2024 – NR 2 RAID – 1 #22024 KATTER OCH SMÄRTA KANINÄGARE TRANSPORT AV HÄSTAR BOKRECENSION TEMA: SMÄRTA
4 INNEHÅLL NR 2/2024 Katter och smärta Beteenden vid hälsa och sjukdom Ändrade regler vid hästresor Bokrecension 4 8 10 11 8 Nu känns det som hösten börjar ta oss alla med stormsteg, vi har ställt om klockan till vintertid, vi har tagit fram halsduken och den tjockare jackan. Hästarna har satt vinterpälsen och många är klippta för första gången denna säsongen. Odlingssäsongen är avslutad för 2024 och dahliorna är upplockade för vinterförvaring, orangeriet är tömt och medelhavsväxterna inplockade och utemöblerna är tömda på dynorna. Det känns på något sätt bra att välkomna en ny årstid, hösten med des fina löv allt det gula och orangea innan de börjar fälla löven och vi ser på tomma trädkronor. Men det är något speciellt med en promenad i en lövskog nu, att ta på sig tjocka kläder en mysig halsduk och vantar sen ge sig ut med hunden genom en tyst skog och kanske leta svamp eller bara ta en promenad och höra stegen genom löven ute på mossen. Njuta av de fina färgerna och känna stillheten höra hur de prasslar när du går i de krispiga löven, det är en känsla i sig. För att senare komma in och tända en brasa eller bara mysa ner sig under en filt med en stor kopp varm choklad, kaffe eller te. Det är höst på riktigt då! Vi vill även lägga en blänkare om att SAVE THE DATE till våren kongress, som kommer vara på Hotell Tylösand den 8 – 9 mars 2025. Jag kommer säga ämnet redan nu, vilket kommer vara Akut och Intensivvård och vi har redan knutit väldigt stora namn inom ämnet som föreläsare så vill du inte missa årets sköterskehelg gå till din chef och begär ledigt redan nu och ansök hos din chef om att få vara med på den viktigaste helgen för oss sköterskor. Jag hoppas innerligt vi ses på denna happening!! Som vanligt kommer det bli tid för umgänge och tid med utställare förutom föreläsningarna! Tyvärr har vi även fått ställa höstens medlemsmöte som skulle varit i Stockholm på Evidensia Södra Djursjukhuset på grund av för få anmälningar, vilket vi alla i styrelsen har tyckt varit väldigt tråkigt. Men nu satsar vi förfullt mot kongressen 2025 istället. Ida Grönvall-Nilsson, Ordförande RAID ORDFÖRANDE HAR ORDET 11 2 – RAID NR 1 – 2024 Utgiven av Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården Tidningen ingår i medlemsavgiften och utkommer 4 gånger per år. Lösnummerpris 50:- inkl moms. Redaktör Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Ansvarig utgivare Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Annonsering annons@raid.se, annonsguide och priser på hemsidan www.raid.se Hemsidans innehåll hemsida@raid.se Medlemsregistret medlem@raid.se Form och layout, tidning och hemsida Magnus Backe, Distance info@distance.se Tryck av tidning Veinge Tryckeri Omslagsbild: © Nataliya Schmidt | Dreamstime.com Artiklar och övrigt material får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med författaren. Redaktionen ansvarar ej för eventuella felaktigheter i artiklar eller i övrigt insänt material. Eventuella åsikter som förs fram är skribenternas egna. 10 NR 1/2024 Rapport från kongress 2024 Nya styrlesen – vilka är vi? Exjobb hygien och miljö Blodprovstagning Raid stipendie 2 4 8 10 12 17 18 Xxx Varma hälsningar från... Ida Grönvall-Nilsson, Ordförande RAID ORDFÖRANDE HAR ORDET 10 NR 3/4 – 2023 Utgiven av Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården Tidningen ingår i medlemsavgiften och utkommer 4 gånger per år. Lösnummerpris 50:- inkl moms. Redaktör Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Ansvarig utgivare Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Annonsering annons@raid.se, annonsguide och priser på hemsidan www.raid.se Hemsidans innehåll hemsida@raid.se Medlemsregistret medlem@raid.se Form och layout, tidning och hemsida Magnus Backe, Distance info@distance.se Tryck av tidning Veinge Tryckeri Omslagsbild: © Creative Commons Zero (CC0) Artiklar och övrigt material får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med författaren. Redaktionen ansvarar ej för eventuella felaktigheter i artiklar eller i övrigt insänt material. Eventuella åsikter som förs fram är skribenternas egna. Som medlem får du: • Medlemstidningen fyra gånger per år. • Rabatt på kurser och vidare utbildningar som föreningen arrangerar. • Möjlighet att påverka hur din yrkessituation ser ut idag och i framtiden. • Ett brett kontaktnät inom djursjukvården i Sverige och internationellt. • Medlemsförmåner. Ansök idag på www.raid.se. Varför bli medlem i RAID? 9
