2025 – NR 1 RAID – 1 #12025 NCERT – NÄSTÄPPA HOS HÄSTAR EFTER NARKOS EXAMENSARBETE – SMÅVILT I DJURSJUKVÅRDEN SEKO – DET ”NYA” FACKFÖRBUNDET INOM DJURVÅRDEN
4 INNEHÅLL NR 1/2025 NCERT EXAMENSARBETE SEKO RAID 4 8 12 13 Vi är redan i mitten på juni, våren har bara sprungit förbi och nu står vi här i försommaren och har sommaren framför oss. En sommar som jag hoppas består av ledighet och tid för familjen och allt det vi önskar prioritera när tiden finns. Eller om ni hellre vill ha egen tid med er fyrbenta vän på en hundstrand, eller på långa promenader i skogen. Styrelsen har under våren svarat på remiss från jordbruksverket samt fortsatt varit med i DYN och där fört vår talan kring förberedelserna inför remiss om godkänd djurvårdare. Sommaren kommer innehålla förberedelser för vårens kongress samt fler remissvar till Jordbruksverket bland annat. Har du något material du önskar publiceras i tidningen eller tips på något intressant vi borde skriva en artikel om får du gärna kontakta oss på redaktion@raid.se Annars vill jag ur styrelsens vägnar önska er en riktigt glad sommar! Hälsningar Ida Grönvall-Nilsson, Redaktör tidningen RAID REDAKTÖREN HAR ORDET Utgiven av Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården Tidningen ingår i medlemsavgiften och utkommer 4 gånger per år. Lösnummerpris 50:- inkl moms. Redaktör Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Ansvarig utgivare Eva Hallberg ordforande@raid.se Annonsering annons@raid.se, annonsguide och priser på hemsidan www.raid.se Hemsidans innehåll hemsida@raid.se Medlemsregistret medlem@raid.se Form och layout, tidning och hemsida Magnus Backe, Distance info@distance.se Tryck av tidning Veinge Tryckeri Omslagsbild: © Creative Commons Zero (CC0) Artiklar och övrigt material får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med författaren. Redaktionen ansvarar ej för eventuella felaktigheter i artiklar eller i övrigt insänt material. Eventuella åsikter som förs fram är skribenternas egna. 2 – RAID NR 3/4 – 2024 NR 1/2024 Rapport från kongress 2024 Nya styrlesen – vilka är vi? Exjobb hygien och miljö Blodprovstagning Raid stipendie 2 4 8 10 12 17 18 8 Xxx Varma hälsningar från... Ida Grönvall-Nilsson, Ordförande RAID ORDFÖRANDE HAR ORDET 10 NR 3/4 – 2023 Utgiven av Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården Tidningen ingår i medlemsavgiften och utkommer 4 gånger per år. Lösnummerpris 50:- inkl moms. Redaktör Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Ansvarig utgivare Ida Grönvall Nilsson redaktion@raid.se Annonsering annons@raid.se, annonsguide och priser på hemsidan www.raid.se Hemsidans innehåll hemsida@raid.se Medlemsregistret medlem@raid.se Form och layout, tidning och hemsida Magnus Backe, Distance info@distance.se Tryck av tidning Veinge Tryckeri Omslagsbild: © Creative Commons Zero (CC0) Artiklar och övrigt material får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med författaren. Redaktionen ansvarar ej för eventuella felaktigheter i artiklar eller i övrigt insänt material. Eventuella åsikter som förs fram är skribenternas egna. Som medlem får du: • Medlemstidningen fyra gånger per år. • Rabatt på kurser och vidare utbildningar som föreningen arrangerar. • Möjlighet att påverka hur din yrkessituation ser ut idag och i framtiden. • Ett brett kontaktnät inom djursjukvården i Sverige och internationellt. • Medlemsförmåner. Ansök idag på www.raid.se. Varför bli medlem i RAID? 9 8 12
2025 – NR 1 RAID – 3 Hill’s historia & värderingar Våra verktyg Uppstarten sker på din klinik med vår representant. Dessa utbildningsmoduler tar ca 60min. De digitala kan ske närsom och tar ca 45 min, totalt 14 timmar. Efter genomförd utbildning, kommer man att få sin välförtjänta bricka ”Certifierad Kostrådgivare”, samt ingå i Hill’s Community och vara prioriterad för oss gällande information, kurser och nyheter. PÅ KLINIK: DIGITALA: Dietfoder Mage/tarm Vikt Leder Urinvägar Njurar Hud Cancer & Återhämtning Friskfoder 5e vitala bedömningen Livsstadier Multi-Benefit + Nutrition Nutritionell bedömning Förstå etiketten Energiberäkning (RER, DER) Att jämföra foder Kundomtanke & Försäljning Compliance Perfect Clinic Myter & Trender Färskfoder Spannmål Högproteinfoder Hill’s Pet Nutrition UTBILDNINGSPROGRAM FÖR KOSTRÅDGIVARE UTBILDNINGSPROGRAM Hill´s kommer under 2024 att genomföra ett grundligt utbildningsprogram kring främst nutrition. Syftet med detta är att stärka klinikerna med kunskap för att kunna bemöta djurägarna på bästa sätt. Målsättningen är att engagera och utbilda 1-2 personer per klinik, som kan verka som kostrådgivare och kunskapsbärare inom kliniken! Programmet är kostnadsfritt, förutom egna arbetstiden för de som utbildas. Anmäl dig till din Hill’s representant, eller Hans_Axelsson@colpal.com Sommarhälsning från RAID Stort tack till er som varje dag gör skillnad för djuren! Vi önskar er en välförtjänt sommar med vila, värme och tid för återhämtning – tillsammans med både två- och fyrbenta vänner. Glad sommar! /Styrelsen i RAID © Danielvw | Dreamstime.com
