14 – RAID NR 1 – 2024 underliggande sjukdomar. Exempelvis i studien av Showalter et al. (2014) led vissa av patienterna av diabetes, fetma eller rökte vilket kan ge en högre risk för VRI (Von Vogelsang & Erichsen Andersson 2022). I studien av Bellchambers et al. (1999) blev kirurger tilldelade vilket snitt de skulle suturera baserat på mängden erfarenhet de hade. Vid majoriteten av operationerna fick mer erfarna kirurger suturera snittet i bröstkorgen, medan mindre erfarna kirurger fick suturera snittet i benet. De gånger mindre erfarna kirurger ansvarade för sutureringen av bröstkorgssnittet visade resultatet att det ökade sannolikheten att patienten drabbades av en VRI, men ingen signifikant skillnad sågs. Bias som dessa gör det svårt att dra säkra och tydliga slutsatser och studierna blir därmed svåra att jämföra. För att kunna göra mer tillförlitliga jämförelser behövs studier där mer likvärdiga förutsättningar ges, exempelvis att samma kirurg utföra alla operationer i samma operationssal och att patienterna har så lik sjukdomshistorik som möjligt. Sådana studier kan dock vara svåra att genomföra i en klinisk miljö då det kanske inte är alla patienter som är lämpliga eller villiga att delta i studier som eventuellt skulle innebära en ökad risk för VRI. Det vore även önskvärt att jämförande studier genomförs i samma länder, då det förutsätter samma aseptiska tillvägagångsätt och syn på vårdhygien. I en studie av The European Textile Service Association’s (ETSA) (2000 se Overcash 2012) jämförs vattenanvändningen för engångs- och flergångsoperationsrockar. I denna studie ersattes 75 engångsoperations- med en flergångsoperationsrockar som genomgick 75 tvättcykler (ETSA 2000 se Overcash 2012). Studiens resultat visade att det krävdes 32 % mindre vatten under flergångsoperationens livscykel jämför med 75 engångsoperationsrockars livcykler. En studie av The Royal Melbourne Institute of Technology (RMIT) (2008 se Overcash 2012) motsäger dock ETSA studiens resultat om att flergångsoperationsrockar resulterar i en mindre vattenkonsumtion än engångsoperationsrockar. Resultatet från RMIT (2008 se Overcash 2012) visar att flergångsoperationstextiler behövde genomgå minst 85 tvättcykler för att ha likvärdig vattenkonsumtion som framställningen av 85 stycken engångsoperationstextiler. Vidare beskriver studien att en markant skillnad i vattenförbrukning mellan flergångs- och engångsoperationsrockar sågs först efter 127 tvättcykler. Detta skulle innebära att permeabiliteten tummas på enligt tidigare presenterade studier, vilket inte är hållbart ur ett aseptisk perspektiv. Studien presenterar inga detaljer om hur mycket vattenkonsumtion som engångstextilerna krävde vid produktion och vilket tvättsystem som användes vid tvätt av flergångstextilerna, vilket gör resultatet något svårtolkat och även svårt att jämföra. Därför bör studien tolkas med viss försiktighet, då fakta saknas för att kunna tolka de slutgiltiga resultaten. Den tekniska utvecklingen går framåt och idag finns tvättmaskiner som återanvänder 50 % av tvätt- och sköljvattnet till nästa tvätt och filtrerar bort minst 80 % mikroplasterna i vattnet (Olsson 2021). Genom att använda moderna tvättmaskiner som återanvänder tvätt- och sköljvattnet kan kliniker även spara in på vattenkonsumtionen vid tvätt av flergångsoperationsrockar och därmed bidra till en mer hållbar miljö. Angående mängden avfall som bildas från engångsoperationstextiler jämfört med flergångsoperationstextiler, menar alla inkluderade studier som undersökt mängden avfall att det bildades färre kg avfall vid användningen av flergångsoperationstextiler. Eftersom flergångsoperationstextiler producerade mindre mängd avfall producerades även mindre koldioxidutsläpp vid kasseringen av flergångsoperationstextiler. Översiktsstudien av Overcash (2012) drar slutsatsen att användningen av flergångsoperationsrockar leder till minskad avfallsmängd och beskriver att ett byte från engångs- till flergångsoperationsrockar kan minska avfallsmängden från 320 kg till 38 kg på humansjukhus. Dock framgår det inte under vilket tidsspann denna minskning gjordes och om avfallet endast avser kas- RAID stipendium RAID stipendium med pris till bästa DSS examensarbete under året 2024. RAID har från år 2021 instiftat ett pris som årligen kommer att utdelas för bästa examensarbete på djursjukskötarprogrammet. Alla examensarbeten som publicerats under år 2024 är aktuella för bedömningen. RAIDs styrelse bedömer arbeten under hösten och utser en vinnare i slutet på 2024. Arbetet ska skickas i sin helhet till ordforande@raid.se under ansökningsperioden 1 augusti till och med 31 oktober. Bedömningskriterier är: Språk och relevans inom djuromvårdnadsområdet. Vinnarna/vinnaren av bästa examensarbete får gratis deltagande och boende på RAIDs kongress på Tylösand i mars 2025. Därutöver får vinnarna 5 000 kr att dela på. RAID förväntar att vinnarna deltar och presenterar sitt arbete under kongressen. Arbetet kommer dessutom att publiceras i tidningen RAID under 2025. Om arbetet ligger under embargo, är det frivilligt om studenter och handledare vill att arbetet ska ingå i bedömningen. Kontakta i så fall någon av nedanstående via mail. Vinnarna kommer att kontaktas via SLU-mail och anslås på RAIDs hemsida (www. raid.se). För mer information: RAID - ordforande@raid.se, SLU - anneli.ryden@slu.se
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=