallands Djursjukhus i Slöinge. Har sammanlagt jobbat snart 8 år inom detta yrke. Min lediga tid spenderar jag gärna i skogen eller i trädgården. Det är platserna där jag finner lugn och återhämtar mig. Utöver detta spelar jag även piano, målar och bakar. En liten rolig och oväntad fakta om mig är att jag även är utbildad lokförare. Detta blir mitt första år inom RAID styrelsen och jag är nyfiken på vad detta år har att erbjuda! Gabrielle Klerbratt Djurvårdare Jag heter Heidi Johansson och är 27 år och går sista året på djursjukskötarprogrammet på SLU, men har jobbat som djurvårdare nivå 2 och 3 hos Distriktsveterinärerna på Gotland sen 2018. Under min studietid jobbar jag på distriktsveterinärernas digitala beredskapstelefon som koordinator. Mina främsta intressen är anestesi, tandvård och akutsjukvård. Heidi Johansson Djurvårdare Hej! Josefine heter jag och är 23 år gammal. Är uppvuxen utanför Södertälje och bor just nu i Uppsala där jag läser sista terminen av Djursjukskötarprogrammet. Trivs med allt som rör djursjukvården, men det akuta är den delen jag brinner lite extra för. Ser fram emot att arbeta inom RAID för att fortsätta arbetet att stärka de anställda inom djursjukvården. ” Josefine Lindqvist Djurvårdare
2024 – NR 1 RAID – 9 Överst från vänster Ledamot Gabrielle Klerbratt, Ordförande Ida Grönvall Nilsson. Rad 2 från vänster: Ledamot Heidi Johansson, Ledamot Maria Elverson, Ledamot Emla Stockmarr samt Sekreterare Eva Hallberg. Saknas på fotot gör: Lisa Wilteus Suppleant, Josefine Lindqvist ledamot, Maria Uusimäki Suppleant, Marie Gustavsson Suppleant. Jag heter Maria Elversson jag jobbar på Evidensia Specialisthästsjukhuset i Helsingborg. Jag är avdelningschef på operation och leg djursjukskötare. Jag har arbetat i branschen i 28 år. Mina special intressen är anestesi samt hygienfrågor. På min fritidtid är jag idrotts massör på människa och hästmassör. Jag har två hundar, en häst, två katter och lite höns. Maria Elversson Leg djursjukskötare Jag heter Marie Gustafsson och är leg DSS från SLU Skara. Jag har jobbat inom smådjurssjukvården och är sedan flera år tillbaka leg. lärare i djursjukvård. Arbetar på Svalöfs gymnasium och vuxenutbildning med både gymnasieelever och vuxenstuderande samt även tidigare vår yrkeshögskoleutbildning. Jag är även klinikansvarig för skolans veterinärklinik. Brinner för utbildning och djuromsorg. På fritiden är jag engagerad i trädgård (odling och biologisk mångfald) och byggnadsvård. Familj med sambo, barn, hund och höns. Marie Gustafsson Leg. Djursjukskötare/ Leg. Yrkeslärare
10 – RAID NR 1 – 2024 INTRODUKTION Överförbrukning av jordens resurser och miljöförändringar är ett aktuellt och globalt problem som påverkar alla människor och djur. År 2012 estimerades så många som 12,6 miljoner människor ha dött på grund av klimatförändringar (Watts et al. 2017). Humansjukvården står för 1 – 5 % av den globala miljöpåverkan (Koytcheva et al. 2021). Resultatet från en studie av Conrardy et al. (2010) tyder på att ett byte till flergångsoperationsrockar kan leda till att ett sjukhus minskar sitt avfall med ca 22 000 kg under ett år och därmed bidra till en mer hållbar värld. Snabba miljöförändringarna medför allvarliga konsekvenser, inte minst inom djurlivet. En rapport producerad av Ellen McArthur Foundation och World Economic Forum (2016) visar på att år 2025 kommer havet innehålla ett ton plast för varje tre ton fisk och år 2050 uppskattas plastens vikt överstiga fiskarnas gemensamma vikt. Inom den djursjukvården har det inte börjat vidtas lika många åtgärder som inom humansjukvården för att minska verksamheternas miljöpåverkan (Koytcheva et al., 2021). Renhetsgraden hos operationstextiler är avgörande för att motverka risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI ger både ökat lidande och är kostsamt för sjukvården då det leder till försämrad hälsa och ökad vård av patienten (Stetter et al. 2021). En VRI kan i värsta fall leda till att patienten avlider (Stetter et al. 2021). Det är därför av största vikt att operationstextiler är sterila initialt och vid användning av flergångsoperationstextiler måste textilerna uppnå sterilitet mellan användningarna (Hafiani et al. 2022). Angående återanvändbara textilers aseptiska egenskaper finns det motstridiga studieresultat. En studie av Aslan et al. (2015) visar på problem med att vissa flergångstextilers har för hög genomsläpplighet av mikroorganismer. Däremot visar en studie av Hafiani et al. (2022) på att engångs- och flergångstextiler är jämförbara ur ett aseptiskt perspektiv. Dagens snabba miljöförändringar är ett faktum som många människor