4 – RAID NR 1 – 2025 KLINISK REVISION INTRODUCTION Recovery after general anesthesia is associated with several risk factors for horses. Airway obstruction is one of many complications that may occur during the recovery phase (Clark-Price, 2013). The complication rate vary according to the literature. In a study by Johnston et al. (2002) the frequency was 3,7%, while other studies have revealed frequencies ranging from 0,041,4% (Thomas et al., 1987), 0,3-1,5% (Senior et al., 2007) to 0,3% (Dugdale et al., 2016). Complete or partial airway obstruction due to nasal edema is a common respiratory complication during the recovery period after general anesthesia (Doherty & Valverde, 2006; Dugdale & Taylor, 2016; Muir & Hubbel, 2009). This is a problem particularly in horses placed in dorsal recumbency, since the head is below the level of the heart of the horse, which cause an increased hydrostatic pressure in the head (Muir & Hubbel, 2009). The crosssectional area of the nasal passage is reduced, which cause increased breathing resistance. Prolonged anesthesia also increases the risk of swelling of the outer airways (Ackburally & Flaherty, 2009). Another risk factor of airway obstruction is nasal bleeding (Doherty & Valverde, 2006). At the hospital where the data was collected, a common complication when the horse is placed in the recovery and NCERT CLINICAL AUDIT 2021-09-24 An audit on the incidence, risk factors and prevention of nasal congestion of horses in recovery after general anesthesia in a veterinary hospital.
2025 – NR 1 RAID – 5 Ge din valp den bästa starten i sitt nya hem TRYGGHET när jag är orolig om natten MOD när jag blir rädd för höga ljud FOKUS när jag ska lära mig nya saker extubated is snoring. If the horse shows any signs of upper respiratory issues (indicated by an inspiratory snoring sound when extubated and the respiration once again is performed through the nostrils) a nasal tube is placed in one of the nostrils. In most cases, the issues are resolved by this approach. However, complications have been experienced when using nasal tubes, for example nasal bleeding, complicated placement of the tube, horses easily losing the tube early in the recovery phase, etc. Standardized protocols for extubation and management of a patient with respiratory complications are nowhere to be found at the hospital, which is another issue to handle. PROJECT METHODOLOGY The outcome was measured as; the number of horses that received a nasal tube during the recovery period after general anesthesia. The journals of the last 40 cases that were anesthetized on the hospital were reviewed, and the percentage share of the horses which received a nasal tube out of the 40 horses anesthetized, were calculated. From the anesthesia journals, the signalment (breed, weight and age) of the horse were retrieved, as well as the type of surgery that was performed. Further were the length of the anesthesia, the positioning of the horse in dorsal or lateral recumbency and the use of a nasal tube or not in the recovery, recorded. Both foals and adult horses were included. Horses which were euthanized before the recovery phase were excluded from the study. To complement the audit, a questionnaire was sent by email to all veterinary nurses and veterinarians who perform anesthesia at the hospital. The aim of the questionnaire was to get an insight of the recovery routine and what respiratory problems the personnel had experienced during the recovery period. The questions that were asked were: • How are your routines when a horse enters the recovery room and it is time for extubation? • Do you experience any issues with respect to respiration in the recovery? If yes, what kind of issues? RESULTS OF DATA COLLECTION Out of 40 anesthesia journals that were reviewed, two were excluded since both horses were euthanized on the table. Of the remaining 38 patients, 26 had some kind of respiratory complication following extubation and received a nasal tube. This represents an overall percentage of 68% of the anesthetized horses having a respiratory complication during their recovery. Data of all patients included in the audit is presented in the table below. As the second part of this audit, the questionnaire was responded by nine out of eleven respondents (82%).
