2024 – NR 2 RAID – 7 reras och summeras sedan tillsammans för att uppskatta den grad av smärta som katten upplever där 20 är maximal smärta (Robertson 2018). Feline Grimace Scale I en prospektiv fallkontrollstudie undersöker Evangelista et al. (2019) möjligheterna att använda sig av smärtskalor enbart baserade på ansiktsuttryck, genom att utöka de redan befintliga uttrycken som använts i tidigare smärtprotokoll. Efter studien utformade studieförfattarna Feline Grimace Scale (FGS). Artikelförfattarna adderade parametrarna ögonåtstramning, morrhårsförändringar samt huvudposition. Studien genomfördes med hjälp av ett inspelat videomaterial av katter med akut smärta som sedan smärtlindrades, samt smärtfria katter. Studieresultatet visade en signifikant skillnad i graderingen av smärta då både de smärtlindrade katterna och katterna utan smärta fick lägre poäng än de med akut smärta, vilket antyder att de fem olika ansiktsuttrycken i FGS ger en bra indikation för att identifiera katters smärttecken (Evangelista et al. 2019). PROTOKOLL FÖR KRONISK SMÄRTA Feline Musculoskeletal Pain Index För att detektera kronisk smärta hos katt finns det objektiva mätmetoder som aktiveringsmonitorer och gång-analyser och även om de visar lovande resultat har de praktiska begränsningar för klinisk användning (Enomoto et al. 2022). För att upptäckten av kronisk smärta inte enbart ska vara beroende av kattägarens redogörelse vid veterinärbesök finns det smärtprotokoll som utvecklats för identifiering av smärtsamma kroniska tillstånd. Feline Musculoskeletal Pain Index (FMPI) är det smärtprotokoll som är mest studerat av de protokoll som är inriktade på kronisk smärta hos katt (Enomoto et al. 2022). FMPI består av 17 frågor där kattägaren graderar kattens förmåga att utföra olika beteenden samt eventuell smärta, och sedan sammanställs poängen för att uppskatta kattens smärta. I en studie av Benito et al. (2013) undersöks hur väl smärtprotokollet kunde identifiera individer med smärtsam ledsjukdom och fann att protokollet hade en god reliabilitet samt intern validitet. Däremot var det svårt att gradera vilken smärtnivå katter hade. DJURÄGARES FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA SMÄRTA I en studie av Moody et al. (2022) undersöks användbarheten av CMPS-F före och efter en kortare utbildning av smärtbedömning med hjälp av smärtprotokollet. Studien innefattade deltagare utan kännedom om CMPS-F samt veterinärer. Samtliga deltagare smärtbedömde katter från ett videomaterial före och efter utförd ovariehysterektomi. Resultatet av studien visade att bedömningarna av deltagare utan tidigare kunskap om CMPS-F samstämde bra med veterinärernas smärtbedömning både före och efter utbildningen. Moody et al. (2022) drar slutsatsen att den korta utbildningen deltagarna fått inom användandet av CMPS-F inte nödvändningsvis förbättrar användbarheten av smärtprotokollet, utan att resultaten var goda även utan utbildning. Monteiro et al. (2023) utförde en global enkätstudie där kattägare fick använda sig av FGS för att gradera potentiell akut smärta hos katter. I studien jämfördes resultaten mellan kattägarnas uppskattning med erfarna veterinärers för att analysera hur väl de samstämde med hjälp av frågeformulär där kattägarna smärtbedömt bilder på kattansikten med hjälp av FGS. Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad mellan kattägarnas och veterinärernas gradering med undantag för när katten uppvisade ett spänt nosparti. Monteiro et al. (2023) konkluderar att FGS är ett bra verktyg för kattägare för att detektera potentiellt akuta smärttecken, även utan utbildning i smärtbedömning. I en studie av Vainionpää et al. (2012) undersöktes hur väl kattägares smärtbedömning överensstämde med palpation och termografiska bilder av katter med och utan smärta. Termografiska bilder kontrollerade yttemperatur på studiens katter för att undersöka huruvida någon temperaturökning fanns som kunde tyda på en inflammatorisk reaktion och smärta. Ett formulär ifylldes av kattägarna med frågor om kattens vanor i hemmet för att detektera eventuell smärta. Palpation av ryggrad, leder och muskler genomfördes av en veterinär blindad för kattens bakgrund. Resultaten av kattägarnas uppskattning av potentiell smärta visade att kattägarnas uppskattning av smärtan inte samstämde vid en jämförelse med både termografin och palpationen, som båda indikerade en högre grad av smärta. Utifrån denna studie drar Vainionpää et al. (2012) slutsatsen att kattägare som inte är tränade i att smärtbedöma katter sällan upptäcker tecken på lindrig smärta hos dem. Huvudtitel: Kattägares förmåga att bedöma katters smärta utifrån videomaterial Författare: Stenhammar, Kajsa och Sunding, Josefin Handledare: Pedersen, Anja Examinator: Brunius Enlund, Karolina Utgivningsår: 2023 Nivå- och fördjupningsbeteckning: Grundnivå, G2E Studentens programkoppling: VY010 Djursjukskötarprogrammet, 180.0hp Handledande institution: (VH) > Institutionen för kliniska vetenskaper (KV) (t.o.m. 231231) Valfria nyckelord: smärtbedömning, smärtprotokoll, smärttecken, kattägare, katt, enkät URN:NBN: urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19166 Permanent URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19166 Josefin Sunding och Kajsa Stenhamar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=