oroar sig över. Idag använder många djurkliniker och -sjukhus engångstextiler när operationer utförs. Möjligen beror detta på bristande kunskap kring flergångstextiler vid val av operationsrockar och -lakan. I en enkätstudie av Kramer et al. (2020) med respondenter från 16 olika länder visar resultatet att djursjukvårdspersonal önskar vidare utbildning inom ämnet. Legitimerade djursjukskötare har ofta ansvar för inköp av produkter till djurkliniker och -sjukhus, detta kandidatarbete önskar bidra till att mer genomtänkta och informerade val görs vid inköp av operationstextiler. RESULTATDISKUSSION Vid jämförelse av produktionen av engångs- och flergångsoperationstextiler går det att konstatera att det krävs mer resurser för att producera textiler för flergångsbruk. Förklaringen till det kan troligen återfinnas i textilernas vikt, då större vikt innebär att mer material används. I tabell 1 går det att se sambandet mellan vikt, koldioxidutsläpp och vattenanvändning vid produktion, där mängden utsläpp och vattenanvändning är större hos de tyngre rockarna. Ur tabellen går det även att utläsa att flergångsoperationsrockar har en större vikt än engångsoperationsrockar, exempelvis i LCA-studien gjord av Vozzola et al. (2020) var vikten av en flergångsrock gjord på polyester 474 gram. Engångsrocken den jämfördes, med som var tillverkad av en blandningen PET och polypropen, vägde nästan hälften så mycket med en vikt på 224 gram och (Vozzola et al. 2020). Baserat på detta går det troligen att göra bedömningen att produktionen av flergångstextiler EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV ENGÅNGS- OCH FLERGÅNGSTEXTILER PÅ OPERATIONSAVDELNINGEN Med fokus på miljöpåverkan och aseptik Alex Berg och Klara Siegrist Jönsson Självständigt arbete i djuromvårdnad • 15 hp Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Djursjukskötarprogrammet Uppsala 2023 TEMA: HYGIEN
2024 – NR 1 RAID – 11 Vad har din hund haft för sig idag? Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter som du kan njuta av tillsammans med din hund. Det är naturligt att din hund får större eller mindre förslitningar med åldern, vilket kan leda till smärtor och rörelsesvårigheter. Tyvärr förväxlar alltför många hundägare symptomen med att hunden bara har blivit äldre och kanske lite latare. På språng med Seraquin® Seraquin® är ett fodertillskott som är specialutvecklat för att hjälpa ledbrosk, ledkapslar, senor och ledband att fungera normalt. Seraquin® är ett fodertillskott som enbart innehåller naturliga komponenter. Seraquin® innehåller glukosamin och kondroitinsulfat. Detta omvandlas till ämnen som förekommer naturligt i hundens kropp som en del av ledbrosk - även för katter ABCD www.seraquin.se Våra produkter kan köpas hos veterinär, välsorterade apotek samt utvalda webbshoppar
12 – RAID NR 1 – 2024 bidrar till en större miljöpåverkan än produktionen av engångstextiler. Dock bör det hållas i åtanke att det kan bli missvisande att jämföra en stycken engångsoperationsrock mot en stycken flergångsoperationsrock då flergångsoperationsrocken är avsedd att användas upp till 75 gånger. Ett annat exempel då detta blir missvisande är vid jämförelse av koldioxidutsläpp från engångs- och flergångsoperationsrockar. I studien av Van den Berghe och Zimmer (2011) gav produktionen av en stycken engångsoperationsrock ett utsläpp på 0,34 kg CO2eq, medan produktionen av en stycken flergångsoperationsrock gav ett utsläpp på 3,4 kg CO2-eq. När studien sedan ställde produktionen av 50 engångsoperationsrockar mot produktionen av en stycken flergångsoperationsrock hade engångsoperationsrockarna ett utsläpp på 17,2 kg CO2-eq, medan flergångsoperationsrocken hade samma mängd utsläpp på 3,4 kg CO2-eq. Flera studier visade liknande resultat och menade därför att flergångsoperationsrockar var mer miljövänliga i förlängningen jämfört med engångsoperationsrockar, trots att produktionen av en stycken flergångsoperationsrock hade en större miljöpåverkan (Overcash 2012; Vozzola et al. 2020). Dock, enligt en hypotes från studien av Vozzola et al. (2020), kan engångsoperationsrockar vara ett lika miljövänligt alternativ på lång sikt om rockens vikt minskas till 70 g, vilket innebär en viktminskning på154 gram jämfört med då studien utfördes. Detta förutsätter att rocken fortfarande ska kunna upprätthålla en tillräckligt god mikrobiell barriär trots att den blir tillverkad av en mindre mängd material. Eftersom en engångsoperationsrock inte är avsedd att genomgå någon tvättcykel ställs inte lika höga krav på materialets densitet. Med tanke på att dagens engångsoperationsrockar har en medelvikt på 