6 – RAID NR 1 – 2025 In the first question, eight (89%) mentioned that the endotracheal tube is removed when the horse is breathing regularly, and seven (78%) that a nasal tube is used if the horse is snoring. Six respondents (67%) described that they are prepared to re-intubate if necessary, and four respondents (44%) commented that they usually let the mouth gag stay in the mouth for a little while after extubation. In the second question, seven respondents (78%) mentioned snoring as a common problem. Nasal bleeding and irregular breathing were mentioned by three respondents (33%) respectively. Four respondents (44%) described respiratory arrest when the horse enters the recovery room. Two respondents (22%) mentioned that the nasal tube can fall out from the nostril early in the recovery period leading to difficulties to breath properly during a long period of time before the horse is able to stand up. DISCUSSION AND REFLECTION The overall percentage of horses with respiratory related complications in the recovery was 68%. Compared to the literature, mentioned above, it is high percentage of the horses suffering from airway obstruction. Since the focus of this audit is on how many horses experiencing nasal congestion, the “complication rate” is higher than in the literature, since all horses that received a nasal tube is in the “complication group”. The difficulty of measure morbidity compared to mortality, leads to extremely varied results in the existing studies (Dugdale & Taylor, 2016). The complications were mainly snoring. The origin of the snoring in the horses from the journals is unknown, since the airways had not been examined during the recovery phase. In most cases, the abnormal inspiratory sounds during the recovery period which were heard by the respondents is probably due to nasal congestion since it is the most common complication following extubation of trachea (Auckburally & Senior, no date). There are several factors that predispose the horse for upper airway obstruction, these factors will be described below and discussed whether interventions can be made or not. DURATION OF ANESTHESIA A long duration of anesthesia can predispose the horse for airway obstruction (Auckburally & Flaherty, 2009; Doherty & Valverde, 2006; Laurenza et al., 2020). The study by Laurenza et al. (2020) showed that every additional hour of surgery, the risk of respiratory complications increased by a factor of 1,5. The group with a nasal tube had a median length of 97,5 minutes (ranging 40 to 305), and the group without a nasal tube had a median length of 70 minutes (ranging 20 to 125). The median length differs with almost 30 minutes between the group that required nasal tubes and the one that did not. To minimize anesthetic time, all horses should be clipped and washed prior to induction, as long as the horse tolerates it. Complete preparation of the operation room should also be done before bringing the horse down to surgery. WEIGHT OF THE HORSE Heavy weight of horses is related to an increase in respiratory complications (Auckburally & Senior, no date; Laurenza et al., 2020). In a study by Southwood et al. (2003), it was shown that heavy horses – above all draft horses – were at greater risk of airway obstruction, especially due to laryngeal hemiplegia. The group with a nasal tube had a median weight of 400,5 kg (ranging 125 to 680) while the group without a nasal tube had a median weight of 296 (ranging 80 to 512). The group who required nasal tubes was generally heavier. If possible, heavy horses can be operated standing. However, if that is not possible, these horses should be clipped and washed prior to induction as far as possible to reduce anesthetic time. RECUMBENCY It has been discussed previously that dorsal recumbency increases the risk of nasal congestion since the level of the head is lower than the heart (Doherty & Valverde, 2006; Muir & Hubbel, 2009; Thomas et al., 1987). Elevating the head during anesthesia can help since the severity of congestion is related to the position of the head in relation to the body (Muir & Hubbel, 2009). In the group with a nasal tube, 21/28 (75%) were in dorsal recumbency, and in the group without a nasal tube, 7/10 (70%) were in dorsal recumbency. There was only a slight difference between the two groups, this might be due to the small number of horses included. To get a more reliable result, a higher selection of horses is necessary. Since there was no difference in the results, there will be no intervention proposed in this audit. If, however, horses that had been in dorsal recumbency in greater occurrence tend to be more prone to nasal congestion than those who had been in lateral recumbency, the operation personnel may have to discuss if more surgeries can be made in lateral recumbency. EXTUBATION PHASE Eight out of nine respondents (89%) mentioned that the endotracheal tube is removed when the horse is breathing regularly. This is confirmed as an acceptable approach by Doherty and Valverde (2006). The endotracheal tube can also be removed once the horse swallows, or be left in place until the horse stands (Clark-Price, 2013), which they generally tolerate well (Doherty & Valverde, 2006; Wagner, 2009). This, however, is not mentioned by any of the respondents. There are some risks associated with recovering with an endotracheal tube – the horse may bite the tube and complete airway obstruction may occur if the tube gets kinked or if the horse pushes its head in the corner (Auckburally & Senior, no date). Placement of a nasal tube during the recovery period reduces the incidence of airway obstruction (Doherty & Valverde, 2006; Wagner, 2009). Despite that, complications may occur when using it. Nasal congestion of the upper airways can make it difficult to get the nasal tube in place (Muir & Hubbel, 2009). If the tube is forced into the nostril, it can not only cause damage to the structures in the upper airways, but also cause nasal bleeding, which can be aspirated and lead to pneumonia (Doherty & Valverde, 2006). Nasal tubes are also snorted out easily early in the recovery phase, which may leave the horse with airway obstruction (Auckburally & Senior, no date).
