2026 – NR 1 RAID – 1 #12026 KONGRESS 2026 NYA STYRELSEN TEMA: KLINIKHYGIEN VÅRDHYGIEN I FOKUS KLINIKHYGIEN I PRAKTIKEN SUND KULTUR SMITTRISKER I ARBETSMILJÖN
8 INNEHÅLL NR 1/2026 KONGRESS 2026 NY STYRELSE VÅRDHYGIEN I FOKUS KLINIKHYGIEN I PRAKTIKEN SUND KULTUR SMITTRISKER I ARBETSMILJÖN 4 6 8 10 12 14 Nu börjar våren äntligen komma, även om det ser olika ut i vårt avlånga land med hur långt den kommit. Vi i styrelsen vill tacka alla som kom på årets kongress, väldigt trevligt att få träffa så många av er och utbyta tankar och idéer. Efter årsmötet är vi nu några nya som har hand om redaktionen för tidningen, och vi ser fram emot att få fortsätta driva tidningen framåt. Vi vill gärna ha eran hjälp med att få in spännande innehåll till tidningen, så har ni tips på ämnen, artiklar, kanske känner någon eller själv jobbar med något spännande som ni vill presentera så maila in till oss på redaktion@raid.se Hoppas ni alla passar på att njuta av våren och själv hoppas jag att värmen snart kommer för att stanna på våran blåsiga ö. Heidi Johansson, Redaktör tidningen RAID Utgiven av Riksföreningen Anställda inom Djursjukvården Tidningen ingår i medlemsavgiften och utkommer upp till 4 gånger per år. Lösnummerpris 50:- inkl moms. Redaktör Heidi Johansson redaktion@raid.se Ansvarig utgivare Eva Hallberg ordforande@raid.se Annonsering annons@raid.se, annonsguide och priser på hemsidan www.raid.se Hemsidans innehåll hemsida@raid.se Medlemsregistret medlem@raid.se Form och layout, tidning och hemsida Magnus Backe, Distance info@distance.se Tryck av tidning Veinge Tryckeri Omslagsbild: © Creative Commons Zero | Dreamstime.com Artiklar och övrigt material får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse med författaren. Redaktionen ansvarar ej för eventuella felaktigheter i artiklar eller i övrigt insänt material. Eventuella åsikter som förs fram är skribenternas egna. 2 – RAID NR 2 – 2025 12 14 10 REDAKTÖREN HAR ORDET RAID medlemskap 2026 Förnya medlemskapet för att fortsätta vara medlem i RAID. Varför bli medlem i RAID? Som medlem får du: • Medlemstidning RAID som utkommer upp till fyra gånger per år. • Rabatt på kurser och vidareutbildningar som föreningen arrangerar. • Möjlighet att påverka hur din yrkessituation ser ut idag och i framtiden. • Ett brett kontaktnät inom djursjukvården i Sverige och internationellt. • Medlemsförmåner. Ansök idag på raid.se. Med denna QR kod kommer du direkt till Cogwork som vårt medlemsregistret går via, du fyller därefter i dina uppgifter och väljer vilket typ av medlemskap. Enskilt medlemskap kostar 400 kr och studerandemedlemskap 200 kr, det är dessa du kan ansöka om via cogwork. För enskild stödmedlem eller om det är din arbetsgivare som ska förnya medlemskapet eller du behöver en faktura för medlemskapet kontakta oss via ordforande@raid.se för att erhålla detta. Kvitto på inbetalning fås direkt i systemet från Cogwork. För att se ditt specifika medlemsnummer vänligen kontakta oss via medlem@raid.se. Medlemsavgiften för företag och kliniker är 1000 kr varav serviceavgift 700 kr, Denna avgift går att betala med Swish nr 1232689537 eller Bankgiro nr 5082-4028. Om faktura önskas på beloppet vänligen kontakta oss via ordforande@raid.se.