200 gram går det att ifrågasätta om en stycken engångsoperationsrock på 70 g skulle kunna upprätthålla en tillräckligt god aseptisk barriär, förutsatt att rocken är tillverkad av de material som finns tillgängliga idag. Det kan spekuleras om det i framtiden kommer finnas material som möjliggör produktionen av engångsoperationsrockar på 70 g utan att rockens aseptiska förmåga försämras. Dock kan utvinngen av detta hypotetiska material eventuellt bidra till en oförutsedd miljöpåverkan som Vozzola et al. (2020) inte tog med i sina beräkningar. Vid inköp av flergångsoperationstextiler är valet av material viktigt. Studien av Rogina-Car et al. (2017) visar att textiler gjorda av syntetfibrer är mindre benägna att gynna tillväxten av mikroorganismer. Resultatet från studierna av Rogina-Car et al. (2017) och Sen Kilic et al. (2014) tydde på att flergångsoperationsrockar bestående av tre lager kunde upprätthålla en tillräckligt god mikrobiell barriär. I studien av Sen Kilic et al. (2014) godkändes alla de flergångsoperationsrockar som undersöktes enligt EN 13795 och kunde därmed ses som att de upprätthöll tillräckligt god vårdhygien. Däremot när engångs- och flergångsoperationsrockar gjorda av syntetfibrer ställdes mot varandra i studien av Leonas och Jenkins (1997) hade flergångsoperationsrockar av syntetfibrer en högre benägenhet för mikrobiell genomsläpplighet Engångsoperationsrockarna presterade bättre i permeabilitetstester för både vatten och mikroorganismer, se tabell 2 och 3 för fullständigt resultat från studien. Även studien av Aslan et al. (2013) stödjer detta där endast en av flergångsoperationsrockarna upprätthöll en tillräckligt god mikrobiell barriär. Dock vore det önskvärt med en jämförelse av fler typer av rockar i studien av Aslan et al. (2013), då endast två flergångsoperationsrockar undersöktes. Studien av Sen Kilic et al. publicerades år 2014 och studien av Rogina-Car et al. publicerades år 2017 och är därmed mer aktuella i tiden än studien av Leonas och Jenkins som publicerades år 1997. Det kan antas att modernare och mer utvecklade material fanns tillgängliga år 2014 och 2017 jämfört med vad som fanns år 1997. Dock bör det tas i beaktning att även de nyare studierna var mellan sex till nio år gamla när detta kandidatarbete skrevs. Dock stödjs Leonas och Jinkins (1997) äldre studie av den nyare studien av Aslan et al. (2013), vilket gör att Leonas och Jinkins studie från 1997 fortfarande kan vara relevant. En intressant aspekt är de skilda resultaten i studien av Sen Kilic et al. (2014) och studien av Aslan et al. (2013) som publicerades endast ett år tidigare. Förklaringen till detta kan eventuellt finnas i faktorer, som exempelvis att de använt olika tester och endast undersökt ett fåtal olika typer av operationsrockar i varje studie. Det kan spekuleras att studierna potentiellt haft mer överensstämmande resultat om båda studier undersökt fler antal rockar. Detta då ett större antal rockar hade ökat sannolikheten för ett mer trovärdigt resultat. Vidare angående materialval för flergångsoperationsrockar fann studierna av Leonas (1998), Khomarloo et al. (2019) och Rogina-Car et al. (2017) att flergångsoperationsrockar bestående av tre lager var minst permeabla för mikroorganismer. Dock innebär det en större miljöpåverkan då flergångsoperationsrockar med tre lager kräver mer material och resurser. Trots att nästan 25 år gått sedan studien av Leonas (1998) publicerades anser Khomarloo et al. (2019) och Rogina-Car et al. (2017) fortfarande att flergångsoperationsrockar med tjockast material är bäst ur ett aseptiskt perspektiv. Denna upptäckt var oväntad och mer forskning inom materialutveckling vore önskvärt då de överensstämmande resultaten kan tolkas som att utvecklingen avstannat. Angående vilket fiber som bör väljas har vissa syntetfiber lägre miljöpåverkan än andra, medan andra är bättre ur ett aseptiskt perspektiv. Enligt Quinatana-Gallardo et al. (2023) har rockar producerade av polypropen en mindre påverkan på miljön än rockar producerade av polyester. Ur ett aseptiskt perspektiv är däremot rockar gjorda av polyester mer fördelaktiga än de som är producerade av polypropen, vilket stödjs av både Leonas och Jinkins (1997) och Sen Kilic et al. (2014). Det är högst nödvändigt att tryck, temperatur och tid kombineras på ett korrekt sätt anpassad efter varje textil för att säkerhetsstäl-
