2024 – NR 3/4 RAID – 7 Nimmagadda et al. 2017). Syrgaskoncentrationer <100 % uppnår inte önskad syremättnadshalt i blodet och fördröjer inte tiden till dess att hypoxemi uppstår (Nimmagadda et al. 2017). Administration av 100 % syrgas vid preoxygenering kan orsaka atelektaser hos patienten, men Edmark et al. (2011) redogör för att atelektaser även uppstår vid lägre syrgaskoncentrationer. Tre studier inom djursjukvården använde 100 % syrgas vid preoxygenering vilket var adekvat för att uppnå ökad syremättnadshalt i blodet (McNally et al. 2009; Ambros et al. 2018; Javdani et al. 2018). 3.4.3 ADMINISTRATIONSVÄGAR OCH FLÖDESHASTIGHETER För att preoxygeneringen ska bli effektiv beskrivs det att flödeshastigheten bör vara högre än patientens maximala inandningsflöde och hög nog för att undvika återandning (Azam Danish 2021). För att undvika återandning och uppnå målet med preoxygenering som är ett FeO2 >90 % är det dessutom rekommenderat att patientens FiO2, inandade syrekoncentration, är 100 % (Baillard et al. 2014). SYRGASMASK Syrgasmask är praxis i humanvården vid administration av preoxygenering (Tanoubi et al. 2009; Azam Danish 2021). Inom djursjukvården beskrivs preoxygenering med flödeshastigheten 100ml/ kg/min via syrgasmask som adekvat för att uppnå ökad syremättnadshalt i blodet och fördröja tiden till dess att hypoxemi uppstår vid induktion (McNally et al. 2009; Ambros et al. 2018; Javdani et al. 2018). Manning (2002) beskriver däremot att högre flöden på 6-10L/ min krävs för att patienten ska uppnå ett FiO2 mellan 40–80 %. Vid användning av syrgasmask är det väsentligt att masken är välanpassad till patientens ansikte då det annars resulterar i att syrgasen späds ut med rumsluften, vilket resulterar i lägre syrgaskoncentrationen och därmed inadekvat preoxygenering (McGowan & Skinner 1995). FLOW-BY Robertson et al. (2018) beskriver att syrgasmasken kan orsaka stress hos vissa patienter och föreslår flow-by som ett mindre stressfullt administrationssätt. Preoxygenering via flow-by innebär att syrgas administreras via anestesisystemets Y-stycke som då hålls framför patientens nos (Ambros et al. 2018). Preoxygenering via flow-by konstaterades vara mindre effektivt än syrgasmask i en studie av Loukopoulos och Reynolds (1997). I samma studie framkom det att för att få effekt av flow-by krävdes det att Y-stycket hölls så nära nosen som möjligt och inte mer än 2 centimeter från nosen, samt ett flöde på 2L/min (Loukopoulus & Reynolds 1997). Manning (2002) beskriver dock att högre flödeshastigheter mellan 6-8L/minut behövs vid användning av flow-by för att patienten ska uppnå ett FiO2 mellan 25–40 %. I en senare studie av Ambros et al. (2018) jämfördes effekten av preoxygenering med flöde 100ml/kg/min mellan flow-by 2,5cm från hundars nos och syrgasmask. Resultatet visade att patienterna som preoxygenerats via syrgasmask drabbades av hypoxemi 120–254 sekunder efter induktion, medan patienterna som preoxygenerats via flow-by drabbades av hypoxemi 49–83 sekunder efter induktion (Ambros et al. 2018). Ambros et al. (2018) konkluderade att syrgasmask var ett mer effektivt administrationssätt då det gav längre tidsmarginal till dess att patienten drabbades av hypoxemi vid induktion jämfört med flow-by. SYRGASGRIMMA Inom humanvården beskrivs högflödessyrgasgimma som ett nytt administrationssätt vid preoxygenering (Rosén et al. 2021; Sjöblom et al. 2021; Park et al. 2023). Studier har visat att högflödessyrgasgrimma ger snarlik effekt som syrgasmask och således är ett adekvat administrationssätt för att upprätthålla syremättnaden i blodet, samt minska risken för hypoxemi (Rosén et al. 2021; Sjöblom et al. 2021; Park et al. 2023). Det beskrivs dock i en studie att patienter som preoxygenerades med syrgasgrimma i större utsträckning upplevt obehag jämfört med syrgasmask (Park et al. 2023). Inom djursjukvården kan både låg- och högflödessyrgasgrimmor användas för att administrera syrgas (Guenther 2018). Används en lågflödessyrgasgrimma kan ett flöde mellan 50-150ml/kg/minut ges och då uppnå ett FiO2 mellan 30–70 % hos patienten (Mazzaferro 2015). Används en högflödessyrgasgrimma kan ett flöde mellan 1-60L/minut administreras och uppnå ett FiO2 mellan 21–100 % (Guenther 2018). Flöden över 100ml/ kg/minut kan dock vara irriterande för patienten (Mazzaferro 2015). SYRGASBUR Syrgasburar kan inom djursjukvården användas för att administrera syrgas och redogörs som ett stressfritt alternativ då patienten inte behöver hanteras av personalen vid administration (Guenther 2018). Syrgasburar medför generellt att patienten uppnår ett FiO2 mellan 40– 50 % (Mazzaferro 2015). Huvudtitel: Preoxygenering i praktiken. Praxis inom svensk smådjurssjukvård Preoxygenation in practice. Praxis within Swedish small animal health care Filippa Engelin och Sara Ottosson Handledare: Louise Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för kliniska vetenskaper Examinator: Karl Ljungvall, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för kliniska vetenskaper Omfattning: 15 hp Nivå och fördjupning: Grundnivå, G2E Kurstitel: Självständigt arbete i djuromvårdnad Kurskod: EX0994 Program: Djursjukskötarprogrammet Kursansvarig inst.: Institutionen för kliniska vetenskaper Utgivningsort: Uppsala Utgivningsår: 2024 Upphovsrätt: Alla bilder används med upphovspersonens tillstånd Nyckelord: anestesi, apné, hund, hypoxemi, hypoxi, induktion, katt, preoxygenering, smådjurssjukvård, Sverige Länk: Hänvisning till fullständigt arbete via qr koden. Filippa Engelin och Sara Ottosson
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=