2024 – NR 2 RAID – 3 feliway.se Lätt att ge Läcker Rogivande Ceva Animal Health AB – www.ceva.nu – feliway.se – kontakt@ceva.com ALPHACASOZEPINE Happy Snack by NYA PRODUKTER FÖR KÄNSLIGA MAGAR! NY GI-TREAT Smarriga korvar för känsliga magar, med 70 % fläskråvara. Kan delas i mindre bitar, perfekt belöning vid träning. NY FIW-P BITAR I SÅS TILL KATT Välsmakande våtfoder för katter med magtarmproblem. SPECIFIC KOMPLETT GI-SORTIMENT Med kraftfullt stöd till mikrobiomet och en intakt tarmbarriär. www.specific-diets.se RAID KONGRESS 2025 8-9 mars 2025 på Hotell Tylösand Två dagar fyllda med kunskap och umgänge mellan kollegor och utställare. TEMA AKUT OCH INTENSIVVÅRD FÖRELÄSARE: BERT-JAN REEZIGT, DÉSIREÉ FERRARI SAMT LINDA WRIGHT VILL DITT FÖRETAG STÄLLA UT PÅ RAID KONGRESS 2025 – KONTAKTA ORDFORANDE@RAID.SE
4 – RAID NR 2 – 2024 TEMA: SMÄRTA KATTER OCH SMÄRTA Beteendeförändringar hos katter med smärta är ofta väldigt subtila vilket försvårar upptäckten av dem (Lamont 2002). Vissa katter uppvisar inte några smärttecken i närheten av människor, andra djur eller när katten befinner sig i en stressande situation (Mathews et al. 2014). Mathews et al. (2014) poängterar att god kunskap om katters naturliga beteenden är en bra start för att kunna identifiera förändringar i dess beteenderepertoar, eller upptäcka nya typer av beteenden som katter vanligtvis inte uttrycker. Lamont (2002) beskriver att beteenden som vanligtvis brukar associeras med smärta är att katten försöker gömma sig, vägrar att röra sig eller byta kroppsposition. Minskad rörlig aktivitet i hemmet, exempelvis att katten inte hoppar upp i fönstret eller soffan, inte vill umgås med familjemedlemmarna eller gör sina behov utanför kattlådan kan vara indikationer som tyder på smärta (Hellyer et al. 2007). Katters smärta har traditionellt underbehandlats, med största sannolikhet på grund av svårigheterna med att upptäcka smärttecknen (Simon et al. 2017; Steagall et al. 2022). Studier har visat att katter får mindre analgetika än hundar vid operationer samt vid hemgång efter sjukhusvistelse, vilket kan leda till att de inte får den smärtlindring de behöver (Steagall 2020). AKUT SMÄRTA HOS KATT Trauma, operativa ingrepp samt sjukdom kan resultera i akut smärta hos katt (Mathews et al. 2014). Katter kan vid akut smärta kisa med ögonen, vara helt tysta eller i vissa fall morra eller spinna (Lamont 2002). Fortsättningsvis kan de också uppvisa aggressivt beteende vid beröring eller bita och slicka på det smärtsamma området. Aptitförlust och minskat skötselbeteende är också vanligt förekommande enligt Lamont (2002). Notera att inget av dessa beteenden är specifika för smärta och därför komplicerar upptäckten (Lamont 2002). En förändrad kroppshållning, komfort och ansiktsuttryck kan även vara en indikation för rädsla och ångest (Buisman et al. 2017). Visceral smärta är svårlokaliserad och upplevs ofta som molande (Grundy 2004). Vanliga viscerala sjukdomstillstånd som kan orsaka smärta hos katter är bland annat inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), förstoppning, förtäring av främmande kropp, nedre urinvägssymtom, pankreatit och cholangiohepatit (Hellyer et al. 2007; Merola & Mills 2016; Ray et al. 2021). Katter med buksmärta intar ofta en krum kroppshållning, håller huvudet lägre än kroppen, drar bak armbågarna och bukmuskulaturen spänns (Robertson 2005). Vid nedre urinvägssymtom Ett flertal faktorer tros ha en inverkan på människans förmåga att detektera smärta hos katter (Steagall 2020). Flera egenskaper i en katts naturliga beteenden påverkar de tecken som visas vid smärta (Gruen et al. 2022). Steagall (2020) beskriver att katter är solitära jägare med ett mindre behov av social kommunikation, både inom sin art och med andra arter. Katter är förutom jägare även bytesdjur och uppvisar således både rovdjurs- och bytesdjursbeteenden (Gruen et al. 2022). KATTER OCH SMÄRTA Bild: Emilia Norrbacka