2024 – NR 1 RAID – 13 la steriliteten (Ericson E et al. 2018). Det är därför viktigt att en klinik eller djursjukhus undersöker vad som krävs för att deras valda operationstextiler ska bli slutgiltigt sterila. En viktig faktor vid autoklavering är att ångan måste nå alla lager av materialet, vilket kan påverkas av förpackningens genomsläpplighet och placeringen av rocken i autoklaven (Ericson et al. 2018). Med detta i åtanken kan det antas att en flergångsoperationsrock bestående av fler lager material eventuellt är svårare att få steril än de bestående av färre lager material. Valet av material till operationsrockar blir baserat på dessa aspekter problematiserat då det innebär att personalen behöver göra en avvägning av vad som är viktigast, vårdhygienen eller miljön. Detta kandidatarbete använde sig av flera studier från humansidan där bakterier applicerats på operationstextiler för att undersöka textilernas potential för mikrobiell tillväxt. Då detta kandidatarbete behandlar ämnet djurvård bör mikroorganismerna som använts i studierna även vara relevanta vid vården av djur. I de studier som inkluderats har bakterierna Geobacillus stearothermophilus, Bacillus atrophaeus, Escherichia coli och Staphylococcus aureus använts. G. stearothermophilus och B. atrophaeus är svåravdödade bakterier genom sterilisering och blir på så sätt en indikation på om även andra mikroorganismer avdödats (Mikhail & Young 2014). Dessa bakterier blir därför relevanta att använda vid studier för att undersöka en flergångsoperationstextils möjlighet att uppnå fullgod sterilisering. E. coli tillhör normalfloran i tarmsystemet hos djur och människor och kan orsaka sjukdom hos båda (Folkhälsomyndigheten 2015). S. aureus kan orsaka sårinfektioner och svårläkta sår postoperativt hos både hund, katt och häst och utvecklas till meticillinresistent S. aureus (MRSA) (Statens Veterinärmedicinska Anstalt 2022). Resultatet i studien av Rogina-Car et al. (2017) skiljer sig mycket från de andra experimentella studierna av Leonas (1998), Leonas och Jenkins (1997), Aslan et al. (2013) och Khomarloo et al. (2019) med avseende på materialens densitet efter tvätt och autoklavering. Studien av Rogina-Car et al. (2017) är den enda studien som sett en ökning i densitet i samtliga undersökta material efter tvätt och autoklavering, något som helt motsäger resterande experimentella studiers resultat. I de andra experimentella studierna sågs en minskning i materialens densitet efter tvätt, vilket ledde till en ökad genomsläpplighet för mikroorganismer. Att densiteten i materialen ökat i studien av Rogina-Car et al. (2017) bör därmed tolkas med viss försiktighet. En eventuell förklaring till det avvikande resultatet jämfört med de andra studierna kan hittas i om olika tvättmaskiner eller olika typer av rockar testats och om dessa aspekter påverkat resultatet. En annan aspekt att ta i beaktan vid jämförelse av de experimentella studierna är att vissa exempelvis undersökt permeabiliteten vid blött tillstånd, medan andra undersökt permeabilitet efter tvätt och sterilisering. Studierna har även använt olika bakterier, vilket försvårar jämförelsen av studierna, då det inte går att dra slutsatsen att alla bakterier ter sig likadant på alla material och i alla tillstånd. Därför behövs det fler studier som undersöker samma typ av bakterie på rockar i olika material i blött tillstånd, samt efter tvätt och autoklavering. Angående flergångsoperationsrockars möjlighet att upprätthålla den aseptiska förmågan efter tvätt går meningarna isär. Flera studier menar att de operationsrockar som har fortsatt god barriär mot mikroorganismer efter flera tvättcykler är de som består av tjockast material och flest antal lager (Leonas 1998; Rogina-Car et al. 2017; Khomarloo et al. 2019). Både äldre och nyare studier menar dock att en flergångsoperationsrock bör genomgå max 50 – 70 tvättar då fler cykler kan ge försämrad mikrobiell barriär (Leonas 1998; Khomarloo et al. 2019; Rogina-Car et al. 2017; Vozzola et al. 2020). Vissa studier menar även att 75 tvättcykler är acceptabelt (Overcash 2012). För att säkerhetsställa operationsrockens aseptiska förmåga är det därmed av största vikt att ansvarig personal vet exakt hur många tvättcykler som de inköpta operationsrockarna tillåter. Baserat på studierna går det 50 – 75 engångsoperationsrockar på varje inköpt flergångsrock. Varför det råder skilda meningar kring antalet tvättcykler, kan antas bero på materialet, tvättmaskin och tillverkare. Sett ur ett miljöperspektiv är antalet användningar av flergångsoperationsrocken avgörande. En klinik eller ett djursjukhus kan bespara sig ett inköp av 3 000 engångsrockar om företaget införskaffar 50 flergångsoperationsrockar och förutsatt att dessa kan genomgå 60 tvättcykler vardera. Detta leder till en avsevärd minskning av avfall, vilket i sin tur är gynnsamt