2026 – NR 1 RAID – 3 Ge din valp den bästa starten i sitt nya hem TRYGGHET när jag är orolig om natten MOD när jag blir rädd för höga ljud FOKUS när jag ska lära mig nya saker Vi söker en erfaren legitimerad djursjukskötare till vårt härliga gäng Lidköpings djurklinik i Rörstrandsområdet är en mindre smådjurklinik med en familjär och vänlig atmosfär i smakfullt inredda lokaler. Kliniken ägs av Falköpings smådjursklinik som ingår i koncernen Hallands djursjukhus. Vi har öppet vardagar och har ingen jourtjänstgöring. Vi söker en legitimerad djursjukskötare som har erfarenhet av anestesi men som också vill vara delaktig i arbetet på poliklinikmottagningen. Då verksamheten utökas ser vi gärna att du har erfarenhet eller intresse av arbetsledning. Tillsvidaretjänst. Tillträde efter överenskommelse. Omfattningen av tjänsten kan diskuteras. För oss är det viktigt att du trivs med att samarbeta med andra och vill dela med dig av dina kunskaper. Vi hoppas att just Du vill vara med och utveckla verksamheten tillsammans med oss! Välkommen med din ansökan senast den 3/5 till: Lena Svendenius, VD Tel: 070-252 32 55, lena.svendenius@klinfal.com Exklusivt medlemserbjudande – 10 % rabatt hos Lassie Som medlem i Raid vill Lassie erbjuda dig en exklusiv förmån: 10 % rabatt på din djurförsäkring hos Lassie (för nya kunder). Lassie är mer än en traditionell djurförsäkring. Vi kombinerar trygg ekonomisk ersättning med förebyggande hälsa genom vår app – där du får tillgång till kurser, hälsoråd och obegränsat antal digitala veterinärsamtal. Du kan dessutom samla poäng genom att lära dig mer om djurhälsa och på så sätt sänka din premie ytterligare. Du väljer själv ersättningsnivå – från 30 000 kr upp till 160 000 kr per år – med upp till 365 dagars fast självriskperiod, vilket innebär färre självrisker om flera besök behövs under samma period. Lassie har även utsetts till branschvinnare i kundnöjdhet och haft Sveriges nöjdaste kunder inom djurförsäkring enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI) flera år i rad. Som medlem får du: 10 % rabatt på försäkringen (gäller nya kunder) Ersättningsnivåer mellan 30 000–160 000 kr Upp till 365 dagars fast självriskperiod Veterinärvårdsförsäkring där ras eller hög ålder inte påverkar villkoren. Rabatten kan kombineras med flerdjursrabatten Obegränsat antal digitala veterinärsamtal Så tar du del av rabatten: Kontakta vår kundservice eller mejla teckna@lassie.co och uppge ditt medlemsnummer för att köpa försäkringen med 10 % rabatt. Rabatten gäller för ett år i taget, men kan utökas genom att kontakta kundservice vid förnyelsen tills vidare. För dig som redan brinner för djurens välmående – nu med extra trygghet. Gäller till och med 20280101.
4 – RAID NR 1 – 2026 RAIDS KONGRESS 7–8 MARS 2026 FOKUS PÅ AKUT- OCH INTENSIVVÅRD Helgen den 7–8 mars arrangerade RAID sin årliga kongress, som i år samlade ett stort antal deltagare från branschen. Helgen inleddes med organisationens årsmöte, där medlemmarna samlades med möjlighet att diskutera verksamheten, summera året som gått och blicka framåt mot kommande arbete. Kongressen utgjorde en viktig mötesplats för kunskapsutbyte, fortbildning och professionell utveckling. Årets tema var akut- och intensivvård, med föreläsningar riktade mot både smådjurs- och hästsjukvård. Under två intensiva dagar fick deltagarna ta del av aktuella perspektiv inom akutmedicin, diagnostik och behandling genom tre välrenommerade föreläsare. PATIENTNÄRA ULTRALJUD OCH VÄTSKETERAPI I AKUTSJUKVÅRD Bert-Jan Reezigt inledde kongressen med en föreläsning om användningen av POCUS (Point-of-Care Ultrasound), en patientnära ultraljudsteknik som möjliggör snabb diagnostik av hjärta, lungor, buk och kärl. Metoden används i allt större utsträckning inom modern veterinärmedicin för att snabbt kunna fatta kliniska beslut när patientens tillstånd är kritiskt. Reezigt lyfte även fram möjligheterna att i större utsträckning integrera djursjukskötare i användningen av POCUS, exempelvis för att tidigt identifiera interna blödningar och därmed bidra till en mer effektiv akuthantering. Föreläsningen omfattade även centrala principer inom vätsketerapi och intensivvård. Deltagarna fick en uppdaterad genomgång av rehydrering, hantering av elektrolytrubbningar och hur man utformar en strukturerad vätskebehandlingsplan. Särskild uppmärksamhet ägnades åt behandling av patienter med hypovolemisk chock, där snabb och korrekt vätskebehandling är avgörande. Med hjälp av kliniska fall illustrerades hur både POCUS och vätsketerapi kan tillämpas i akuta situationer, inklusive vid olika typer av förgiftningar. Föreläsningen avslutades med ett avsnitt om toxikologi, med fokus på hur förgiftningsfall hanteras i dagens veterinärmedicin samt hur man behandlar patienter som utsatts för toxiner som påverkar lever och njurar.
2026 – NR 1 RAID – 5 AKUTA TILLSTÅND INOM HÄSTSJUKVÅRDEN Linda Wright gav en genomgång av några av de mest kritiska situationerna inom hästsjukvården. Föreläsningen belyste centrala behandlingsprinciper inom akut hästmedicin, med fokus på återupplivningsåtgärder och vikten av tydliga rutiner, effektivt teamarbete och rätt prioritering av livräddande insatser. Wright gick även igenom användningen av antidoter och akutläkemedel samt hur vätsketerapi kan användas för att stabilisera cirkulationen hos patienter med exempelvis chock eller kraftig blodförlust. SMÄRTBEDÖMNING OCH ANESTESI VID AKUTA PATIENTER Desirée Ferrari avslutade kongressen med en föreläsning om anestesi hos den akuta patienten. Hon belyste vikten av systematisk smärtbedömning hos djur och presenterade olika metoder för att identifiera och utvärdera smärta i klinisk miljö. Föreläsningen behandlade även hur smärtlindring bör planeras i samband med anestesi samt vilka läkemedel som är lämpliga i olika kliniska situationer. En central del av resonemanget var hur ett genomtänkt anestesi- och analgesiupplägg kan bidra till ökad patientsäkerhet och förbättrad vårdkvalitet vid akuta ingrepp. FORTBILDNING OCH MÖJLIGHET TILL ARBETSGIVARFINANSIERING Årets kongress visade tydligt på det stora intresset för fortbildning och kunskapsutveckling inom veterinärmedicinsk akut- och intensivvård. Deltagarnas engagemang bidrog till givande diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan kollegor från olika delar av branschen. RAID ser kongressen som en viktig plattform för att stärka professionen och främja kompetensutveckling. För många yrkesverksamma finns dessutom möjlighet att få extern fortbildning finansierad av sin arbetsgivare. Organisationen uppmuntrar därför intresserade att undersöka vilka möjligheter som finns på den egna arbetsplatsen och att ansöka om att få delta i denna typ av utbildningshelg som en del av sin professionella utveckling. RAID ser fram emot att fortsätta utveckla kongressen tillsammans med sina medlemmar och hoppas kunna välkomna ännu fler deltagare vid kommande arrangemang.