2024 – NR 2 RAID – 5 är det rapporterat att katter vokaliserar vid urinering men även att de visat obehag vid beröring av bukområdet (Gerber et al. 2005). KRONISK SMÄRTA HOS KATT Kronisk smärta hos katt associeras ofta med bland annat degenerativa ledsjukdomar, orala sjukdomar, diskbråck, cancer, gastrointestinala och urogenitala sjukdomar (Mathews et al. 2014; Monteiro & Steagall 2019). Mathews et al. (2014) lyfter fram att då katter generellt lever ett långt liv är det av stor vikt att uppmärksamma tecken på kronisk smärta då det kan ha en negativ påverkan på deras livskvalitet. I en studie av Clarke och Bennet (2006) tyder resultaten på att ledsjukdomen osteoartrit är vanligt hos äldre katter vilket även stämmer överens med tidigare studier inom ämnet (Clarke et al. 2005). Gruen et al. (2022) bekräftar detta i en studie där resultatet visar att majoriteten av katter över tio år lider av smärtsam osteoartrit. Färre än hälften av de drabbade katterna som deltog i studien av Clarke och Bennet (2006) uppvisade stel gång och hälta, tecken som associeras främst med ledsjukdom och smärta. Bolton (2016) menar att 90% av katter över tolv år estimeras vara drabbade av någon grad av osteoartrit. Ytterligare komplikationer med att detektera smärtsam osteoartrit påvisas i en studie av Lascelles et al. (2012) där kliniska radiologiska fynd på ledsjukdomar inte alltid korrelerade med bedömningen av katternas smärta vid palpation. Vidare upptäcktes att katter som bedömdes uppvisa smärttecken på grund av ledsjukdomar inte alltid hade radiologiska förändringar. Dental patologi är en av de mest förekommande sjukdomar hos katter och kan drabba katter i alla åldrar (Palmeira et al. 2022). Parodontit och tandresorption är två orala tillstånd som ses öka med stigande ålder hos katter (Palmeira et al. 2022). I en studie av Palmeira et al. (2022) sågs en korrelation mellan ökad ålder, saknade tänder och tandrelaterad smärta. Dessa katter uppvisade hypersalivering, obehag vid munhåleinspektion, halitosis (illaluktande andedräkt) och svårigheter att ta upp samt behålla mat i munnen. Palmeira et al. (2022) menar att dental smärta hos katt inte är helt klarlagt och förblir ofta oupptäckt. SMÄRTPROTOKOLL Smärtbedömning är subjektiv och påverkas av vem som utför den (Steagall et al. 2022). Att smärta är en subjektiv upplevelse försvårar ytterligare en objektiv smärtbedömning (Hernandez-Avalos et al. 2019). En del smärta går dock att förutsäga och delvis beräkna i förhand, exempelvis smärtan som uppkommer vid kirurgiska ingrepp (Hernandez-Avalos et al. 2019). Även denna smärtupplevelse är dock individuell och det är viktigt att kontinuerligt smärtbedöma för att ge korrekt mängd och typ av analgesi (Hernandez-Avalos et al. 2019). Smärtprotokollens syfte är inte enbart att detektera smärta, utan även att gradera smärtan för en adekvat smärtlindring (Hernandez-Avalos et al. 2019). Smärtprotokollen som används inom djursjukvård är ofta smärtprotokoll från humansjukvården som modifierats för det specifika djurslaget (Hernandez-Avalos et al. 2019). Smärtprotokollen som utformats har försökt sammanställa olika indikationer för smärta såsom förändringar i beteende, ansiktsuttryck och kroppspositionering (Reid et al. 2007). Det finns ett flertal validerade smärtprotokoll för att detektera tecken på och grad av smärta för katter (Reid et al. 2007). Protokollen är utformade för olika typer av smärta men kan huvudsakligen delas in i protokoll för akut- eller kronisk smärta (Reid et al. 2018). De för akut smärta används ofta av djurhälsopersonal i en klinisk miljö medan de för kronisk smärta ofta är till för djurägaren att fylla i och bedöma beteendeförändringar hos djuret över en längre tid i dess hemmiljö (Reid et al. 2018). Hernandez-Avalos et al. (2019) framhäver dock att en utvärdering av katters smärta och behov av smärtlindring aldrig enbart kan utgå från ett smärtprotokoll då det riskerar att utesluta smärtlindring för vissa katter som är i behov av det. Eventuella felbedömningar vid användandet av smärtprotokoll inom veterinärvård påverkas av smärtbedömarens erfarenhet av liknande tillstånd, vilket kan leda till att smärtan överskattas om bedömaren har kunskap om att tillståndet är smärtsamt, eller underskattas om bedömaren inte har liknande erfarenheter (Reid et al. 2018). Reid et al. (2018) menar att djurägaren även kan uppskatta smärta utefter vad djurägaren tror att veterinären vill veta eller medvetet underskatta smärtan på sitt djur på grund av rädsla för avlivning. PROTOKOLL FÖR AKUT SMÄRTA Simple Descriptive Scale, Numerical Rating Scale , Visual Analogue Scale Historiskt sett har endimensionella smärtskalor varit mest förekommande för att bedöma intensiteten av akut smärta (Reid et al. 2018). De vanligas-