2025 – NR 1 RAID – 7 PHENYLEPHRINE In a prospective study in horses (Lukasik et al., 1997) phenylephrine was given intranasally to anesthetized horses in dorsal recumbency approximately 30 minutes prior to the end of the procedure. Its vasoconstrictive effect reduces swelling in the upper airways and the effect lasts for about one hour (Lukasik et al., 1997). In the study, 5 ml of 0,15% phenylephrine was given in each nostril. This dose was calculated for a 500 kg horse, which means that the dose would have to be reduced for smaller horses and foals due to the risk of hypertension. Hypertension is one adverse effect that may occur. For that reason, the horses were monitored every five minutes before and after administration, and neither heart rate or blood pressure changed from baseline over time for the horses that received phenylephrine compared to placebo. The result showed that of the horses that received phenylephrine, only two horses (10%) required placement of a nasal tube in the recovery, whilst 12 horses (60%) from the control group required a nasal tube. The two horses from the phenylephrine group who required a nasal tube received phenylephrine 46 respectively 54 minutes prior to extubation, which may have been too early, since the positive effect might had diminished by the time of extubation (Lukasik et al. 1997). Phenylephrine is not used at the hospital today, but it will be included in the intervention. Since the study by Lukasik et al. (1997) indicated that two horses received phenylephrine too early, one may suggest that horses at this hospital are administered phenylephrine 15 minutes prior to the end of surgery. It should not be given to individuals that are hypovolemic or hypertensive due to the risk of hypertension. The cost of phenylephrine is £14 per bottle (10 mg), if approximately 15 mg are used for an adult patient it will be £21 extra per patient. A 12 ml syringe (8p) is also needed, as well as a 20G needle (2p), a pair of non- sterile gloves (16p) and a dog urinary catheter (76p). In total, this will cost £22. These costs, in comparison to the costs of potential complications that may occur, like pneumonia, are very small.
8 – RAID NR 1 – 2025 ANESTHESIA JOURNALS One issue with the anesthesia journals at this hospital is that the quality of the recovery is not included. One improvement that could be made with respect to the anesthesia journals is the amount of data in the anesthesia journal considering breathing or complications, for example recovery scoring. Only when complications are known, changes can be made for specific patients. STAKEHOLDERS AND RESOURCES The stakeholders are everyone involved in the patients – the surgeon, anesthesiologist, healthcare staff etc. If the risk of complications can be reduced, the amount of costs for treatment of these complications also can be decreased/reduced. The resources needed for this intervention are small in comparison to the possible complications that may occur during the recovery phase. In respect to time, this intervention will not prolong neither the anesthesia time nor the time spent in the recovery for the staff. Economically, a small increase in costs per patient will be made (£22), but the expectation is that as many hoses as possible will recover without inspiratory complications. Since the recovery period implicate less monitoring as well as the behavior and anatomy of horses may cause problems, it is difficult to avoid complications completely (Laurenza et al., 2020). Constant and accurate monitoring by experienced personnel and immediate intervention if complications occur is the most essential factor for a safe recovery (ClarkPrice, 2013). PLANNED INTERVENTION Following measures are suggested for this intervention referring to improvements regarding nasal congestion in horses during the recovery phase after general anesthesia; • Ensure that everyone gets the same introduction and intern education when learning how to anesthetize horses. • Create a step-by-step document for the routines in the recovery. This document should be printed and pinned to the wall outside the recoveries and e-mailed to everyone at the hospital, to make sure everyone knows what to do in an emergency situation. • All horses should be clipped and washed prior to surgery as long as they tolerate it. • Draft horses and other big horses with increased anesthetic risk should be operated standing if possible. • The operation room should be completely prepared before the horse enters. • Phenylephrine (3mg/100kg) diluted in saline should be given intranasally to all patients approximately 15 minutes prior to the end of surgery. It should not be given to horses suffering from hypertension or hypovelemia during anesthesia. • The use of a nasal tube when indicated should be continued. • Recovery scoring will be a part of the anesthesia journals, as well as what type of eventual complication that occurred. CONCLUSION The incidence of complications at the hospital was relatively high compared to complications reported in the literature. This may be due to the chosen approach in selection of criteria for complications. The literature was reviewed to evaluate which factors