2024 – NR 3/4 RAID – 17 finns det en mängd utmaningar och det gäller att tänka till innan man står där med ett sederat djur och upptäcker att förhållandena inte är de bästa. Väder och vind - rätt kläder för aktuellt väder gäller i synnerhet under dessa förhållanden då man kan bli ståendes på knä under en längre tid för att hålla djurets huvud i rätt läge, exempelvis en idisslare som i annat fall skulle riskera att aspirera vominnehålI vid felläge. Vidare måste man tänka på att det ska finns något att lägga djuret på för att isolera från väta och kyla. Beroende på årstid, stress eller sjukdom riskerar djuret att drabbas av hypotermi eller hypertermi och vilka åtgärder skall då vidtas? Hur snabbt kan man administrera antidot och få upp djuret igen? UTRUSTNING – PACKNING OCH ANSVAR Den mest vitala delen i utrustningen borde vara den lilla lådan med specifika antagonister (motgift) som alltid skall vara med, nära tillhands. Medhjälpare ska vid akut läge kunna administrera rätt ancidot. För kännedom kristalliseras exempelvis Naltrexon vid lägre temperaturer. Detta är bra att veta utifall du öppnar akutlådan och finner att det ancidot du just tänkt dra upp är obrukbart för tillfallet. Det återfår flytande form vid uppvärmning, i fåle kan detta innebära din armhåla. NÄR ANVÄNDS TEKNIKEN? Immobilisering av djur med injektionsvapen eller blåsrör används vid flytt, behandling eller infångande av djur, både vilda och tama. I djurparker och hägn är det till stor hjälp då djuren behöver flyttas, undersökas eller behandlas vilket skulle vara en omöjlighet annars. I flera parker tränas djuren för att på så sätt undvika en onödig sövning vid återkommande hälsokontroller eller uppföljning av pågående behandling. Runt om i världen bedrivs flera spännande forskningsprojekt där vapen eller blåsrör är helt avgörande för genomförandet. Äntligen nere, grindar ställs ut och traktorvagnen backas upp mot djuret för lastning. Förstahjälpenlådan vid immobilisering, skall alltid bäras i exempelvis benfickan. Susanne Simonsson, foto: privat. Vid publiceringen 2015: För tillfället jobbar jag på Distriktsveterinärerna och kan bistå vid immobilisering med injektionsvapen om det skulle behövas. Det kan vara bönder som inte kan fånga in skadade eller sjuka djur i stora hägn eller rymlingar som snabbt blir förvildade. Det kan också gälla vilda djur som fastnat och som bedöms kunna släppas direkt efter räddning. På ledig tid jobbar jag som volontär via viltjouren och kommer då i kontakt med vilda men mycket mindre djur. I år har gården besökts av allt från igelkottar till lom. De flesta har kunnat rehabiliterats och återfått sin frihet medan några har haft för svåra skador eller sjukdomar. Alla som vill, har ett genuint intresse och plats för viltrehabilitering kan söka och gå utbildningen via KFV Riks, Katastrofhjälp - Fåglar och Vilt. På deras hemsida kan man även se närmaste anläggning för viltrehabilitering ww.kfv-riks.se. Vad det gäller immobilisering så går det årligen en kurs i Norrköping på Kolmården. Kursen heter lmmobilisering av djur med hjälp av injektionsvapen och målgrupp för denna är veterinärer samt personal inom viltforskning, vilthägn, djurparker, djursjukvården och lantbruket. Slutligen behöver jag väl inte nämna att roligare än så här kan man ju knappast ha det på jobbet! Det bästa med det hela är att alla som vill, med rätt bakgrund, kan få chansen. Till vardags jobbar jag som djurvårdare på utökad nivå men är även aktiv inom viltrehabilitering på min fritid. /Susanne Simonsson.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=