6 – RAID NR 2 – 2024 te har varit Simple Descriptive Scale (SDS) där djuren får poäng beroende på intensiteten av smärta bedömaren upplever att de har, Numerical Rating Scale (NRS) där djurets smärta graderas på en skala med nummer 0–10, samt Visual Analogue Scale (VAS) där djurets smärta markeras på en 100 millimeters skala, mellan ingen smärta alls till värsta tänkbara smärta. De endimensionella skalorna har mottagit kritik för dålig interbedömar variabilitet och att bedömare har olika uppfattningar av hur intensiv smärta djuret upplever (Reid et al. 2018). Skillnader har också setts i olika grupper av bedömarna där exempelvis kvinnor tenderar att uppskatta smärtan hos djuret högre än män (Reid et al. 2013). Reid et al. (2017) menar att smärtprotokoll innehållande fler faktorer är att föredra för smärtbedömning, så kallade multidimensionella smärtprotokoll. UNESP-Botucatu Multidimensional Composite Pain UNESP-Botucatu Multidimensional Composite Pain är utformat enkom för katter och dess engelska version validerades 2013 (Corletto 2017). Det var det enda multidimensionella smärtprotokoll som fanns att tillgå fram till 2014 (Corletto 2017). Protokollet utformades utifrån en studie med 40 honkatter som genomgick ovariehysterektomi, där en grupp fick analgetika medan den andra fick placebo (Brondani et al. 2011). De faktorer som inkluderades i protokollet efter studien var psykomotorisk förändring, skydd av sårområde, fysiologiska variabler såsom systoliskt blodtryck samt aptit, vokalisering samt puls. Intern validitet för de tre första variablerna ansågs vara utmärkt, mycket bra för vokalisering medan puls ansågs vara oacceptabel och exkluderades (Brondani et al. 2011). Fortsättningsvis exkluderades även andningsfrekvens och andningsmönster då det inte fanns någon signifikant skillnad mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. De begränsningar som UNESP-Botucatu Multidimensional Composite Pain uttryckts ha är den tid det tar att slutföra och inkluderandet av blodtryck och aptit (Corletto 2017). The Glasgow Composite Measure Pain Scale Ett senare multidimensionellt smärtprotokoll som utvecklades är Glasgow Composite Measure Pain Scale (GCMPS). Corletto (2017) menar att protokollet anses vara golden standard för bedömning av akut smärta och lämplig smärtlindring hos hund, och att det inom området veterinärmedicin förbättrade smärtbedömning markant. GCMPS finns utformad för både hund och katt men Corletto (2017) tar upp svårigheterna med att använda smärtprotokollet för katt, då katter kan påverkas mer av sjukhusvistelsen. Den första versionen av GCMPS för katter togs fram 2014 men uppdaterades 2017 och fick då namnet Composite Measure Pain Scale – Feline (CMPS-F) (Robertson 2018). Vid 2017-års uppdatering av GCMPS tillades bilder föreställande teckningar av kattansikten som med hjälp av en tregradig skala graderar katternas smärta (Reid et al. 2017). Efter tillägget ökade validiteten i protokollet då studier visade att postoperativ smärtbedömning utförd av kirurger var mer samstämmiga, det vill säga en högre interbedömar reliabilitet (Robertson 2018). Utöver de tecknade ansiktena är parametrarna i protokollet vokalisation, kroppshållning, uppmärksamhet på sår, interaktion med människor, reaktion vid palpation och allmänt uppträdande. Dessa parametrar graderas, num-
2024 – NR 2 RAID – 7 reras och summeras sedan tillsammans för att uppskatta den grad av smärta som katten upplever där 20 är maximal smärta (Robertson 2018). Feline Grimace Scale I en prospektiv fallkontrollstudie undersöker Evangelista et al. (2019) möjligheterna att använda sig av smärtskalor enbart baserade på ansiktsuttryck, genom att utöka de redan befintliga uttrycken som använts i tidigare smärtprotokoll. Efter studien utformade studieförfattarna Feline Grimace Scale (FGS). Artikelförfattarna adderade parametrarna ögonåtstramning, morrhårsförändringar samt huvudposition. Studien genomfördes med hjälp av ett inspelat videomaterial av katter med akut smärta som sedan smärtlindrades, samt smärtfria katter. Studieresultatet visade en signifikant skillnad i graderingen av smärta då både de smärtlindrade katterna och katterna utan smärta fick lägre poäng än de med akut smärta, vilket antyder att de fem olika ansiktsuttrycken i FGS ger en bra indikation för att identifiera katters smärttecken (Evangelista et al. 2019). PROTOKOLL FÖR KRONISK SMÄRTA Feline Musculoskeletal Pain Index För att detektera kronisk smärta hos katt finns det objektiva mätmetoder som aktiveringsmonitorer och gång-analyser och även om de visar lovande resultat har de praktiska begränsningar för