6 – RAID NR 1 – 2026 Ordförande i RAID sedan några år tillbaka, jobbar mkt med marknadsföring och reklam tillsammans med flera i styrelsen. Jag har jobbat inom djursjukvården i snart 35 år, jobbat med både häst och smådjur. Anestesi är det som jag brinner för allra mest. Jag är ägare till två american staffordshire terrier, Obbe och Millie! Legitimerad djursjukskötare, Evidensia Veterinärhuset Lidköping. Examinerad 2004 och har sedan dess arbetat inom djursjukvården, med endast ett kortare avbrott för juridikstudier. Jag har erfarenhet från större djursjukhus, såsom Blå Stjärnan och Specialistdjursjukhuset Strömsholm. Min bakgrund är bred och jag har vidareutbildat mig inom bland annat anestesi. Idag arbetar jag främst kliniskt på poliklinik, där jag trivs mycket bra. Jag uppskattar tempot, variationen och mötet med både djur och djurägare – ett arbete som ger mig glädje och energi varje dag. Jag är uppvuxen på en hästgård med även hunduppfödning av golden retriever, vilket tidigt väckte mitt intresse för reproduktion. Med tiden har mitt engagemang även kommit att riktas mot katt, där jag vidareutbildat mig inom kattbeteende via ISFM (International Society of Feline Medicine). Jag arbetar aktivt för att sprida kunskap kring Cat Friendly vård och välfärd. Jag har tidigare varit engagerad i RAID:s styrelse och ser fram emot att återigen bidra till att stärka föreningen och öka medlemsantalet tillsammans med övriga styrelsemedlemmar. Jag är 25 år och tog examen från DSS-programmet på SLU 2024 och därefter tog jag en liten paus och hann bland annat med att volontära på en kattklinik i Asien. Nu jobbar jag på Evidensia i Helsingborg med smådjur där ni framförallt hittar mig på akuten, IVA och operation. Detta blir mitt första år i RAID styrelsen och ser framemot att vara med och fortsätta arbetet framåt. NY STYRELSE 2026 Gick yh-utbildningen ”Veterinärassistent med röntgen och administrationskompetens” (djurvårdare nivå 2) i Svalöv 2013/2014. Började efter yh-utbildningen hos Distriktsveterinärerna på Gotland. Var därefter en sväng i Jönköping på AniCura som Butiksansvarig/receptionist, för att sedan ta en vända tillbaka till Distriktsveterinärerna på Gotland som fältkoordinator och receptionist. Fick möjligheten att vara med starta upp och designa en mottagning i Huskvarna för Distriktsveterinärerna vilket ledde att det blev Jönköpingsområdet än en gång. Arbetar just nu på Distriktsveterinärernas beredskapstelefon som operatör. Brinner för sköterskors status i branschen. Upplevt en hel del, vilket gjort att jag fastnat för just detta och tycker att det är dags att vår status höjs och i det har RAID en viktig del. Utöver det brinner jag för att analysera verksamheter, kundens upplevelse, djuren, se förbättringspotential och omvandla utmaningar till konkreta möjligheter. Har nyligen också börjat intressera mig för holistisk hälsa och spiritualitet. Hemma finns det självklart några fyrbenta- 2 huskatter, 1 dvärgvädur och 1 isländsk fårhund. Legitimerad Djursjukskötare och tog examen 2024 från SLU. Innan djursjukskötarprogrammet jobbade jag som djurvårdare både på nivå 2 och 3. Jag jobbar hos Distriktsveterinärerna Gotland och har varit där sen 2018. Jag jobbar både med smådjur, häst och exotics, och arbetar även med anestesi så samtliga av dessa. På fritiden gillar jag att renovera hemma och hålla på med keramik. Emla Stockmarr Heidi Johansson Marie Gustafsson Eva Hallberg Zara Sanderberg Elin Mårtensson Leg DSS från SLU Skara. Jag har jobbat inom smådjurssjukvården och är sedan flera år tillbaka legitimerad yrkeslärare i djursjukvård. Jag arbetar på Svalöfs gymnasium och vuxenutbildning med både gymnasieelever och vuxenstuderande samt har tidigare även undervisat inom yrkeshögskoleutbildningen som skolan bedrev. Jag är även klinikansvarig för skolans veterinärklinik. Jag brinner för utbildning och djuromsorg. På fritiden är jag engagerad i trädgård (odling och biologisk mångfald) och byggnadsvård. Familj med sambo, barn, hund och höns. Ida Grönvall Nilsson Lisa Wilteus Marie Elversson
