12 – RAID NR 1 – 2025 ger på din mark, men skillnaden är att i skog och mark så tar naturen hand om det själv och du behöver oftast inte göra något (Länsstyrelsen). Observera att om djuret ingår i statens vilt så ska du alltid ringa polisen (Polisen 2024). Om du ser flera sjuka eller döda vilda djur i skogen så bör du kontakta Sveriges Veterinärmedicinska anstalt (SVA) som har ansvar att övervaka sjukdomsläget bland Sveriges vilt (Länsstyrelsen). Om du hittar ett djur som är mycket skadat bör det avlivas av djurskyddsskäl enligt Naturvårdsverket. Djuret får avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark (Länsstyrelsen). Det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten (Naturvårdsverket 2023). Vem detta är tar du reda på genom att kontakta markägaren (Länsstyrelsen). Ett vilt djur räknas aldrig som hittegods då det saknar ägare (Polisen 2024). VILTREHABILITERARE För att få hålla och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen enligt 41 a § jaktförordningen (1987:905). I Sverige finns det ett antal privatpersoner och föreningar som har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Tillstånden gäller oftast viltarter som igelkott, hare, ekorre och fåglar (Naturvårdsverket 2023). Naturvårdsverket ger länsstyrelserna möjlighet att besluta om hållande i rehabiliteringsärenden, eftersom de arter som är aktuella för behandling oftast inte finns med bland de som Länsstyrelsen får besluta om. En riktlinje för vård av fåglar är att djuren ska vara färdigbehandlade och släppas ut i frihet efter maximalt 3 månader enligt Naturvårdsverkets (2019). Om förvaringen måste förlängas krävs dispens från artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2019). När ett vilt djur hålls i fångenskap gäller djurskyddslagstiftningen. I 2 kap. 3 § säger djurskyddslagen att ”Den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov” (2018:1192). Länsstyrelsen gör en bedömning om man har tillräckliga kunskaper för att bedriva viltrehabilitering (KFV 2023). Det hålls även särskilda utbildningar från olika föreningar för att bli viltrehabiliterare (KFV 2023 & SVR 2024). För att få en samlad bild över hur viltrehabiliterare vårdar djur och hur deras samarbete med veterinärkliniker ser ut så skickades fyra allmänna frågor ut till 24 viltrehabiliterare. Baserat på svar från fem viltrehabiliterare så kom följande fram: Det ska alltid finnas en ansvarig veterinär kopplad till rehabiliteraren och ett tillstånd av länsstyrelsen. När det krävs mer avancerad vård så skapar rehabiliterare ofta sina egna kontakter med en veterinär som hjälper till ideellt. Mer avancerad vård i detta fall är till exempel röntgen, ögonlysning och medicin. Viltrehabiliterare kan ha olika avtal med kliniker där vissa kan erbjuda mer avancerad vård och bedömningar medan vissa endast tar emot avlivningar. Utbildade viltrehabiliterare kan beroende på bakgrund få ge injektioner men en samlad bild verkar vara att veterinären förskriver medicin i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=