klinisk användning (Enomoto et al. 2022). För att upptäckten av kronisk smärta inte enbart ska vara beroende av kattägarens redogörelse vid veterinärbesök finns det smärtprotokoll som utvecklats för identifiering av smärtsamma kroniska tillstånd. Feline Musculoskeletal Pain Index (FMPI) är det smärtprotokoll som är mest studerat av de protokoll som är inriktade på kronisk smärta hos katt (Enomoto et al. 2022). FMPI består av 17 frågor där kattägaren graderar kattens förmåga att utföra olika beteenden samt eventuell smärta, och sedan sammanställs poängen för att uppskatta kattens smärta. I en studie av Benito et al. (2013) undersöks hur väl smärtprotokollet kunde identifiera individer med smärtsam ledsjukdom och fann att protokollet hade en god reliabilitet samt intern validitet. Däremot var det svårt att gradera vilken smärtnivå katter hade. DJURÄGARES FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA SMÄRTA I en studie av Moody et al. (2022) undersöks användbarheten av CMPS-F före och efter en kortare utbildning av smärtbedömning med hjälp av smärtprotokollet. Studien innefattade deltagare utan kännedom om CMPS-F samt veterinärer. Samtliga deltagare smärtbedömde katter från ett videomaterial före och efter utförd ovariehysterektomi. Resultatet av studien visade att bedömningarna av deltagare utan tidigare kunskap om CMPS-F samstämde bra med veterinärernas smärtbedömning både före och efter utbildningen. Moody et al. (2022) drar slutsatsen att den korta utbildningen deltagarna fått inom användandet av CMPS-F inte nödvändningsvis förbättrar användbarheten av smärtprotokollet, utan att resultaten var goda även utan utbildning. Monteiro et al. (2023) utförde en global enkätstudie där kattägare fick använda sig av FGS för att gradera potentiell akut smärta hos katter. I studien jämfördes resultaten mellan kattägarnas uppskattning med erfarna veterinärers för att analysera hur väl de samstämde med hjälp av frågeformulär där kattägarna smärtbedömt bilder på kattansikten med hjälp av FGS. Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad mellan kattägarnas och veterinärernas gradering med undantag för när katten uppvisade ett spänt nosparti. Monteiro et al. (2023) konkluderar att FGS är ett bra verktyg för kattägare för att detektera potentiellt akuta smärttecken, även utan utbildning i smärtbedömning. I en studie av Vainionpää et al. (2012) undersöktes hur väl kattägares smärtbedömning överensstämde med palpation och termografiska bilder av katter med och utan smärta. Termografiska bilder kontrollerade yttemperatur på studiens katter för att undersöka huruvida någon temperaturökning fanns som kunde tyda på en inflammatorisk reaktion och smärta. Ett formulär ifylldes av kattägarna med frågor om kattens vanor i hemmet för att detektera eventuell smärta. Palpation av ryggrad, leder och muskler genomfördes av en veterinär blindad för kattens bakgrund. Resultaten av kattägarnas uppskattning av potentiell smärta visade att kattägarnas uppskattning av smärtan inte samstämde vid en jämförelse med både termografin och palpationen, som båda indikerade en högre grad av smärta. Utifrån denna studie drar Vainionpää et al. (2012) slutsatsen att kattägare som inte är tränade i att smärtbedöma katter sällan upptäcker tecken på lindrig smärta hos dem. Huvudtitel: Kattägares förmåga att bedöma katters smärta utifrån videomaterial Författare: Stenhammar, Kajsa och Sunding, Josefin Handledare: Pedersen, Anja Examinator: Brunius Enlund, Karolina Utgivningsår: 2023 Nivå- och fördjupningsbeteckning: Grundnivå, G2E Studentens programkoppling: VY010 Djursjukskötarprogrammet, 180.0hp Handledande institution: (VH) > Institutionen för kliniska vetenskaper (KV) (t.o.m. 231231) Valfria nyckelord: smärtbedömning, smärtprotokoll, smärttecken, kattägare, katt, enkät URN:NBN: urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19166 Permanent URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19166 Josefin Sunding och Kajsa Stenhamar