2026 – NR 1 RAID – 7 Essity har ett brett sortiment av förbandsmaterial – för en god sårbehandling www.essity.se info.se@medical.essity.com Sorbact® – Förebygger och behandlar sårinfektioner
8 – RAID NR 1 – 2026 TEMA: KLINIKHYGIEN Konferensen, som traditionsenligt hölls under vecka 43, samlade drygt 120 deltagare från hela landet – veterinärer, djursjukskötare, djurvårdare, steriltekniker, labbpersonal och representanter från bland annat Jordbruksverket och länsstyrelserna. Temat för 2025 års konferens kretsade kring resistenta bakterier, smittrisker i arbetsmiljön och hur bättre vårdhygien kan minska antibiotikaanvändningen. – Det hjälper inte hur skicklig veterinären är om den basala vårdhygienen brister. God hygien är grunden för säker vård – både för patient, personal och folkhälsa, säger Zara Lamnerius, sekreterare i VVHF. FRÅN MRSA TILL NATIONELL HYGIENRÖRELSE Föreningen bildades 2012 som en följd av de första svenska fallen av MRSA och MRSP hos djur några år tidigare. Behovet av gemensamma riktlinjer och utbildning inom vårdhygien blev tydligt, och VVHF har sedan dess arbetat för att stärka hygienkompetensen på landets djurkliniker. – Från början handlade mycket om antibiotikaresistens och att minska onödig förskrivning, berättar Zara Lamnerius. – I dag är frågan bredare: vi arbetar för att stärka rutiner, utbilda personal och skapa förståelse för hur hygienarbete är en investering – inte en kostnad. VVHF har omkring 170 medlemmar, och under 2025 gick SVASP (Svenska veterinärers nätverk för Svenska veterinärers nätverk för antibiotic stewardsVÅRDHYGIEN I FOKUS – VÄXANDE INTRESSE FÖR FÖREBYGGANDE ARBETE INOM DJURSJUKVÅRDEN Ökad antibiotikaresistens och nya lagkrav gör vårdhygien till en allt viktigare fråga inom djursjukvården. Under Veterinär Vårdhygienförenings (VVHF) hygienkonferens i slutet av 2025 samlades över hundra deltagare för att dela erfarenheter, lyssna till aktuella forskningsrön och diskutera framtidens krav.
2026 – NR 1 RAID – 9 hip) in under VVHF:s paraply. Det har lett till ett närmare samarbete mellan dem som arbetar med vårdhygien och dem som fokuserar på antibiotikafrågor. PRAKTISKA TEMAN OCH AKTUELL FORSKNING 2025 års konferens lyfte bland annat: • MRSA och resistenta bakterier – en panel med klinikveterinärer, laboratoriepersonal, länsveterinär och Jordbruksverket. • Smittrisker i arbetsmiljön – information från Arbetsmiljöverket. • Epizooti- och zoonoslagstiftningen. • Tandbehandling och aerosoler – lärdomar från human- och hästtandvården. • Sårvård utan antibiotika – studier och metoder för att minska antibiotikaanvändningen. En särskilt uppskattad programpunkt var en paneldiskussion där en smittokedja mellan människa, hund och häst följdes steg för steg. – Det blev väldigt konkret och tillämpbart för deltagarna. Många arbetar kliniskt och vill ha hands-on-exempel att ta med sig hem till sina egna verksamheter, säger Zara Lamnerius. NYA LAGKRAV VÄNTAR Från den 1 januari 2026 gäller nya krav på att veterinärer som behandlar häst ska rapportera all användning av antimikrobiella läkemedel digitalt till Jordbruksverket. Från 2029 utökas rapporteringskravet till att omfatta hund, katt, mink och räv. – Det här blir ett viktigt steg. Vi har haft riktlinjer länge, men nu tillkommer faktiska kontrollmekanismer. Det gör det tydligare för klinikerna och stärker incitamentet att ha fungerande hygienarbete, säger Zara Lamnerius. Sedan 2014 finns redan krav på att alla verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård ska ta fram och arbeta efter en skriftlig hygienplan som även kan visas upp vid kontroll. Hovslagare och djuranläggningar med besöksverksamhet omfattas också av krav på att arbeta efter förebyggande vårdhygieniska rutiner. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. 