ur ett miljöperspektiv. Om flergångsoperationsrocken används ett färre antal gånger än dess maximala kapacitet, kommer det sannolikt innebära att den blir sämre ur ett miljöperspektiv. Förklaringen till det finns i rockens produktion som har en stor inverkan på miljön, men för att kunna bedöma hur stor miljöpåverkan för tidig kassering skulle innebära behövs ytterligare studier. Det fanns endast två studier att tillgå angående operationslakan när detta kandidatarbete skrevs. Studierna av Bellchambers et al. (1999) och Showalter et al. (2014) var båda jämförande studier utförda i en klinisk miljö. Detta innebär att patienterna som behandlats hade olika bakgrunder och eventuellt olika
14 – RAID NR 1 – 2024 underliggande sjukdomar. Exempelvis i studien av Showalter et al. (2014) led vissa av patienterna av diabetes, fetma eller rökte vilket kan ge en högre risk för VRI (Von Vogelsang & Erichsen Andersson 2022). I studien av Bellchambers et al. (1999) blev kirurger tilldelade vilket snitt de skulle suturera baserat på mängden erfarenhet de hade. Vid majoriteten av operationerna fick mer erfarna kirurger suturera snittet i bröstkorgen, medan mindre erfarna kirurger fick suturera snittet i benet. De gånger mindre erfarna kirurger ansvarade för sutureringen av bröstkorgssnittet visade resultatet att det ökade sannolikheten att patienten drabbades av en VRI, men ingen signifikant skillnad sågs. Bias som dessa gör det svårt att dra säkra och tydliga slutsatser och studierna blir därmed svåra att jämföra. För att kunna göra mer tillförlitliga jämförelser behövs studier där mer likvärdiga förutsättningar ges, exempelvis att samma kirurg utföra alla operationer i samma operationssal och att patienterna har så lik sjukdomshistorik som möjligt. Sådana studier kan dock vara svåra att genomföra i en klinisk miljö då det kanske inte är alla patienter som är lämpliga eller villiga att delta i studier som eventuellt skulle innebära en ökad risk för VRI. Det vore även önskvärt att jämförande studier genomförs i samma länder, då det förutsätter samma aseptiska tillvägagångsätt och syn på vårdhygien. I en studie av The European Textile Service Association’s (ETSA) (2000 se Overcash 2012) jämförs vattenanvändningen för engångs- och flergångsoperationsrockar. I denna studie ersattes 75 engångsoperations- med en flergångsoperationsrockar som genomgick 75 tvättcykler (ETSA 2000 se Overcash 2012). Studiens resultat visade att det krävdes 32 % mindre vatten under flergångsoperationens livscykel jämför med 75 engångsoperationsrockars livcykler. En studie av The Royal Melbourne Institute of Technology (RMIT) (2008 se Overcash 2012) motsäger dock ETSA studiens resultat om att flergångsoperationsrockar resulterar i en mindre vattenkonsumtion än engångsoperationsrockar. Resultatet från RMIT (2008 se Overcash 2012) visar att flergångsoperationstextiler behövde genomgå minst 85 tvättcykler för att ha likvärdig vattenkonsumtion som framställningen av 85 stycken engångsoperationstextiler. Vidare beskriver studien att en markant skillnad i vattenförbrukning mellan flergångs- och engångsoperationsrockar sågs först efter 127 tvättcykler. Detta skulle innebära att permeabiliteten tummas på enligt tidigare presenterade studier, vilket inte är hållbart ur ett aseptisk perspektiv. Studien presenterar inga detaljer om hur mycket vattenkonsumtion som engångstextilerna krävde vid produktion och vilket tvättsystem som användes vid tvätt av flergångstextilerna, vilket gör resultatet något svårtolkat och även svårt att jämföra. Därför bör studien tolkas med viss försiktighet, då fakta saknas för att kunna tolka de slutgiltiga resultaten. Den tekniska utvecklingen går framåt och idag finns tvättmaskiner som återanvänder 50 % av tvätt- och sköljvattnet till nästa tvätt och filtrerar bort minst 80 % mikroplasterna i vattnet (Olsson 2021). Genom att använda moderna tvättmaskiner som återanvänder tvätt- och sköljvattnet kan kliniker även spara in på vattenkonsumtionen vid tvätt av flergångsoperationsrockar och därmed bidra till en mer hållbar miljö. Angående mängden avfall som bildas från engångsoperationstextiler jämfört med flergångsoperationstextiler, menar alla inkluderade studier som undersökt mängden avfall att det bildades färre kg avfall vid användningen av flergångsoperationstextiler. Eftersom flergångsoperationstextiler producerade mindre mängd avfall producerades även mindre koldioxidutsläpp vid kasseringen av flergångsoperationstextiler. Översiktsstudien av Overcash (2012) drar slutsatsen att användningen av flergångsoperationsrockar leder till minskad avfallsmängd och beskriver