8 – RAID NR 2 – 2024 BETEENDEN VID HÄLSA Kaniner är bytesdjur och döljer symptom på sjukdom så långt det är möjligt (Leach et al. 2020). Därför är det viktigt att känna till hur kroppshållningen och beteendet hos en frisk kanin ser ut. Friska kaniner är nyfikna, alerta och reaktiva vid tecken på fara. Kaniner som känner sig trygga kan också uppvisa “artspecifika lekbeteenden”, där ett beteende är att springa runt i omgivningen och hoppa upp på saker (Crowell-Davis 2021). Kaniner är ofta aktiva vid skymning och gryning, med långa perioder av vila däremellan. Mellan kaninens viloperioder alternerar de mellan att beta och att födosöka (Crowell-Davis 2021). SYMPTOM VID OTIT Utöver gastrointestinala störningar och anorexi, var otitis externa en av de vanligaste sjukdomarna hos kaniner försäkrade hos Agria mellan år 2015–2022 . Symptomen vid otit kan vara diffusa och variera mellan individer. Diffusa symptom kan vara letargi, beteendeförändringar och inappetens. Symptombilden kompliceras av att kaniner med otit kan vara asymtomatiska (Csomos et al. 2016; Johnson & Burn 2019). Typiska symptom på otit är smärta och klåda mot öronen, skakande av huvudet, stor mängd öronvax i öronkanalen samt en rodnad öronlapp (Johnson & Burn 2019). En svullnad runt öronbasen kan också ses hos en del kaniner (Csomos et al. 2016). Ansiktsnerven ligger i tät anslutning till mellanörat. När mellanörat svullnar upp i samband med otitis media skapas ett tryck på nerven, vilket kan leda till neurologiska symptom (Mancinelli & Lennox 2017; Csomos et al. 2016). En infektion i mellanörat kan även spridas via ansiktsnerven vidare i skallen (Mancinelli & Lennox 2017). Neurologiska symptom som ofta förekommer är ataxi, nystagmus, head tilt (håller huvudet snett), en uppdragen mungipa och ett asymmetriskt ansikte (Csomos et al. 2016). SMÄRTA HOS KANIN Eftersom otit är förenat med smärta (Csomos et al. 2016), är det viktigt att känna igen tecken på smärta hos kanin. Bristol Rabbit Pain Scale (BRPS, bilaga 1) använder sex olika parametrar för att bedöma smärta hos kaniner – responsen hos kaninen vid försök till kontakt, rörelseförmågan, kroppshållningen, ögonens form, positionering av öronen samt dess pälsskötsel (Benato et al. 2022). BRPS är den enda validerade smärtskalan för generell smärta hos kaniner (Benato et al. 2022). Generella symptom på smärta hos kanin är exempelvis inappetens, minskad aktivitet, nedsatt allmäntillstånd, och att kaninen gömmer sig eller drar sig undan (Goldberg 2017). FAKTORER RELATERADE TILL OTIT Predisponerande faktorer Tidigare publicerade studier har fokuserat på förekomsten av otit hos hund (Hayes et al. 1987; O’Neill et al. 2014; Perry et al. 2017; O’Neill et al. 2021), där det framkommit att hundar med hängande öron diagnostiserats med otit i större utsträckning än hundar med stående öron (Hayes et al. 1987; O’Neill et al. 2021). De påverkande faktorerna som observerades var öronlappens böjning, behåring av öronlappen och/eller öronkanalen, förträngning av öronkaBETEENDEN VID HÄLSA OCH SJUKDOM Eliasson, Alva och Nystås, William, 2023. Kaninägares kunskap om otit och eventuella upplevda svårigheter vid behandling av sällskapskaniner: med fokus på hängörade kaniner. Grundnivå, G2E. Uppsala: SLU, Institutionen för kliniska vetenskaper (KV) (t.o.m. 231231) TEMA: SMÄRTA
2024 – NR 2 RAID – 9 nalen, ökad fukthalt samt ökad öronvaxproduktion (Saridomichelakis et al. 2007). Hos hängörade kaniner leder böjningen av öronlappen till en förträngning av öronkanalen (Johnson & Burn 2019). Trånga öronkanaler förhindrar öronvax från att drivas ut i tillräcklig mängd (Csomos et al. 2016). Förekomst av trånga öronkanaler och öronvax är båda riskfaktorer för utvecklingen av otit även hos kanin (Csomos et al. 2016; Johnson & Burn 2019). Hängörade kaniner kan likaså antas ha högre risk för att drabbas av otit, på grund av öronens anatomi (Johnson & Burn 2019). Få studier har undersökt prevalensen av otit hos hängörade respektive ståörade kaniner. Johnson och Burn (2019) undersökte 15 kaniner med respektive öronställning och såg en högre förekomst av öronvax och trånga öronkanaler, smärta vid palpation samt rodnad inuti öronlappen hos 94% av de hängörade kaninerna. Det kan jämföras med att endast 20% av de ståörade kaninerna visade samma symptom i studien. De nämnda symptomen står i linje med listade symptom för otit inom litteraturen (Hayes et al. 1987; Csomos et al. 2016; Johnson & Burn 2019). År 2022 utfördes en pilotstudie i Sverige där 101 kaniner, varav 51 med stående öron och 50 med hängande öron, undersöktes för tecken på öronsjukdom vid ett veterinärbesök (Sveriges kaninvälfärdsförening 2022). Ingen av kaninerna som inkluderades i studien besökte kliniken på grund av en misstänkt öronsjukdom. Studien fann att 64% av de hängörade kaninerna diagnostiserades med någon typ av öronsjukdom, jämfört med ungefär 5,9% av de ståörade kaninerna. Resultaten från studierna (Johnson & Burn 