2026 ÅRS KONFERENS: FOKUS PÅ SMITTOR I GRUPPHÅLLNING Inför höstens konferens, som hålls 19–20 oktober i Arlandastad, planerar VVHF bland annat teman om smittspridning i miljöer där många djur hålls tillsammans, som kattuppfödningar, kennlar och avelsanläggningar. Andra planerade ämnen är hudpatienter, rengöring och desinfektion vid olika typer av smittor samt smittrisker i vårdmiljöer. “FÖREBYGGANDE ARBETE ÄR FRAMTIDEN” Trots växande medlemsantal ser föreningen två stora utmaningar: att nå ut till all djurhälsopersonal – och att lyfta vårdhygienens status. – Det är svårt att få budgetutrymme för något som inte ger intäkter direkt. Men en enda smittspridning på en klinik kan bli mycket kostsam – både ekonomiskt och för patienternas säkerhet. Förebyggande arbete är A och O, säger Zara Lamnerius. VVHF:s styrelse: Zara Lamnerius (sekreterare), Elin Torstensson, Stine Hoelgaard (ordförande), Madelene Holappa, Todd Alsing Johansson (kassör), Martina Jönsson, Johanna Persson och Emmelie Cronlund (administratör). Text av Jenny Persson, foto VVHF. Veterinär Vårdhygienförening (VVHF) Grundad: 2012 Bakgrund: Bildades efter de första svenska fallen av MRSA och MRSP hos djur, i syfte att stärka vårdhygien och minska smittspridning och antibiotikaresistens inom djursjukvården. Verksamhet: Arrangerar årlig hygienkonferens (vecka 43). Arbetar med utbildning, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Samlar kliniskt verksamma, myndigheter och akademi kring vårdhygienfrågor. Medlemmar: Cirka 170 Målgrupp: Veterinärer, djursjukskötare, djurvårdare, steriltekniker, laboratoriepersonal och andra yrkesgrupper inom djurhälsa. Fokusområden: Basala hygienrutiner Smittförebyggande arbete Antibiotikaresistens/Antimikrobiell resistens (AMR) Arbetsmiljö och patientsäkerhet Länk i QR-koden: https://www. sebroschyr.se/video/4CBD46635
10 – RAID NR 1 – 2026 TEMA: KLINIKHYGIEN Lagstiftning och ett ökat fokus på antimikrobiell resistens (AMR) har höjt ambitionsnivån inom djursjukvården, menar Todd Alsing Johansson. – Lagkraven har inneburit tydligare förväntningar på djursjukvården, och det går hand i hand med hur vi arbetar med AMR-frågor i Sverige, säger han. På nationell nivå samlar Regeringskansliet organisationer för aktörssamverkan kring AMR och på årlig basis anordnas Antibiotikaforum av Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket. Här lyfts vårdhygien allt oftare som en viktig faktor – inom både human- och djursjukvård. En återkommande utmaning är att vårdhygien inte genererar intäkter på samma sätt som patientarbete, trots att det kan förebygga kostsamma smittutbrott. – Det tar tid och kostar pengar att bedriva ett strukturerat hygienarbete, samtidigt som det inte är något som ger direkta inkomster. Det kan däremot minska utgifter genom att förebygga större utbrott, säger Todd Alsing Johansson. Han menar att detta är en pedagogisk utmaning som delas av många verksamheter som arbetar förebyggande. Covid-19-pandemin har också haft betydelse för synen på hygien, både i samhället i stort och inom djursjukvården. – Pandemin hjälpte till att öka förståelsen för basala hygienrutiner – särskilt för vikten av god handhygien och hur smitta sprids. Så även större förståelse för hur vi placerar djur i väntrum eller hur vi separerar patienter, säger han. Vårdhygien har länge haft en tydlig plats i djursjukskötarutbildningen, medan den inom veterinärutbildningen är mer integrerad i andra ämnen som mikrobiologi och smittskydd. – Veterinärstudenternas undervisning i smittskydd, biosäkerhet och vårdhygien är utspridd under programmet för att ge en bred kunskapsbas. Djursjukskötarna får en tydligare fördjupning i vårdhygien vilket ger djursjukskötarna en viktig roll i vårdhygienarbetet på kliniker, säger Todd. STÖRSTA UTMANINGEN ÄR ATT OMSÄTTA TEORI I PRAKTIK. – Det är i vardagen det blir svårt – tidsbrist, olika förutsättningar och hur rutiner faktiskt följs. Förutsättningarna skiljer sig också kraftigt mellan olika delar av djursjukvården. Hästkliniker innebär stora ytor, KLINIKHYGIEN I PRAKTIKEN – DÄRFÖR ÄR DET FÖREBYGGANDE ARBETET SÅ AVGÖRANDE Lagkrav, antibiotikaresistens och ökad förståelse av smittspridning på samhällsnivå har satt klinikhygien högt på agendan inom djursjukvården. Samtidigt är det förebyggande arbetet ofta tidskrävande och svårt att mäta i direkta intäkter. För forskaren Todd Alsing Johansson är det tydligt att utvecklingen går åt rätt håll – men också att viktiga kunskapsluckor återstår.