att ett byte från engångs- till flergångsoperationsrockar kan minska avfallsmängden från 320 kg till 38 kg på humansjukhus. Dock framgår det inte under vilket tidsspann denna minskning gjordes och om avfallet endast avser kas- RAID stipendium RAID stipendium med pris till bästa DSS examensarbete under året 2024. RAID har från år 2021 instiftat ett pris som årligen kommer att utdelas för bästa examensarbete på djursjukskötarprogrammet. Alla examensarbeten som publicerats under år 2024 är aktuella för bedömningen. RAIDs styrelse bedömer arbeten under hösten och utser en vinnare i slutet på 2024. Arbetet ska skickas i sin helhet till ordforande@raid.se under ansökningsperioden 1 augusti till och med 31 oktober. Bedömningskriterier är: Språk och relevans inom djuromvårdnadsområdet. Vinnarna/vinnaren av bästa examensarbete får gratis deltagande och boende på RAIDs kongress på Tylösand i mars 2025. Därutöver får vinnarna 5 000 kr att dela på. RAID förväntar att vinnarna deltar och presenterar sitt arbete under kongressen. Arbetet kommer dessutom att publiceras i tidningen RAID under 2025. Om arbetet ligger under embargo, är det frivilligt om studenter och handledare vill att arbetet ska ingå i bedömningen. Kontakta i så fall någon av nedanstående via mail. Vinnarna kommer att kontaktas via SLU-mail och anslås på RAIDs hemsida (www. raid.se). För mer information: RAID - ordforande@raid.se, SLU - anneli.ryden@slu.se
2024 – NR 1 RAID – 15 Medlem, studerande, pensionär eller företag. Glöm inte att förnya ditt medlemskap inför 2024, det är dags nu för att inte missa dina förmåner som medlem eller något nummer av tidningen. Använd qr-koden. • 400 kr för enskildmedlem • 200 kr för studerande eller pensionärer • 600 kr för enskild stödmedlem • 1000 kr för företag eller kliniker FÖRNYA MEDLEMSSKAP FÖR 2024 Alex Berg och Klara Siegrist Jönsson feliway.se Lätt att ge Läcker Rogivande Ceva Animal Health AB – www.ceva.nu – feliway.se – kontakt@ceva.com ALPHACASOZEPINE Happy Snack by NY APP FÖR VIKTMINSKNING! 1. REGISTRERA KLINIKEN I VÅR PORTAL 2. HJÄLP DJURÄGARNA ATT LADDA NER APPEN 3. FÖLJ DJURENS FRAMSTEG I PORTALEN Scanna QR-koden för mer information eller kontakta din Dechra representant! sering av rockar eller även inkluderar annat material. Därför bör de presenterade siffrorna betraktas med viss försiktighet. Dock bör slutsatsen av Overcash et al. (2012) ej förkastas, då den stöds av Vozzola et al. (2020) och Conrardy et al. (2010) som presenterar liknande resultat. Enligt studien av Eriksson & Berg (2003) är flergångsoperationsrockar mer miljövänliga ur en avfallsynpunkt på grund av dess långa livscykel trots att engångsoperationsrockar består av mer återvinningsbara material. Detta påstående stärks av att operationstextiler i regel kasseras som brännbart avfall på kliniker eller djursjukhus. Dock består majoriteten av engångsoperationsrockar av flera material som först måste separeras innan återvinning, vilket är en ovanlig och svår process (Naturvårdsverket 2015). I dagsläget leder därför nästan all användning av engångsoperationstextiler till stora mängder avfall. I Sverige är återvinning av operationstextiler möjligt så länge textilerna inte är eller misstänks vara smittbärande och på så sätt inte tillhör kategorin farligt avfall enligt avfallsförordningen (SFS 2020:614). Enligt avfallsförordningens riktlinjer ska avfall som ej klassas som farligt avfall kunna återvinnas. Det som gör återvinning av använda operationstextiler tvetydigt i Sverige är att det inte alltid går att säkerhetsställa att kontaminerade operationstextiler inte är smittbärande. I figur 1 ses ett förslag från Quintana-Gallardo et al. (2023) på hur återvinning kan ske. Studien av Quintana-Gallardo et al. (2023) utfördes i Spanien och det går därför inte att dra slutsatsen att detta förslag är applicerbart i Sverige. Studien publicerades dessutom år 2023, samma år som detta kandidatarbete skrevs, vilket medför att förslaget inte hunnit prövas. I bakgrunden nämns ett pilotprojekt av företaget Trioworld där återvinning av platsförkläden ges som exempel på hur återvinning kan ske i Sverige. Dock gick det inte att utläsa hur smitta elimineras innan återvinning under projektets gång. Det gjorde det därför tveksamt om processen som användes är applicerbar på operationstextiler, som inte består av samma material som engångsskydd av plast. Dessutom består många operationsrockar av flera lager som måste separeras för att kunna återvinnas, vilket gör att återvinningsprocessen inte blir helt enkel. Avfallet hanteras därför oftast som farligt avfall, alternativt slängs i brännbart.