2019; Sveriges kaninvälfärdsförening 2022) pekar på ett samband mellan öronsjukdom och hängande öron hos kanin. ÖVRIGA RISKFAKTORER FÖR UPPKOMST AV OTIT Otitis externa utvecklas primärt av infektiösa mikrober samt främmande kroppar eller neoplasier i öronlappen och främre öronkanalen, men det kan också utvecklas sekundärt från otitis media på grund av en sprucken trumhinna (Mancinelli & Lennox 2017). Otitis media orsakas primärt av bakterier, och sekundärt av obehandlad otitis externa, bihåleinflammation och snuva samt bölder relaterade till tandproblem. Kaniner drabbas i större utsträckning av en primär otitis media med en sekundär otitis externa, där symptomen riskerar att vara långt gångna innan otiten upptäcks (Mancinelli & Lennox 2017). Alva Eliasson och William Nystås Huvudtitel: Kaninägares kunskap om otit och eventuella upplevda svårigheter vid behandling av sällskapskaniner. Med fokus på hängörade kaniner Författare: Alva Eliasson och William Nystås Handledare: Malin Erkas Bitr. handledare: Lena Olsén Examinator: Anneli Rydén, Utgivningsår: 2023 Nivå- och fördjupningsbeteckning: Grundnivå, G2E Studentens programkoppling: EX0994 Djursjukskötarprogrammet, 15hp Handledande institution: Institutionen för kliniska vetenskaper Valfria nyckelord: adherence, compliance, information, kanin, oryctolagus cuniculus, symptom, öroninflammation Permanent URL: https://stud.epsilon.slu.se/19163/
10 – RAID NR 2 – 2024 Den nya regeln gäller för alla som tidigare kunnat förflytta hästar utan hälsointyg till tävlingar och andra evenemang i Norge, Danmark och Finland. Regeln gäller också för fler tävlingar och evenemang än tidigare, till exempel tävlingar med westernridning. Det nya kravet påverkar däremot inte reglerna som rör förflyttning av hästar nära den norska gränsen. DÄRFÖR ÄNDRAR JORDBRUKSVERKET REGLERNA Jordbruksverket har ändrat regeln för att EU-kommissionen haft synpunkter på det gamla undantaget från krav på hälsointyg på förflyttningar av hästar mellan vissa nordiska länder. Genom att införa kravet på registrering i EU:s system Traces har Jordbruksverket lyckats behålla det undantaget. – Alternativet till registrering i Traces är alltså krav på hälsointyg. Det hade lett till onödiga kostnader för hästägare - minst 2 275 kronor för ett hälsointyg för att föra ut en häst från Sverige. Till det kommer kostnaden för motsvarande hälsointyg vid hemresan. För att vi i de nordiska länderna ska få behålla undantaget, och slippa krav på hälsointyg även framöver, krävs det att alla hästägare tar sitt ansvar och följer den nya regeln, säger David Slottner, handläggare på Jordbruksverkets djuravdelning. RESOR KRÄVER REGISTRERING I FLERA REGISTER För att kunna registrera förflyttningar i Traces måste den anläggning som hästen flyttas från vara registrerad i Jordbruksverkets anläggningsregister. Den som hyr stallplats, och alltså inte har en egen anläggning, kan kontakta innehavaren av anläggningen för att säkra att anläggningen finns i anläggningsregistret. Hästen ska flyttas från den anläggning där den vanligtvis hålls och är registrerad. Som vid andra transporter med hästar över landsgränser ska den som räknas som transportör vara registrerad hos Jordbruksverket. JORDBRUKSVERKET KAN STÖTTA DEN SOM BEHÖVER HJÄLP Den som behöver stöttning med att få tillgång till och använda e-tjänsten Traces kan vända sig till Jordbruksverkets enhet för djurinförsel varje vardag klockan 9-12. Kontakten tas via Jordbruksverkets kundtjänst. Under eftermiddagar går det att nå djurinförselenheten via mejl på traces@jordbruksverket.se Den som behöver stöttning för att registrera en anläggning, att koppla en häst till en anläggning eller att registrera sig som transportör, kan få direkt hjälp av Jordbruksverkets kundtjänst. – Det är viktigt att vara ute i god tid innan förflyttningen, eftersom registreringar innebär vissa ledtider, avslutar David Slottner. JORDBRUKSVERKET ÄNDRAR REGEL I SAMBAND MED VISSA NORDISKA HÄSTRESOR Även fortsättningsvis slipper den som ska förflytta registrerade hästar till tävlingar eller andra aktiviteter i Norge, Danmark eller Finland kravet på hälsointyg. Men från och med 1 september ska förflyttningen på förhand registreras i EU:s gemensamma system Traces. JORDBRUKSVERKET INFORMERAR Bild: © Creative Commons Zero (CC0) Kontaktperson: David Slottner, Handläggare, Jordbruksverkets djuravdelning Telefon: 036-15 61 43 E-post: david.slottner@jordbruksverket.se Jordbruksverket
