2024 – NR 2 RAID – 5 är det rapporterat att katter vokaliserar vid urinering men även att de visat obehag vid beröring av bukområdet (Gerber et al. 2005). KRONISK SMÄRTA HOS KATT Kronisk smärta hos katt associeras ofta med bland annat degenerativa ledsjukdomar, orala sjukdomar, diskbråck, cancer, gastrointestinala och urogenitala sjukdomar (Mathews et al. 2014; Monteiro & Steagall 2019). Mathews et al. (2014) lyfter fram att då katter generellt lever ett långt liv är det av stor vikt att uppmärksamma tecken på kronisk smärta då det kan ha en negativ påverkan på deras livskvalitet. I en studie av Clarke och Bennet (2006) tyder resultaten på att ledsjukdomen osteoartrit är vanligt hos äldre katter vilket även stämmer överens med tidigare studier inom ämnet (Clarke et al. 2005). Gruen et al. (2022) bekräftar detta i en studie där resultatet visar att majoriteten av katter över tio år lider av smärtsam osteoartrit. Färre än hälften av de drabbade katterna som deltog i studien av Clarke och Bennet (2006) uppvisade stel gång och hälta, tecken som associeras främst med ledsjukdom och smärta. Bolton (2016) menar att 90% av katter över tolv år estimeras vara drabbade av någon grad av osteoartrit. Ytterligare komplikationer med att detektera smärtsam osteoartrit påvisas i en studie av Lascelles et al. (2012) där kliniska radiologiska fynd på ledsjukdomar inte alltid korrelerade med bedömningen av katternas smärta vid palpation. Vidare upptäcktes att katter som bedömdes uppvisa smärttecken på grund av ledsjukdomar inte alltid hade radiologiska förändringar. Dental patologi är en av de mest förekommande sjukdomar hos katter och kan drabba katter i alla åldrar (Palmeira et al. 2022). Parodontit och tandresorption är två orala tillstånd som ses öka med stigande ålder hos katter (Palmeira et al. 2022). I en studie av Palmeira et al. (2022) sågs en korrelation mellan ökad ålder, saknade tänder och tandrelaterad smärta. Dessa katter uppvisade hypersalivering, obehag vid munhåleinspektion, halitosis (illaluktande andedräkt) och svårigheter att ta upp samt behålla mat i munnen. Palmeira et al. (2022) menar att dental smärta hos katt inte är helt klarlagt och förblir ofta oupptäckt. SMÄRTPROTOKOLL Smärtbedömning är subjektiv och påverkas av vem som utför den (Steagall et al. 2022). Att smärta är en subjektiv upplevelse försvårar ytterligare en objektiv smärtbedömning (Hernandez-Avalos et al. 2019). En del smärta går dock att förutsäga och delvis beräkna i förhand, exempelvis smärtan som uppkommer vid kirurgiska ingrepp (Hernandez-Avalos et al. 2019). Även denna smärtupplevelse är dock individuell och det är viktigt att kontinuerligt smärtbedöma för att ge korrekt mängd och typ av analgesi (Hernandez-Avalos et al. 2019). Smärtprotokollens syfte är inte enbart att detektera smärta, utan även att gradera smärtan för en adekvat smärtlindring (Hernandez-Avalos et al. 2019). Smärtprotokollen som används inom djursjukvård är ofta smärtprotokoll från humansjukvården som modifierats för det specifika djurslaget (Hernandez-Avalos et al. 2019). Smärtprotokollen som utformats har försökt sammanställa olika indikationer för smärta såsom förändringar i beteende, ansiktsuttryck och kroppspositionering (Reid et al. 2007). Det finns ett flertal validerade smärtprotokoll för att detektera tecken på och grad av smärta för katter (Reid et al. 2007). Protokollen är utformade för olika typer av smärta men kan huvudsakligen delas in i protokoll för akut- eller kronisk smärta (Reid et al. 2018). De för akut smärta används ofta av djurhälsopersonal i en klinisk miljö medan de för kronisk smärta ofta är till för djurägaren att fylla i och bedöma beteendeförändringar hos djuret över en längre tid i dess hemmiljö (Reid et al. 2018). Hernandez-Avalos et al. (2019) framhäver dock att en utvärdering av katters smärta och behov av smärtlindring aldrig enbart kan utgå från ett smärtprotokoll då det riskerar att utesluta smärtlindring för vissa katter som är i behov av det. Eventuella felbedömningar vid användandet av smärtprotokoll inom veterinärvård påverkas av smärtbedömarens erfarenhet av liknande tillstånd, vilket kan leda till att smärtan överskattas om bedömaren har kunskap om att tillståndet är smärtsamt, eller underskattas om bedömaren inte har liknande erfarenheter (Reid et al. 2018). Reid et al. (2018) menar att djurägaren även kan uppskatta smärta utefter vad djurägaren tror att veterinären vill veta eller medvetet underskatta smärtan på sitt djur på grund av rädsla för avlivning. PROTOKOLL FÖR AKUT SMÄRTA Simple Descriptive Scale, Numerical Rating Scale , Visual Analogue Scale Historiskt sett har endimensionella smärtskalor varit mest förekommande för att bedöma intensiteten av akut smärta (Reid et al. 2018). De vanligas-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=