10 – RAID NR 1 – 2024 INTRODUKTION Överförbrukning av jordens resurser och miljöförändringar är ett aktuellt och globalt problem som påverkar alla människor och djur. År 2012 estimerades så många som 12,6 miljoner människor ha dött på grund av klimatförändringar (Watts et al. 2017). Humansjukvården står för 1 – 5 % av den globala miljöpåverkan (Koytcheva et al. 2021). Resultatet från en studie av Conrardy et al. (2010) tyder på att ett byte till flergångsoperationsrockar kan leda till att ett sjukhus minskar sitt avfall med ca 22 000 kg under ett år och därmed bidra till en mer hållbar värld. Snabba miljöförändringarna medför allvarliga konsekvenser, inte minst inom djurlivet. En rapport producerad av Ellen McArthur Foundation och World Economic Forum (2016) visar på att år 2025 kommer havet innehålla ett ton plast för varje tre ton fisk och år 2050 uppskattas plastens vikt överstiga fiskarnas gemensamma vikt. Inom den djursjukvården har det inte börjat vidtas lika många åtgärder som inom humansjukvården för att minska verksamheternas miljöpåverkan (Koytcheva et al., 2021). Renhetsgraden hos operationstextiler är avgörande för att motverka risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI ger både ökat lidande och är kostsamt för sjukvården då det leder till försämrad hälsa och ökad vård av patienten (Stetter et al. 2021). En VRI kan i värsta fall leda till att patienten avlider (Stetter et al. 2021). Det är därför av största vikt att operationstextiler är sterila initialt och vid användning av flergångsoperationstextiler måste textilerna uppnå sterilitet mellan användningarna (Hafiani et al. 2022). Angående återanvändbara textilers aseptiska egenskaper finns det motstridiga studieresultat. En studie av Aslan et al. (2015) visar på problem med att vissa flergångstextilers har för hög genomsläpplighet av mikroorganismer. Däremot visar en studie av Hafiani et al. (2022) på att engångs- och flergångstextiler är jämförbara ur ett aseptiskt perspektiv. Dagens snabba miljöförändringar är ett faktum som många människor oroar sig över. Idag använder många djurkliniker och -sjukhus engångstextiler när operationer utförs. Möjligen beror detta på bristande kunskap kring flergångstextiler vid val av operationsrockar och -lakan. I en enkätstudie av Kramer et al. (2020) med respondenter från 16 olika länder visar resultatet att djursjukvårdspersonal önskar vidare utbildning inom ämnet. Legitimerade djursjukskötare har ofta ansvar för inköp av produkter till djurkliniker och -sjukhus, detta kandidatarbete önskar bidra till att mer genomtänkta och informerade val görs vid inköp av operationstextiler. RESULTATDISKUSSION Vid jämförelse av produktionen av engångs- och flergångsoperationstextiler går det att konstatera att det krävs mer resurser för att producera textiler för flergångsbruk. Förklaringen till det kan troligen återfinnas i textilernas vikt, då större vikt innebär att mer material används. I tabell 1 går det att se sambandet mellan vikt, koldioxidutsläpp och vattenanvändning vid produktion, där mängden utsläpp och vattenanvändning är större hos de tyngre rockarna. Ur tabellen går det även att utläsa att flergångsoperationsrockar har en större vikt än engångsoperationsrockar, exempelvis i LCA-studien gjord av Vozzola et al. (2020) var vikten av en flergångsrock gjord på polyester 474 gram. Engångsrocken den jämfördes, med som var tillverkad av en blandningen PET och polypropen, vägde nästan hälften så mycket med en vikt på 224 gram och (Vozzola et al. 2020). Baserat på detta går det troligen att göra bedömningen att produktionen av flergångstextiler EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV ENGÅNGS- OCH FLERGÅNGSTEXTILER PÅ OPERATIONSAVDELNINGEN Med fokus på miljöpåverkan och aseptik Alex Berg och Klara Siegrist Jönsson Självständigt arbete i djuromvårdnad • 15 hp Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Djursjukskötarprogrammet Uppsala 2023 TEMA: HYGIEN
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=