2026 – NR 1 RAID – 11 betong och trä som är svåra att rengöra, samtidigt som halkbekämpning är avgörande för både djur- och personalsäkerhet. – Ett halksäkert golv är ofta mycket svårt att städa. Samma problem finns i exempelvis hundburar – hur halt ett golv får vara utan att det blir en hygienrisk är inte en helt lätt avvägning, säger Todd. Till detta kommer ambulatorisk verksamhet, där personal rör sig mellan gårdar och klinikmiljöer. – Där möts biosäkerhet och vårdhygien. Utmaningen är att anpassa sig till förutsättningarna på plats och samtidigt inte föra smitta vidare till nästa gård. Ett av Todd Alsing Johanssons aktuella forskningsområden är förekomst av biofilm i djursjukvårdsmiljöer, ett område som hittills är mycket lite studerat. Biofilm bildas när bakterier fäster vid ytor och lever i skyddade kolonier, exempelvis i avlopp, i burar, på implantat eller katetrar. Där blir de betydligt mer motståndskraftiga mot både antibiotika och desinfektionsmedel. – Biofilm är särskilt problematisk om den innehåller resistenta bakterier. I dag vet vi väldigt lite om hur vanligt det är i djursjukvården, säger han. Även valet av material i kliniska miljöer är komplext. Rostfritt stål är vanligt, men bakterier överlever även där. Samtidigt finns det tecken på att vissa antibakteriella material, som silver, skulle kunna bidra till resistensutveckling. – Vi vet ännu inte vilka material som är bäst i klinisk miljö. Det krävs både laboratoriestudier och tester i klinisk verksamhet, och alltid med en riskvärdering av vilka ytor som är kritiska för smittspridning, säger Todd. När det gäller att lyckas med att förändra hygienarbetet pekar forskningen tydligt på vikten av samskapande. – Om vi vill förändra ett arbetssätt måste vi involvera de som ska utföra arbetet. Det går inte att sitta någon annanstans och snickra lösningar – det måste göras tillsammans så att det fungerar i verksamheten, säger han. Förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan olika delar av djursjukvården. Hästkliniker innebär till exempel stora ytor, betong och trä som är svåra att rengöra. Todd Alsing Johansson är postdoktoral forskare inom veterinär bakteriologi och vårdhygien samt adjunkt i djuromvårdnad, verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han sitter även i styrelsen för Veterinär Vårdhygienförening (VVHF). Hans forskning fokuserar på vårdhygien, biofilm, smittspridning och förebyggande arbete. Just nu forskar han om biofilm i djursjukvårds-miljöer och ansvarar för en ny masterkurs i vårdhygien och akutsjukvård. Text Jenny Persson Foto Ingrid Hansson/Slu
12 – RAID NR 1 – 2026 TEMA: KLINIKHYGIEN Tine Hoelgaard har arbetat med hygien- och antibiotikafrågor i omkring tio år och poängterar att hygien aldrig kan vara en enmansfråga. – Alla verksamheter som bedriver djurvård och har fler än en anställd ska enligt Jordbruksverkets föreskrift K112 ha dokumenterade och fungerande rutiner för basala hygienåtgärder. På hennes arbetsplats finns en hygiengrupp med representanter från olika delar av verksamheten. Gruppen fungerar som motor i arbetet, men frågorna lyfts regelbundet i hela personalgruppen. – Även mindre kliniker kan arbeta likadant. Finns det ingen hygiengrupp kan hygien exempelvis vara en stående punkt på personal- eller månadsmöten. När Jordbruksverkets föreskrifter om basala hygienrutiner (K112) trädde i kraft 2014 formaliserades mycket av det arbete som redan pågick. För Stine blev det tydligt att regelverk i sig inte räcker – rutinerna måste fungera i vardagen. – Det räcker inte att ha 60 sidor riktlinjer som ingen orkar läsa. Rutinerna måste vara konkreta, korta och lätta att följa. På Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg följer man dessa grundregler konsekvent vid all patientkontakt: SUND KULTUR HELLRE ÄN PEKPINNAR FÖR ATT HÅLLA EN LAGSTADGAD HYGIEN Basala hygienrutiner är ett lagkrav i djursjukvården – men fungerande klinikhygien skapas inte genom dokument i pärmar. För Stine Hoelgaard, hygien- och antibiotikaansvarig vid Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg och ordförande för Veterinär Vårdhygienförening, handlar arbetet om att göra det lätt att göra rätt. Stine Hoelgaard är hygien- och antibiotikaansvarig vid Evidensia Specialistdjursjukhuset i Helsingborg och ordförande för Veterinär Vårdhygienförening.
2026 – NR 1 RAID – 13 korta naglar utan lack, inga ringar, armband eller klockor, kortärmad arbetsdräkt, uppsatt hår och skägg som inte hänger fritt samt handdesinfektion före och efter varje patientmöte. – Det handlar inte om petighet. Det handlar om att inte föra smitta vidare – till nästa patient, hem till oss själva eller ut i samhället. Stine beskriver hur synen på hygien förändrats i takt med antibiotikaanvändningen. – För 20 år sedan var det vanligt med långa antibiotikakurer och betydligt friare förskrivning. I dag vet vi att det är precis så vi driver resistens. Stine Hoelgaard är hygien- och antibiotikaansvarig vid Evidensia Specialistdjursjukhuset i Helsingborg och ordförande för Veterinär Vårdhygienförening. I dag arbetar hon och hennes kollegor strikt enligt nationella riktlinjer: antibiotika används endast vid tydlig indikation, behandlingarna är ofta kortare och odling samt resistensbestämning används för att styra val av