6 – RAID NR 3/4 – 2024 ÖVRIGA TILLSTÅND Patienter med hypertyreos har ökad ämnesomsättning och således ökat syrebehov samt ökad känslighet för hypoxemi (Smith 2002). För att upprätthålla bra syresättning hos dessa patienter vid anestesi framställs preoxygenering som en väsentlig åtgärd (Smith 2002). Det är dock viktigt att undvika stress, vilket bör beaktas vid preoxygenering, då det kan utlösa tyreotoxisk kris vilket är ett livshotande tillstånd för patienter med hypertyreos (Smith 2002). Anemiska patienter har lägre halt erytrocyter och därmed lägre nivåer av hemoglobin (Shepard & Brainard 2014). Ett lågt hemoglobinvärde kan leda till att patienten får nedsatt syresättningsförmåga (Kerr 2014). Kroppen försöker kompensera för detta genom att öka hjärtminutvolymen, men det i kombination med nedsatt syresättning gör att patienten istället kan drabbas av hypoxi (Shepard & Brainard 2014). Det är därför rekommenderat att preoxygenera anemiska patienter för att minska risken för hypoxemi vid induktion av anestesi (Shepard & Brainard 2014). Större ansamling av vätska, vävnad eller gas i bukhålan resulterar i ett ökat intraabdominellt tryck (Conzemius et al. 1995). Detta kan bland annat ses hos patienter med magomvridning, akut ascites, diafragmabråck och akut blödning i bukhålan (Conzemius et al. 1995). Det ökade intraabdominella trycket resulterar i livshotande konsekvenser såsom kraftigt nedsatt funktion av bukorganen, samt det kardiovaskulära och respiratoriska systemet (Conzemius et al. 1995). Till följd av det ökade intraabdominella trycket får patienten minskad total lungkapacitet, vilket orsakar inandningssvårigheter och respiratorisk depression (Costa 2023). Kroppen försöker kompensera för den nedsatta syresättningen genom att öka andningsfrekvensen, men detta blir snabbt otillräckligt och då drabbas patienten av hyperkapni samt hypoxemi (Costa 2023). Således ska dessa patienter preoxygeneras innan induktion för att öka deras syrereserv och undvika hypoxemi (McCagherty & Woods 2022). 3.3.2 KONTRAINDIKATIONER McNally et al. (2009) redogör för att patienten behöver tolerera administrationssättet för att preoxygeneringen ska ge önskad fysiologisk effekt. Har patienten inte uppnått adekvat sederingsdjup när preoxygenering administreras finns det risk att patienten inte tolererar syrgasmasken och därmed blir stressad, vilket istället ökar syreförbrukningen (McNally et al. 2009). Downing och Gibson (2018) beskriver att utöver själva syrgasmasken så kan även andra faktorer i samband med preoxygenering orsaka stress, däribland fasthållning och känseln eller ljudet av det höga syrgasflödet. Stress leder till frisättning av katekolaminer som orsakar takykardi och takypné (Robertson et al. 2018). Stress resulterar således i att patientens syreförbrukning och syrebehov ökar (Brunson & Johnson 2014). Preoxygenering kan därmed vara kontraindicerat om det framkallar stress hos patienten (Downing & Gibson 2018). Det är därför väsentligt att anpassa administrationssättet utifrån vad individen tolererar för att undvika stress (Robertson et al. 2018). 3.4 ADMINISTRATION AV PREOXYGENERING 3.4.1 TIDSFÖRLOPP Praxis i humanvården är att administrera preoxygenering i minst tre minuter (Berhoud et al. 1983; Tanoubi et al. 2009; Azam Danish 2021). Detta då tre minuters preoxygenering generellt resulterar i önskad effekt hos patienten vilket är ett FeO2, utandad syrekoncentration, >90 % (Tanoubi et al. 2009). Således ska ingen specifik tidsangivelse uppnås, utan man ska eftersträva FeO2 >90 % och därav kan preoxygeneringen fortgå längre än tre minuter (Tanoubi et al. 2009). I två studier inom djursjukvården var tre minuters preoxygenering adekvat för att uppnå ökad syremättnadshalt i blodet hos friska hundar och fördröja tiden till dess att hypoxemi uppstod vid induktion (McNally et al. 2009; Ambros et al. 2018). I en annan studie administrerades preoxygenering i fem minuter till friska hundar, detta resulterade också i ökad syremättnad i blodet samt fördröjde tiden till uppkomsten av hypoxemi vid induktion (Javdani et al. 2018). 3.4.2 SYRGASKONCENTRATION 100 % syrgas är rekommenderat vid preoxygenering inom humanvården (Tanoubi et al. 2009; Frerk et al. 2015; Sara Ottosson, 47 år, bor norr om Stockholm med sin familj som består av maken, två tonårsdöttrar, en ponny och tre katter. Arbetar för närvarande som konsult på en privat klinik med ansvar för marknadsföring och kommunikation. Jag brinner för att kombinera mina erfarenheter inom finans med mitt engagemang för djursjukvård.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=