that affect the incidence of nasal congestion, and were considered applicable to make an intervention for. References: Auckburally A and Senior M (no date). Anesthesia: recovery – complications. Vetacademy [Online]. Available from: www.vetstream. com/treat/equis/freeform/anesthesia-recovery-complications [2021-09-05]. Auckburally A and Flaherty D (2009). Recovery from anaesthesia in horses 1. What can go wrong? In Practise 31, pp. 340-347. Clark-Price SC (2013). Recovery of Horses from Anesthesia. Veterinary Clinics Equine 29, pp. 223–242. Doherty T and Valverde A (2006). Chapter 3: The Respiratory System. In: Manual of Equine Anesthesia and Analgesia 1st ed. Oxford: Blackwell Publishing Ltd, pp. 37-66. Dugdale AH and Taylor PM (2016) Equine anesthesia-associated mortality: where are we now? Vet Anaesth Analg 43, pp. 242–255. Johnston GM, Eastment JK and Wood JLN et al. (2002). The confidential enquiry into perioperative equine fatalities (CEPEF): mortality results of Phases 1 and 2. Vet Anaesth Analg 29, pp. 159–170. Laurenza C, Ansart L and Portier K (2020). Risk Factors of Anesthesia-Related Mortality and Morbidity in One Equine Hospital: A Retrospective Study on 1,161 Cases Undergoing Elective or Emergency Surgeries. Frontiers in Veterinary Science 6, pp. 1- 10. Lukasik VM, Gleed RD, Scarlett JM, Ludders JW, Moon PF, Ballenstedt JL and Sturmer AT (1997). lntranasal phenylephrine reduces post anaesthetic upper airway obstruction in horses. Equine Veterinary Journal 29 (3), pp. 236-238. Muir WW and Hubbel JAE (2009). Monitoring and Emergency Therapy, 2nd ed. St. Louis, Missouri: Saunders Elsevier. Southwood LL, Baxter GM and Wagner AE (2003). Postanesthetic upper respiratory tract obstruction in horses. [abstract]. Vet Surg 32, p. 602. Thomas SJ, Corbett WT and Meyer RE (1987). Risk factors and comparative prevalence rates of equine postanesthetic respiratory obstruction at NCSU. [abstract]. Vet Surg 16, p. 324. Wagner AE (2009). Complications in equine anaesthesia. Vet. Clin. N. Am.: Equine Pract. 24, pp. 735-752. Text: Joanna Sjöberg, Foto: Maria Elverson RAID publicerar Har du uppmärksammat ett arbete eller en skrift som passar att publiceras i RAID? Kontakta tidningen RAIDs redaktör: Ida Grönvall Nilsson på mail redaktion@raid.se
2025 – NR 1 RAID – 9 Essity har ett brett sortiment av förbandsmaterial – för en god sårbehandling www.essity.se info.se@medical.essity.com Sorbact® – Förebygger och behandlar sårinfektioner
10 – RAID NR 1 – 2025 EXAMENSARBETE Självständigt arbete i djuromvårdnad • 15 hp Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Djursjukskötarprogrammet – Uppsala 2024 DJURSJUKVÅRDENS MÖJLIGHETER OCH VILJA ATT HANTERA OCH VÅRDA SVENSKT SMÅVILT – EN ENKÄTSTUDIE
2025 – NR 1 RAID – 11 Vad gör man när man hittar ett skadat eller sjukt vilt djur? Vem lämnar man det till? Vem är ansvarig? Vid sökningar på internet finns inga enkla svar att hitta, då problem och frågor som rör vilda djur inte har en myndighet eller aktör som är ensamt ansvarig. Ansvaret kan ligga hos kommunen, polisen, länsstyrelsen, markägaren eller dig som privatperson enligt Länsstyrelsen. Svaret beror också på hur allvarlig skadan är och vilken art det gäller. Vid en internetsökning på “Skadat vilt djur” så hittar man olika råd för vad man ska göra när man hittar ett vilt skadat djur. Som djurhälsopersonal som arbetar på veterinärklinik är det inte helt ovanligt att man kommer i kontakt med vilda djur eller blir kontaktad av allmänheten som har frågor om skadat småvilt. Naturskyddsföreningen (2021) rekommenderar privatpersoner att ringa viltrehabiliterare som finns i ditt närområde eller kontakta organisationen katastrofhjälp – fåglar och vilt. Hittar du ett skadat eller dött rovdjur, rovfågel eller sällsynt fågel ska du ringa polisen (Polisen 2024). Länsstyrelsen rekommenderar att kontakta dem för att få reda på om det finns någon förening eller privatperson med tillstånd att rehabilitera skadat vilt (Länsstyrelsen). Även Naturvårdsverket rekommenderar att kontakta ens länsstyrelse för att ta reda på vilka som har tillstånd att vårda och rehabilitera skadat vilt (Naturvårdsverket 2023). På Polisens hemsida rekommenderar även de att kontakta länsstyrelsen i det län du bor i, då de vet vem i länet som har tillstånd att ta hand om det skadade djuret (Polisen 2024). Hittar du ett skadat djur som tillhör statens vilt ska du alltid kontakta polisen på 114 14. I statens vilt ingår ett antal däggdjur och fåglar med särskilt högt naturvärde (Polisen 2024). ”För att skydda utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter och tillförsäkra vetenskapen och undervisningen djur av sådana arter får regeringen föreskriva att vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas ska tillfalla staten” enligt 25 § i jaktlagen (SFS 1987:259). Om djur av dessa arter omhändertas, påträffas döda eller dödas när de är fredade ska det anmälas till Polismyndigheten (Polisen 2024). Om du hittar ett större dött djur i tätort eller på kommunal mark så ska du enligt Länsstyrelsen ta kontakt med din kommun. Om djuret dött på din tomt är du som fastighetsägare ansvarig för det och också att flytta på det. Ett mindre djur kan förpackas i påse och läggas bland hushållssopor men gäller ärendet ett större djur så bör du kontakta din kommun för att se vad som gäller där du bor (Länsstyrelsen). Som markägare har du också ansvar över det döda djuret om den lig-