preparat. – Antibiotika och hygien hänger helt ihop. Ju bättre hygien, desto mindre behov av antibiotika. För att veta om rutinerna fungerar räcker det inte att ”känna på sig”. – Vi mäter. Vi följer upp infektioner efter operation, testar miljön i huset och följer vår antibiotikaförbrukning över tid. När patienter återkommer med infektion görs en strukturerad genomgång: Kan infektionen vara vårdrelaterad, finns brister i rutiner eller följsamhet – eller har infektionen uppstått i hemmiljö trots korrekt vård? – Alla infektioner betyder inte att något gått fel. Men alla ska tas på allvar. En av de största utmaningarna är en långsiktig följsamhet, särskilt i större organisationer. – Man kan inte vara hygienpolis. Folk måste förstå varför vi gör saker – annars håller det inte över tid. Kliniken arbetar med korta informationspass, situationsbaserad utbildning samt quiz och tävlingar för att testa kunskap på ett avdramatiserat sätt. – Det ska vara lockande att göra rätt, inte obehagligt att göra fel. Klinikhygien styrs inte bara av interna rutiner utan också av ett allt tydligare regelverk. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och följer upp att verksamheter har fungerande hygienrutiner enligt K112. Samtidigt skärps kraven på antibiotikaanvändning. Sedan årsskiftet ska all antimikrobiell behandling av häst rapporteras digitalt till Jordbruksverket, och från 2029 omfattas även hund, katt, mink och räv. – För mig handlar hygien inte om rädsla för tillsyn, utan om patientsäkerhet, arbetsmiljö och professionalitet. Och vi blir aldrig färdiga – verksamheten förändras hela tiden. Samtidigt betonar hon vikten av balans. – Vårdhygien får inte bli överdriven. Då blir den ohållbar i längden. Därför är nätverk och erfarenhetsutbyte viktiga. – Att kunna bolla frågor och dela erfarenheter med andra är ovärderligt. Text Jenny Persson Foto Privat STINE HOELGAARD Titel: Leg. veterinär. Specialist: Hundens och kattens sjukdomar. Arbetsplats: Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg och ordförande för Veterinär Vårdhygienförening (VVHF). Fokus: Basala hygienrutiner, följsamhet till K112, antibiotika-strategi, vårdrelaterade infektioner och utbildning av kollegor. RAID publicerar Har du någon som du anser är lämplig som du vill att vi intervjuar? Kontakta oss på redaktion@raid.se
14 – RAID NR 1 – 2026 TEMA: KLINIKHYGIEN Så fort man kommer i kontakt med djur, kroppsvätskor eller miljöer där smittämnen kan förekomma omfattas man av arbetsmiljölagstiftningen. Smittrisker är inget särfall – det är en del av arbetsmiljön, säger Helen Karlberg, infektionsbiolog och sakkunnig vid Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverkets föreskrifte om smittrisker i arbetsmiljön (AFS 2023:10, kapitel 11) gäller alla verksamheter där arbetstagare kan exponeras för smittämnen, som bakterier och virus – inklusive djurens hälso- och sjukvård. Syftet är att stimulera ett förebyggande arbete som minskar risken för att smittämnen sprids mellan arbetstagare eller från djur till arbetstagare och vidare till patienter och andra i vårdkedjan. – Ofta fokuserar vi på patientsäkerhet, men förbiser att det alltid finns en arbetstagare i vårdens centrum. Om arbetstagaren inte ges tillräckligt skydd riskerar både arbetsmiljön och vårdkvaliteten att försämras. Genom lämpliga skyddsåtgärder ska arbetsgivaren förebygga att arbetstagare utsätts för smittrisker, motverka smittspridning mellan arbetstagare och därigenom stärka patientsäkerheten genom att minska risken för smitta från arbetstagare till patient. Alla arbetsgivare är skyldiga att undersöka, riskbedöma och åtgärda smittrisker som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Det gäller oavsett om arbetet sker på klinik, djursjukhus eller i ambulerande verksamhet. – Det räcker inte att ha en riskbedömning liggande i en pärm. Den ska uppdateras, diskuteras och anpassas efter verkligheten, till exempel vid nya smittlägen som fågelinfluensa eller andra zoonoser. Riskerna ser olika ut beroende på arbetsuppgift. En ambulerande veterinär möter andra situationer och kanske andra smittämnen än personal på en stationär klinik, och måste därför ha skyddsåtgärder som är anpassade efter just den arbetsmiljön. Basala hygienrutiner är en viktig grund även ur arbetsmiljöperspektiv. – Handtvätt, handdesinfektion och ett hygieniskt arbetssätt tar oss väldigt långt. Men det måste kombineras med de skyddsåtgärder man kommit överens om i riskbedömningen, till exempel personlig skyddsutrustning. Smittrisker är inte alltid synliga. – Man kan exponeras utan att känna lukt eller se något avvikande. Just därför är kunskap och medvetenhet avgörande – annars finns ingen möjlighet att skydda sig. Djursjukvården är särskilt utsatt för zoonoser, sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa. Helen KarlKlinikhygien handlar inte bara om att skydda patienter från smitta, utan är också en central arbetsmiljöfråga. Genom basal hygien och ett hygieniskt arbetssätt skapas förutsättningar för att förebygga smittrisker, värna arbetstagare och samtidigt stärka patientsäkerheten. Det menar infektionsbiologen Helen Karlberg. Klinikhygien är en bred fråga som även innefattar arbetsmijön. SMITTRISKER I ARBETSMILJÖN – KLINIKHYGIEN HANDLAR ÄVEN OM ARBETSTAGARENS SÄKERHET