2024 – NR 2 RAID – 11 RAID stipendium – förlängd ansökanstid! RAID stipendium med pris till bästa DSS examensarbete under året 2024. RAID har från år 2021 instiftat ett pris som årligen kommer att utdelas för bästa examensarbete på djursjukskötarprogrammet. Alla examensarbeten som publicerats under år 2024 är aktuella för bedömningen. RAIDs styrelse bedömer arbeten under hösten och utser en vinnare i slutet på 2024. Arbetet ska skickas i sin helhet till ordforande@raid.se under ansökningsperioden 1 augusti till och med 31 oktober. Bedömningskriterier är: Språk och relevans inom djuromvårdnadsområdet. Vinnarna/vinnaren av bästa examensarbete får gratis deltagande och boende på RAIDs kongress på Tylösand i mars 2025. Därutöver får vinnarna 5 000 kr att dela på. RAID förväntar att vinnarna deltar och presenterar sitt arbete under kongressen. Arbetet kommer dessutom att publiceras i tidningen RAID under 2025. Om arbetet ligger under embargo, är det frivilligt om studenter och handledare vill att arbetet ska ingå i bedömningen. Kontakta i så fall någon av nedanstående via mail. Vinnarna kommer att kontaktas via SLU-mail och anslås på RAIDs hemsida (www. raid.se). För mer information: RAID - ordforande@raid.se, SLU - anneli.ryden@slu.se Vill du få hjälp med ditt sorgearbete efter en älskad familjemedlem? Eller önskar du att detta fanns tillgängligt när du förlorade din nära vän? Oavsett om du förlorat en fyrbent eller tvåbent medlem av familjen är det en process att sörja, den är individuell och ibland väldigt svår att förstå sig på. Genom Eva-Lenas bok får vi en ökad förståelse för sorgeprocessens steg och att stegen kan kännas olika för oss alla. Vi får även skapa en minnesbank med allt det där vi vill komma ihåg av vår älskade familjemedlem, från dagen du kom in i vår familj genom alla dagar vi fått spendera med dig, till det jobbiga avslutet. Med plats för bilder och fina texter kan du få gå tillbaka till minnena i de svåraste ögonblicken eller när du saknar din vän lite extra. Du kan få skriva allt det där du ville ha sagt till din vän innan sista andetaget togs eller hur ledsen du är för att hen är borta. Jag ser denna bok som en fin möjlighet att sälja på klinikerna för att hjälpa djurägarna att förstå sig på processen som de går igenom efter att vi har avlivat deras hund, att vi ger de möjligheten att sörja och möjligheten att bevara alla de minnen de skapat genom åren. Från det första besöket hos uppfödaren när de ser den lilla valpen och de tillsammans väljer varandra till när den kommer hem för första gången och ni tillsammans utforskar den nya värld som just ni nu har tillsammans. Genom alla strandbesök, grillkvällar, lek på gräsmattan, promenader med vänner och allt det där du upplevt med din hund ständigt vid din sida. Sen kommer den dagen som blir hjärtkrossande den dagen hen inte längre finns där. Vi inom branschen vet att den dagen kommer en dag men som djurägare kan den upplevas som en väldig chock och ändlös sorg. Ge de då möjligheten att få hjälp igenom denna process med din närvaro och rekommendera de att läsa och fylla i alla minnena i denna bok för att alltid ha sin vän med sig i hjärtat och i boken. BOKRECENSION Recenserad av Ida Grönvall Nilsson, Ordförande RAID ÄLSKADE ÄNGLAHUND AV EVA-LENA SVENSSON
12 – RAID NR 2 – 2024 EXTRAKTIONSKURS I - DIAGNOSTIK - 4 DAGAR RADIOLOGI I - 2 DAGAR Datum: 14-17 januari 2025 Datum: 6-7 mars 2025 Föreläsare: Lena Svendenius, Leg. Veterinär, Specialistkompetens i odontologi hos hund och katt Under denna kurs inhämtar du kunskap och färdigheter på hur du diagnostiserar de vanligaste munhåleproblemen samt hur du på ett effektivt och tidsbesparande sätt lär dig att extrahera hundtänder. Du lär dig att utföra ingrepp med minimal risk för komplikationer men även hur du åtgärdar eventuella skador. Under kvalificerad handledning i samband med praktiska moment diskuteras hur röntgenfynd kan användas vid bedömning av djurets orala status, som ett verktyg vid terapiplanering eller vid postoperativ utvärdering. Vi lägger stor vikt på praktiska övningar där vi tränar på de röntgentekniker som behövs för att kunna röntga helstatus på både hund och katt. Inga förkunskaper krävs. Ta en titt på våra kommande kurser! Föreläsare: Susanne Andersson, Tandsköterska, Leg. Djursjuksköterska Karin Råberg, Veterinär, Specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt Kommande kurser www.accesia.se Vi ses på kongressen!
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=