12 – RAID NR 1 – 2025 ger på din mark, men skillnaden är att i skog och mark så tar naturen hand om det själv och du behöver oftast inte göra något (Länsstyrelsen). Observera att om djuret ingår i statens vilt så ska du alltid ringa polisen (Polisen 2024). Om du ser flera sjuka eller döda vilda djur i skogen så bör du kontakta Sveriges Veterinärmedicinska anstalt (SVA) som har ansvar att övervaka sjukdomsläget bland Sveriges vilt (Länsstyrelsen). Om du hittar ett djur som är mycket skadat bör det avlivas av djurskyddsskäl enligt Naturvårdsverket. Djuret får avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark (Länsstyrelsen). Det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten (Naturvårdsverket 2023). Vem detta är tar du reda på genom att kontakta markägaren (Länsstyrelsen). Ett vilt djur räknas aldrig som hittegods då det saknar ägare (Polisen 2024). VILTREHABILITERARE För att få hålla och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen enligt 41 a § jaktförordningen (1987:905). I Sverige finns det ett antal privatpersoner och föreningar som har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Tillstånden gäller oftast viltarter som igelkott, hare, ekorre och fåglar (Naturvårdsverket 2023). Naturvårdsverket ger länsstyrelserna möjlighet att besluta om hållande i rehabiliteringsärenden, eftersom de arter som är aktuella för behandling oftast inte finns med bland de som Länsstyrelsen får besluta om. En riktlinje för vård av fåglar är att djuren ska vara färdigbehandlade och släppas ut i frihet efter maximalt 3 månader enligt Naturvårdsverkets (2019). Om förvaringen måste förlängas krävs dispens från artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2019). När ett vilt djur hålls i fångenskap gäller djurskyddslagstiftningen. I 2 kap. 3 § säger djurskyddslagen att ”Den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov” (2018:1192). Länsstyrelsen gör en bedömning om man har tillräckliga kunskaper för att bedriva viltrehabilitering (KFV 2023). Det hålls även särskilda utbildningar från olika föreningar för att bli viltrehabiliterare (KFV 2023 & SVR 2024). För att få en samlad bild över hur viltrehabiliterare vårdar djur och hur deras samarbete med veterinärkliniker ser ut så skickades fyra allmänna frågor ut till 24 viltrehabiliterare. Baserat på svar från fem viltrehabiliterare så kom följande fram: Det ska alltid finnas en ansvarig veterinär kopplad till rehabiliteraren och ett tillstånd av länsstyrelsen. När det krävs mer avancerad vård så skapar rehabiliterare ofta sina egna kontakter med en veterinär som hjälper till ideellt. Mer avancerad vård i detta fall är till exempel röntgen, ögonlysning och medicin. Viltrehabiliterare kan ha olika avtal med kliniker där vissa kan erbjuda mer avancerad vård och bedömningar medan vissa endast tar emot avlivningar. Utbildade viltrehabiliterare kan beroende på bakgrund få ge injektioner men en samlad bild verkar vara att veterinären förskriver medicin i
2025 – NR 1 RAID – 13 oral giva. Exempel på medicin kan vara smärtlindring, vätsketerapi eller antiinflammatorisk medicin. Begränsningar i arbetet är höga kostnader då arbetet till största del utförs ideellt. Vårdar du ett djur som ingår i statens vilt så kan du som viltrehabiliterare få ersättning för kostnader av myndigheter. Risberg säger att för levande djur är det vanligtvis Polismyndigheten som lämnar ersättning ur Viltvårdsfonden. DISKUSSION Vem som helst får ta hand om ett vilt skadat djur i 48 timmar, dessa bestämmelser gäller även för djurkliniker (NFS 2002:20). Det är förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd enligt jaktförordningen (SFS 1987:905). Efter 48 timmar ska djuret ha lämnats över till viltrehabiliterare med tillstånd att vårda småvilt, släppts ut i det vilda eller avlivats (Länsstyrelsen). Mindre än hälften (47 %) av klinikerna svarade att de hade kontakt med viltrehabiliterare. Om en djurklinik inte har kontakt med viltrehabiliterare så bör de kontakta länsstyrelsen i deras län för att se vilka som har tillstånd att vårda småvilt och lämna över vården av djuret. Detta är endast om djuret anses vara i sådant skick att den efter rehabilitering kan släppas ut i det vilda och inte behöver avlivas av djurskyddsskäl. När ett vilt skadat djur kommer in behövs det göras flera avvägningar. Vilken vård är den i behov av? Kommer den kunna rehabiliteras? Vem betalar för behandlingen? Välfärden hos det vilda djuret? Är det etiskt rätt att ta hand om djuret? Har djurhälsopersonalen formell och reell kompetens? Trots efterforskning finns det inga konkreta svar i jaktlagen eller djurskyddslagen för vad man får göra och inte. Lundqvist säger att allt inte regleras i lagstiftningen utan bedöms från fall till fall. Vilka regler som gäller för vad som ska göras med djuret varierar från olika djurslag. Till exempel arter som tillhör statens vilt, arter med bevarandevärde eller arter som är viktiga för genetisk mångfald. Våra vilda djur omfattas av jaktlagen när de är frilevande