2026 – NR 1 RAID – 15 berg lyfter att detta ibland underskattas. – När man arbetar med djur och brinner för sitt yrke är det lätt att glömma sig själv. Men arbetsgivaren har ett ansvar att skydda arbetstagaren – även mot zoonotisk smitta. Särskild hänsyn ska tas vid graviditet. Så snart arbetsgivaren får kännedom om att en arbetstagare är gravid ska en individuell riskbedömning göras, och vissa smittämnen får den gravida inte exponeras för. Arbetsmiljöverket samarbetar med andra myndigheter, bland dem Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket, i frågor som rör smittrisker och zoonoser. – När vi samverkar får vi en gemensam lägesbild. Det är särskilt viktigt vid utbrott, som fågelinfluensa, där arbetsmiljöfrågor snabbt blir en del av smittkedjan. Helen Karlberg poängterar att klinikhygien, smittskydd och arbetsmiljö inte går att skilja åt. – Du och jag vill inte bli infekterade på grund av vårt arbete. Om personalen inte skyddas riskerar smitta att spridas vidare, både mellan kollegor och till patienter. Friska medarbetare är därför en grundförutsättning för säker vård – i djursjukvården och i samhället i stort. Text Jenny Persson ”NÄR MAN ARBETAR MED DJUR OCH BRINNER FÖR SITT YRKE ÄR DET LÄTT ATT GLÖMMA SIG SJÄLV.” Helen Karlberg, infektionsbiolog på Arbetsmiljöverket. SMITTRISKER I ARBETSMILJÖN (AFS 2023:10, KAP 11) GÄLLER: Alla verksamheter där arbetstagare kan exponeras för smittämnen, inklusive djurens hälso- och sjukvård. SYFTE: Förebygga smittrisker och spridning av smittämnen i arbetsmiljön. KRAV PÅ ARBETSGIVAREN: Undersöka och riskbedöma smittrisker. Vidta åtgärder på rätt skyddsnivå. Säkerställa kunskap och utbildning. Tillhandahålla personlig skyddsutrustning vid behov. Följa upp och uppdatera riskbedömningar EXTRA VIKTIGT: Zoonoser, arbete med kroppsvätskor och särskilda risker vid graviditet. SMITTRISKER – DETTA SKA DU GÖRA SOM ARBETSGIVARE 1 – KARTLÄGG RISKERNA Identifiera var och när personal kan exponeras för smittämnen – i stall, på kliniken, vid ambulerande arbete och i gemensamma utrymmen. 2 – UPPDATERA RISKBEDÖMNINGAR Riskbedömningar ska vara dokumenterade och uppdateras vid förändringar, till exempel nya smittlägen eller arbetsuppgifter. 3 – INFÖR RÄTT SKYDDSÅTGÄRDER Säkerställ fungerande hygienrutiner, anpassade arbetssätt och personlig skyddsutrustning där det behövs. 4 – INVOLVERA PERSONALEN Gör riskbedömning och åtgärder tillsammans med medarbetare och skyddsombud. Det ökar följsamheten. 5 – FÖLJ UPP – KONTINUERLIGT Smittriskarbete är inget engångsprojekt. Justera och förbättra löpande. Källa: arbetsmiljölagstiftningen och föreskrifter om smittrisker från arbetsmiljöverket.
ODONTOLOGI FÖR SKÖTERSKAN II ODONTOLOGI FÖR SKÖTERSKAN III 3 DAGAR 3 DAGAR Fördjupning i sjukdomar och behandlingar Den andra modulen fokuserar på vanliga tandrelaterade sjukdomar, som parodontit och tandresorption. Du får praktisk träning i extraktion av parodontitskadade tänder, suturering och subgingival depuration. Vi går även igenom hur du kommunicerar med djurägare om hemvård och uppföljning. Anestesi och smärtlindring I den avslutande modulen fördjupar vi oss i anestesi och smärtlindring inom djurtandvård. Du lär dig bonding och enklare restorationer samt hur du arbetar med smärtlindring, inklusive lokalbedövning och anestesi för gamla eller sjuka patienter. Vi fokuserar även på säker övervakning av tandpatienter. Kursinnehåll: • Kunskap kring sjukdomen parodontit • Kunskap kring sjukdomen tandresorption • Kunskap att kunna extrahera parodontitskadade tänder Kursinnehåll: • Bonding av blottat dentin • Enklare restorationer • Smärtlindring inom anestesi, inklusive lokalbedövning • Kunskap att utföra enkla sutureringar i gingiva • Kunskap att utföra subgingivala depurationer • Kommunikation: hemlämning av tandpatient, återbesök för efterkontroll • Anestesi av gamla och sjuka patienter • Övervakning av tandpatienter ODONTOLOGI FÖR SKÖTERSKAN - Utbildningsprogram i 3 delar Ny omgång börjar i april! Denna sköterskeutbildning i tre steg ger dig de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta effektivt på en tandavdelning och som en del av ett professionellt tandteam. Utbildningen kombinerar teori och praktisk träning och ger dig en djupgående förståelse för djurtandvård. Läs mer om utbildningsprogrammet accesia.se 16-18 september, 2026 30 sept - 2 okt, 2026 SKÖTERSKEPROGRAM I TRE STEG ODONTOLOGI FÖR SKÖTERSKAN I 3 DAGAR Grundläggande färdigheter inom djurtandvård Den första modulen ger dig en stabil grund i tandvårdsarbetet på kliniken. Du lär dig att utföra professionell tandrengöring (PTR) och fullmunsröntgen på hund och katt. Vi går igenom utrustning, instrument, hygienrutiner och journalsystem, så att du kan arbeta effektivt och tryggt i tandteamet. Förberedande teori (online): • Nomenklatur och riktningar • Skallens och tändernas anatomi • Tanduppsättning och bett • Mjölktänder och permanenta tänder • Röntgenteknik och bisektristeknik • Fullmunsröntgen på hund och katt Utbildning under kursdagarna: • Professionell tandrengöring (PTR) 22-24 april, 2026 • Fullmunsröntgen på hund och katt • Utrustning och instrument i tandsalen • Hygienrutiner och skötsel av utrustning • Journalföring och journalsystem
RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ4NjU=