16 – RAID NR 1 – 2024 TEMA: HYGIEN INTRODUKTION För provtagning av blodprover finns det en internationell standardoperation (ISO), Sveriges Institut för standarder (SIS)-ISO/TS 20658:2023 Medicinska laboratorier- Krav på provtagning, transport, mottagande och hantering av prover(1) och SS-EN ISO 15189:2022 Kliniska laboratorier – Krav på kvalitet och kompetens(12). Den riktar sig mot sjuksköterskor, undersköterskor och biomedicinsk analytiker som tar, hanterar och transporterar prover. Vårdhandboken är ett metod- och kunskapsstöd för de professioner som arbetar inom hälso- och sjukvården. Allt innehåll är framtaget i samarbete med professionerna (2a-e). PLANERING Ett gott råd är att alltid tänka efter före. Planera noga inför provtagningen gällande nödvändigt material, vilka rör som ska användas, eventuella läkemedel som ska administreras, iläggning av perifer venkateter (PVK) och vilken tillåten blodvolym som får tas ut. Inom hälso- och sjukvården är det standard att informera patienten om provtagningen (1,2,3). Inom djursjukvården kan vi inte informera våra patienter på samma sätt, men vi kan göra flera saker för att förbereda dem för provtagningen. Genom att förmedla lugn och trygghet kan vi minimera stress och rädsla hos djuret, inklusive djurägaren. Informera djurägaren om vad som kommer att ske och hur den/ de kommer att behöva hantera och hålla sitt djur vid provtagningen för att provtagningen ska lyckas. FÖRBERED INFÖR PROVTAGNINGEN Enligt Vårdhandboken (1,2,3) är det provtagarens ansvar att försäkra sig om patientens identitet, att provtagningsanvisningar följs. Ansvaret inkluderar även att provtagningen utförs på ett korrekt sätt, men anvisningar gällande fasta, intag av läkemedel, provtagningsrör kan variera mellan olika laboratorier. Provtagningsrören ska märkas enligt laboratoriets anvisningar före provtagningen, och märk rören med datum och tid för att underlätta framtida hantering/spårning. Kontrollera att allt material som behövs i samband med provtagningen finns nära till hands. Val av provtagningsmetod och material avgörs ofta av patientens storlek och utifrån patientens allmänna hälsostatus, bild 1. Pediatriska eller mycket små patienter kan det vara fördelaktiga att ta provet med öppet system, dvs att låta blodet fridroppa från en kanyl eller en PVK. På större patienter bör vaccutainersystem användas tillsammans med kanyl, PVK eller med en butterflykanyl. Innan provtagningen ska basal handhygien tillämpas, händerna ska desinfekteras och handskar ska användas (1,2,3,4). VAL AV NÅL En bra riktlinje är att välja nål efter blodkärlets storlek, vanligtvis används 23 G till 18 G, men ner till 27 G kan vara nödvändigt till mycket små eller pediatriska patienter. Det viktigt att komma ihåg att risken för hemolys och koagel ökar ju tunnare nål som används (2e,6). Enligt ett EU-direktiv som integrerades i Arbetsmiljöverkets föreskrifter den 1 maj 2013 (5) ska sticksäkra nålar användas inom hälso- och sjukvården, vilket innebär att stickskydd ska finnas på kanyler. För att upprätthålla arbetsmiljöansvaret måste arbetsgivaren se till att föreskriften efterföljs, för att minimera riskerna för personalen vad det gäller stickskador och risk för smitta (6). HUR HÅLLER VI OCH HANTERAR DJUREN OPTIMALT? Som utgångspunkt gäller att utsätta patienterna för så lite stress som möjligt. För att lära sig hur man som klinik arbetar Cat Friendly (8) och Fear Free (9) finns information att hämta under referenser. Vid planerad provtagning rekommenderas att smörja EMLA kräm innan stick. Detta gäller alla patienter men framför allt katter och stickkänsliga patienter. För att applicera EMLA kräm rakas extremiteten varefter EMLA appliceras på huden. Täck över med t.ex. en bit plastfolie eller del av en handske och linda om Vetrap. Låt verka i 30-60 minuter och se till att patienten ej kommer åt bandageringen under tiden. Katter får gärna sitta på en halkfri filt på bordet och djurägaren håller sin ena hand under kattens haka och vrider huvudet åt motsatt sida från benet som provet ska tas från. Djurägarens andra hand stöttar under bröstkorgen så katten inte lägger sig ner. Se till att patienten har nära stöd mot djurägaren så att den känner trygghet. Samma metod används för små hundar alternativt kan en hand hållas försiktigt över rygTIPS OCH TRIX FÖR OPTIMAL BLODPROVSTAGNING PÅ HUND OCH KATT Felaktigt utförande av provtagning och/eller hantering av blodprover kan leda till allvarliga konsekvenser för patienterna t.ex. felbehandling eller i värsta fall avlivning. eller i värsta fall avlivning. Blodprovstagning kan vara en utmaning och det finns många skolor i hur det ska utföras. I denna artikel går vi igenom vad som är standardiserat inom humanvården och hur vi inom djursjukvården kan applicera detta.