i naturen med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet (Naturvårdsverket 2023), om de däremot är under vård hos viltrehabiliterare är de under djurskyddslagen med Jordbruksverket som ansvarig myndighet (Jordbruksverket 2023). Detta kan skapa en viss förvirring men man ska komma ihåg att när ett vilt djur vårdas på djurklinik så gäller jaktlagen. Lundqvist och författarna av detta arbete spekulerar att om de vilda djuren var inkluderade i djurskyddslagen, såsom de är i andra länder skulle djurskyddet förmodligen ökas. Vad det skulle innebära i praktiken är svårt att säga tills lagen är författad. Katja Lundqvist, universitetsadjunkt vid Institutionen för til�- lämpad husdjursvetenskap och välfärd, Sveriges Lantbruksuniversitet. Klara Jankavs och Jessica Sthyr Foto: Susanne Andersson och Emla Stockmarr
14 – RAID NR 1 – 2025 SEKO Omkring 1 500 anställda inom djurvårdsbranschen har redan bytt fackförbund från Kommunal till Seko och nu pågår ett febrilt arbete inom Seko med att skapa en struktur inom Sekos organisation för denna viktiga medlemsgrupp. – Det finns många aktiva medlemmar ute på våra arbetsplatser och målsättningen är nu att vi ska kunna bilda fackklubbar på arbetsplatser där det finns tillräckligt många medlemmar. Vi vill att alla ska känna sig hemma i Seko och att alla som behöver stöttning av oss i facket ska kunna få det snabbt och smidigt, säger Anna Wiklund som är central ombudsman på Seko med ansvar för de nya avtalen. Seko organiserar bland annat djurvårdare, vaktmästare, arbetsledare och även legitimerade djursjukskötare. Seko har inom övriga branscher stor erfarenhet av tjänstemannaavtal, bland annat inom det statliga området. Kollektivavtal är en viktig del av arbetslivet, oavsett bransch, och detta gäller inte minst inom djurvården. Trots att Seko nyligen tagit över kollektivavtalen från Kommunal har förbundet har redan haft en mängd olika ärenden. – Vi har förhandlat bättre villkor för våra medlemmar genom lokala avtal så som förbättrad OB-ersättning, arbetstidsförkortning och beredskapsersättning. Vi har företrätt medlemmar i personliga ärenden så som uppsägning och med det förhandlat fram fördelar till våra medlemmar. Vi har bistått i rehabiliteringsärenden för att säkerställa att processen blir korrekt hanterad utifrån lag och avtal, säger Anna Wiklund. För närvarande pågår också en avtalsrörelse inom Seko där löner och villkor i de befintliga avtalen ska omförhandlas. Seko nyligen haft avtalskonferens där man har lyssnat in medlemmarnas synpunkter och gått igenom mer än 100 avtalsmotioner Seko ingår också i DYN, Djurbranschens yrkesnämnd, bland annat i syfte att tillvarata medlemmarnas intressen för att säkerställa en god och säker hälso- och sjukvård för djur. SEKO – DET ”NYA” FACKFÖRBUNDET INOM DJURVÅRD Fackförbundet Seko, Service- och kommunikationsfacket, tog över kollektivavtalen Djursjukvård och Sällskapsdjursverksamheter från Kommunal i december 2024. Det här innebär att alla som jobbar inom dessa områden nu kan bli medlemmar i Seko. BRANSCHANSVARIG Anna Wiklund Roll: Ombudsman Ansvarsområde: Djurvård, Djursjukvård, Sällskapsdjursverksamhet. Tel: 010-482 18 09 E-post: anna.wiklund@seko.se BLI MEDLEM I SEKO 50 kronor i månaden det första halvåret! Som ny medlem i Seko betalar du bara 50 kronor per månad det första halvåret, förutsatt att du tecknar dig för att betala med autogiro. https://www.seko.se/medlemskapet/bli-medlem/
2025 – NR 1 RAID – 15 RAID medlemskap 2025 Det är dags att förnya ditt medlemskap för att fortsätta vara medlem i RAID 2025. Med denna QR kod kommer du direkt till Cogwork som vårt medlemsregistret går via, du fyller därefter i dina uppgifter och väljer vilket typ av medlemskap. Enskilt medlemskap kostar 400 kr och studerandemedlemskap 200 kr, det är dessa du kan ansöka om via cogwork. För enskild stödmedlem eller om det är din arbetsgivare som ska förnya medlemskapet eller du behöver en faktura för medlemskapet kontakta oss via ordforande@raid.se för att erhålla detta. Kvitto på inbetalning fås direkt i systemet från cogwork. För att se ditt specifika medlemsnummer vänligen kontakta oss via medlem@raid.se. Medlemsavgiften för företag och kliniker är 1000 kr varav serviceavgift 700 kr, Denna avgift går att betala med Swish nr 1232689537 eller Bankgiro nr 5082-4028. Om faktura önskas på beloppet vänligen kontakta oss via ordforande@raid.se. RAID “Bakom kulisserna” Här berättar vi kort om vad RAID sysslar med bakom kulisserna. Vi är tex med som remissinstans vid olika frågeställningar inom branschen och för våra medlemmars talan. Aktuellt under våren och sommaren 2025: Under våren har RAID fortsatt medverka som medlem vid Djurbranschens Yrkesnämnds styrelsemöten. I DYN samverkar medlemsorganisationer från tex. djursjukvården, zoofackhandeln, djurparker, försäkringsbolag, fackliga organisationer, djurskydd, avel och uppfödare m.fl. DYN bevakar och driver gemensamma frågor inom djurbranschen. En arbetsgrupp där RAID medverkar har under våren upprättats i DYN. Fokus ligger på att förbereda inför kommande remiss gällande yrkestitel Godkänd djurvårdare. I arbetet bearbetas t.ex. frågor kring utbildningsvägar, övergångsregler, behörigheter och arbetsuppgifter.
