12 – RAID NR 1 – 2024 bidrar till en större miljöpåverkan än produktionen av engångstextiler. Dock bör det hållas i åtanke att det kan bli missvisande att jämföra en stycken engångsoperationsrock mot en stycken flergångsoperationsrock då flergångsoperationsrocken är avsedd att användas upp till 75 gånger. Ett annat exempel då detta blir missvisande är vid jämförelse av koldioxidutsläpp från engångs- och flergångsoperationsrockar. I studien av Van den Berghe och Zimmer (2011) gav produktionen av en stycken engångsoperationsrock ett utsläpp på 0,34 kg CO2eq, medan produktionen av en stycken flergångsoperationsrock gav ett utsläpp på 3,4 kg CO2-eq. När studien sedan ställde produktionen av 50 engångsoperationsrockar mot produktionen av en stycken flergångsoperationsrock hade engångsoperationsrockarna ett utsläpp på 17,2 kg CO2-eq, medan flergångsoperationsrocken hade samma mängd utsläpp på 3,4 kg CO2-eq. Flera studier visade liknande resultat och menade därför att flergångsoperationsrockar var mer miljövänliga i förlängningen jämfört med engångsoperationsrockar, trots att produktionen av en stycken flergångsoperationsrock hade en större miljöpåverkan (Overcash 2012; Vozzola et al. 2020). Dock, enligt en hypotes från studien av Vozzola et al. (2020), kan engångsoperationsrockar vara ett lika miljövänligt alternativ på lång sikt om rockens vikt minskas till 70 g, vilket innebär en viktminskning på154 gram jämfört med då studien utfördes. Detta förutsätter att rocken fortfarande ska kunna upprätthålla en tillräckligt god mikrobiell barriär trots att den blir tillverkad av en mindre mängd material. Eftersom en engångsoperationsrock inte är avsedd att genomgå någon tvättcykel ställs inte lika höga krav på materialets densitet. Med tanke på att dagens engångsoperationsrockar har en medelvikt på 200 gram går det att ifrågasätta om en stycken engångsoperationsrock på 70 g skulle kunna upprätthålla en tillräckligt god aseptisk barriär, förutsatt att rocken är tillverkad av de material som finns tillgängliga idag. Det kan spekuleras om det i framtiden kommer finnas material som möjliggör produktionen av engångsoperationsrockar på 70 g utan att rockens aseptiska förmåga försämras. Dock kan utvinngen av detta hypotetiska material eventuellt bidra till en oförutsedd miljöpåverkan som Vozzola et al. (2020) inte tog med i sina beräkningar. Vid inköp av flergångsoperationstextiler är valet av material viktigt. Studien av Rogina-Car et al. (2017) visar att textiler gjorda av syntetfibrer är mindre benägna att gynna tillväxten av mikroorganismer. Resultatet från studierna av Rogina-Car et al. (2017) och Sen Kilic et al. (2014) tydde på att flergångsoperationsrockar bestående av tre lager kunde upprätthålla en tillräckligt god mikrobiell barriär. I studien av Sen Kilic et al. (2014) godkändes alla de flergångsoperationsrockar som undersöktes enligt EN 13795 och kunde därmed ses som att de upprätthöll tillräckligt god vårdhygien. Däremot när engångs- och flergångsoperationsrockar gjorda av syntetfibrer ställdes mot varandra i studien av Leonas och Jenkins (1997) hade flergångsoperationsrockar av syntetfibrer en högre benägenhet för mikrobiell genomsläpplighet Engångsoperationsrockarna presterade bättre i permeabilitetstester för både vatten och mikroorganismer, se tabell 2 och 3 för fullständigt resultat från studien. Även studien av Aslan et al. (2013) stödjer detta där endast en av flergångsoperationsrockarna upprätthöll en tillräckligt god mikrobiell barriär. Dock vore det önskvärt med en jämförelse av fler typer av rockar i studien av Aslan et al. (2013), då endast två flergångsoperationsrockar undersöktes. Studien av Sen Kilic et al. publicerades år 2014 och studien av Rogina-Car et al. publicerades år 2017 och är därmed mer aktuella i tiden än studien av Leonas och Jenkins som publicerades år 1997. Det kan antas att modernare och mer utvecklade material fanns tillgängliga år 2014 och 2017 jämfört med vad som fanns år 1997. Dock bör det tas i beaktning att även de nyare studierna var mellan sex till nio år gamla när detta kandidatarbete skrevs. Dock stödjs Leonas och Jinkins (1997) äldre studie av den nyare studien av Aslan et al. (2013), vilket gör att Leonas och Jinkins studie från 1997 fortfarande kan vara relevant. En intressant aspekt är de skilda resultaten i studien av Sen Kilic et al. (2014) och studien av Aslan et al. (2013) som publicerades endast ett år tidigare. Förklaringen till detta kan eventuellt finnas i faktorer, som exempelvis att de använt olika tester och endast undersökt ett fåtal olika typer av operationsrockar i varje studie. Det kan spekuleras att studierna potentiellt haft mer överensstämmande resultat om båda studier undersökt fler antal rockar. Detta då ett större antal rockar hade ökat sannolikheten för ett mer trovärdigt resultat. Vidare angående materialval för flergångsoperationsrockar fann studierna av Leonas (1998), Khomarloo et al. (2019) och Rogina-Car et al. (2017) att flergångsoperationsrockar bestående av tre lager var minst permeabla för mikroorganismer. Dock innebär det en större miljöpåverkan då flergångsoperationsrockar med tre lager kräver mer material och resurser. Trots att nästan 25 år gått sedan studien av Leonas (1998) publicerades anser Khomarloo et al. (2019) och Rogina-Car et al. (2017) fortfarande att flergångsoperationsrockar med tjockast material är bäst ur ett aseptiskt perspektiv. Denna upptäckt var oväntad och mer forskning inom materialutveckling vore önskvärt då de överensstämmande resultaten kan tolkas som att utvecklingen avstannat. Angående vilket fiber som bör väljas har vissa syntetfiber lägre miljöpåverkan än andra, medan andra är bättre ur ett aseptiskt perspektiv. Enligt Quinatana-Gallardo et al. (2023) har rockar producerade av polypropen en mindre påverkan på miljön än rockar producerade av polyester. Ur ett aseptiskt perspektiv är däremot rockar gjorda av polyester mer fördelaktiga än de som är producerade av polypropen, vilket stödjs av både Leonas och Jinkins (1997) och Sen Kilic et al. (2014). Det är högst nödvändigt att tryck, temperatur och tid kombineras på ett korrekt sätt anpassad efter varje textil för att säkerhetsstäl-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=