2024 – NR 1 RAID – 17 gen istället för under bröstkorgen för att undvika plötsliga ryck eller hopp uppåt/bakåt. Stora hundar får också gärna sitta på ett halkfritt bord, men ha inte bordet för högt upp då det kan försvåra för djurägaren att hålla i hunden. Fasthållningen är i princip densamma som på mindre djur och det kan vara fördelaktigt att låta båda frambenen stå nere på bordet vid provtagningen, och inte hålla i frambenet som provtas i luften, bild 2. Detta minimerar risken att de rycker tillbaka benet vid själva sticket. Personalens säkerhet måste också tas hänsyn till vid provtagning för att undvika att personalen inte blir bitna eller skadade på andra sätt. Det är även viktigt att arbeta ergonomiskt för att undvika onödig belastning på kroppen. PROVTAGNING Blodprovstagning på både hund och katt sker vanligen från vena cephalica eller vena saphena lateralis eller medialis. Vårdhandboken rekommenderar att prov bör tas i en annan extremitet än i den där en infusion ges. Det blodprov som tas vid pågående infusion kan bli utspätt i okontrollerad grad eller visa falskt höga värden för de elektrolyter som finns i infusionsvätskan. Detta gäller även om prov tas från extremitet där infusionen inte ges. En infusion rekommenderas stängas av minst 2 minuter innan blodprov tas (1,2b,3). Behandlande veterinär behöver ta ställning till om pågående infusioner kan pausas innan provtagning. Enligt Vårdhandboken ska provtagning ur en PVK undvikas i den mån det är möjligt (1b), då det ger en ökad risk för hemolys. Det kan dock vara lättare att ta prov med en PVK då den inte ”går ur kärlet” lika lätt som en kanyl, och det går att stabilisera PVK:n med vingarna. Om en patient ska bli inskriven för sjukhusvård och behöver en permanent infart kan det vara bättre att ta prov med en PVK, än att utsätta djuret för fler stick än nödvändigt. En risk/nytta bedömning behöver göras från fall till fall avseende val av provtagningsmetod. Lokalisera kärlet och börja raka så distalt som möjligt. Om blodprovstagningen utförs distalt på benet finns möjlighet att sticka mer proximalt i kärlet om det första försöket misslyckas. Hud som är synligt smutsig bör alltid tvättas och ska därefter desinfekteras med klorhexidinsprit. Stasa ovanför armbågen eller ovanför knä/ljumske och dra inte åt stasen onödigt hårt. Om kärlet inte kommer fram tydligt hjälper det inte dra åt stasen hårdare, utan detta kan göra att det bara blir mer obehagligt och smärtsamt för patienten samt kan ge felaktigt provtagningsresultat, Gör om, gör rätt! Enligt Vårdhandboken bör inte stasen sitta åtdragen mer än en minut (2d) då det leder till vätskeutträde från kärlen. Detta leder till en ökad koncentration i blodet av blodkroppar, proteiner och andra komponenter bundna till dem t.ex. kalcium och bilirubin. Längre stas leder även till lokal vävnadshypoxi vilket gör att bl.a. kalium och muskelenzymer frisätts till blodbanan. Ytterligare, att pumpa tassen för att få ett bättre blodflöde kan påverka flertalet analyser. När kanylen ska föras in i venen kan man ”stabilisera kärlet” genom att försiktigt spänna huden över venen för att undvika att den rullar åt sidan. När kanylen förs in, håll ett stabilt grepp och var bestämd i riktningen av nålen. Observera att vinkeln mellan kanyl och ben inte ska överstiga 30 grader. Följ blodkärlet med nålen och för in kanylen/PVK:n tillräckligt långt för att inte riskera att den ”går ur” kärlet. Kanylens öppning ska vara helt inne i venen för att undvika hematom och otillräcklig fyllnad av rör (2d). Vid blodsvar, släpp stasen, använd vacutainer eller fridropp för att samla blod. Vid användning av butterflykanyl ska slangen först fyllas med blod, och den mängd som slangen fyller ska kasseras innan rör som ska användas till analys fylls upp. Använd samma typ av rör till sk ”slaskrör” som det rör du ska Provtagning i vena jugularis. Vänstra handen lägger tryck bredvid manubrium sterni för stas av kärlet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=