16 – RAID NR 1 – 2025 Kontakta en av oss för en digital demonstration av ProDenta Cloud ”FÖRST NÄR JOURNALEN ÄR SKRIVEN, ÄR PATIENTEN KLAR” Emil Andersson 0735-25 06 90 emil.andersson@accesia.se Troy Fridholt 035-265 10 48 troy.fridholt@accesia.se Martin Carlsson 0738-35 87 56 martin.carlsson@accesia.se Vi är glada att kunna meddela att vi har planerat flera spännande uppdateringar till ProDenta Cloud® baserat på era mest efterfrågade funktioner! Under 2025 kommer vi att släppa fyra stora automatiska uppdateringar, som vi tror kommer att ge er en ännu bättre upplevelse. De här uppdateringarna kommer att rullas ut under hela året och vi är övertygade om att ni kommer att uppskatta de nya funktionerna och förbättringarna. NYA FUNKTIONER 2025 Ett urval av de uppdateringar som kommer under 2025: • Mjölktandskarta • Fler djur - gnagare • Flera exportalternativ • Fler bildkällor, t.ex mobilkamera • Historikvy för enklare jämförelse • Ladda ner som JPG/JPEG • Mätverktyg till röntgenbilder • Uppdateringar vid bildtagning i bl.a layoutläge • Uppdateringar i panoramavyn med t.ex nya bilder och nya diagnoser Kontakta en av oss för en digital demonstration av ProDenta Cloud Emil Andersson 0735-25 06 90 Troy Fridholt 035-265 10 48 Martin Carlsson 0738-35 87 56 Vi är glada att kunna meddela att vi har planerat flera spännande uppdateringar till ProDenta Cloud® baserat på era mest efterfrågade funktioner! Under 2025 kommer vi att släppa fyra stora automatiska uppdateringar, som vi tror kommer att ge er en ännu bättre upplevelse. De här uppdateringarna kommer att rullas ut under hela året och vi är övertygade om att ni kommer att uppskatta de nya funktionerna och förbättringarna. NYA FUNKTIONER 2025 Ett urval av de uppdateringar som kommer under 2025: • Mjölktandskarta • Fler djur - gnagare • Flera exportalternativ • Fler bildkällor, t.ex mobilkamera • Historikvy för enklare jämförelse • Ladda ner som JPG/JPEG • Mätverktyg till röntgenbilder • Uppdateringar vid bildtagning i bl.a layoutläge • Uppdateringar i panoramavyn med t.ex nya bilder och nya diagnoser Kontakta en av oss för en digital demonstration av ProDenta Cloud ”FÖRST NÄR JOURNALEN ÄR SKRIVEN, ÄR PATIENTEN KLAR” www.accesia.se/prodentacloud Emil Andersson 0735-25 06 90 emil.andersson@accesia.se Troy Fridholt 035-265 10 48 troy.fridholt@accesia.se Martin Carlsson 0738-35 87 56 martin.carlsson@accesia.se Vi är glada att kunna meddela att vi har planerat flera spännande uppdateringar till ProDenta Cloud® baserat på era mest efterfrågade funktioner! Under 2025 kommer vi att släppa fyra stora automatiska uppdateringar, som vi tror kommer att ge er en ännu bättre upplevelse. De här uppdateringarna kommer att rullas ut under hela året och vi är övertygade om att ni kommer att uppskatta de nya funktionerna och förbättringarna. NYA FUNKTIONER 2025 Ett urval av de uppdateringar som kommer under 2025: • Mjölktandskarta • Fler djur - gnagare • Flera exportalternativ • Fler bildkällor, t.ex mobilkamera • Historikvy för enklare jämförelse • Ladda ner som JPG/JPEG • Mätverktyg till röntgenbilder • Uppdateringar vid bildtagning i bl.a layoutläge • Uppdateringar i panoramavyn med t.ex nya bilder och nya diagnoser
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=